Etikett: Belarus

Vad söker du varg? av Eva Vezjnavets

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Ryna bor i Tyskland och arbetar på ett äldreboende, men nu har hon fått sparken och hon reser hem till byn i Belarus för att begrava sin farmor. Ryna sätter sig på tåget med sin vinflaska i bagaget. Hon måste dricka lite då och då för att klara resan. Vi förstår att hon har alkoholproblem. Men så småningom kommer hon fram till sin barndomsby och där ligger farmodern och väntar på att bli begravd. Hon var lövjerska, eller häxa eller klok gumma, något som har gått i släkten i många generationer. När Ryna sitter och vakar vid farmoderns kista får vi farmoderns berättelse om byns historia och om hennes liv.

Det är en historia full av inbördeskrig, ockupation och olika vågor av den sovjetiska regimens avkulakisering och kollektivisering. Det är en hårresande berättelse som nästan blir absurd, fast det var blodigt allvar för befolkningen i trakten. Det är så mycket elände och våld. Människor som som anslöt sig till den ena sidan och domderade över traktens folk blev i ett annat skede gripna och summariskt dömda och avrättade. Och de som nästan alltid blev syndabockar var judarna.

Farmoderns berättelse är skriven på dialekt och i den svenska texten har översättaren använt olika svenska bygdemål. Det kan naturligtvis inte göra ursprungstexten rättvisa eftersom de olika bygdemålen påminner om olika dialekter i Sverige och vi får inte samma känsla och associationer som en läsare som behärskar belarusiska skulle få. Berättelsen är också full av namn och människor och jag kunde inte hålla ordning på dem alla i mitt huvud när jag läste, men jag tycker inte att det inverkar särskilt menligt på läsupplevelsen. Jag fick som en överblick över det som hade hänt i bygden. Och när det gäller dialektspråket får man ta det som det är. En hel del går säkert förlorat i översättningen, men Vad söker du varg är ändå en så viktig levande, drastisk, hemsk och faktiskt också lite humoristisk berättelse att den är högst läsvärd. Jag tror att den kan ge en känsla av hur det har varit i södra Belarus genom åren. Boken rekommenderas.

Vad söker du varg? av Eva Vezjnavets, Ersatz 2024. Översättning: Krystsina Banduryna och Mikael Nydahl.

Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Alexijevitj

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Så har jag då äntligen läst den här boken som jag har tänkt på i åratal men aldrig tidigare samlat ihop mig för att läsa. Det är synd att jag inte gjorde det tidigare. Det är en bok som jag tycker var och en av oss borde läsa och just nu känns den tyvärr mycket aktuell.

Kriget har inget kvinnligt ansikte bygger på intervjuer med kvinnor som deltog i Sovjetunionens stridskrafter under andra världskriget. De flesta soldaterna var män men det fanns många kvinnor där också. De var prickskyttar, piloter, kulspruteskyttar, partisaner, sjukvårdare, läkare, tvätterskor och kokerskor, bland annat. När jag läste en tvätterskas minnen fick jag en aha-upplevelse. Fast det är självklart att en armé måste tvätta soldaters kläder och att dessa kan innehålla mycket som är obehagligt hade jag inte tänkt på det tidigare, och natuligtvis inte heller under vilka primitiva och tunga förhållanden det skedde under andra världskriget.

De intervjuade kvinnorna var unga flickor när de sökte sig till armén. De ville göra en insats i kampen mot nazismen. Och det gjorde de också, men vad var tacken? Många blev dekorerade men visade sällan sina medaljer. Unga flickor! Kvinnor bland soldater! Det vet man väl hur soldater är! Och alltså var de som kom tillbaka inga pålitliga kvinnor utan promiskuösa och lättfärdiga. Ingen man ville ha som svärdotter precis. Många höll sin insats i krigsmakten hemlig om de kunde. Det tog lång tid för Svetlana Aleksijevitj att vinna kvinnornas förtroende och naturligtvis är det de berättar utvalt av kvinnorna, det är minnen från länge sedan och allt vill man inte berätta och den man var då är inte den man är nu.

Eftersom Kriget har inget kvinnligt ansikte handlar om personliga berättelser kommer kriget oss närmare. Det ger insikter som vi kanske inte får annars både om krigets vedervärdighet och om dess följder. Sovjetunionen var en diktatur på den tiden. Armén var illa rustad när Tyskland gick till angrepp. Mycket av historieskrivningen är inte överensstämmande med verkligheten. Så ni som inte har läst den här boken, gör gärna det. Jag är visserligen mycket sen, men kanske finns det några fler som inte har gjort det.

Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj, Ersatz 2012. Översättning: Kajsa Öberg Lindsten.

Svetlana Aleksijevitj fick Nobelpriset i litteratur år 2015.