De polyglotta älskarna av Lina Wolff

Lina Wolffs roman är uppdelad i tre delar och i varje del berättar en person. I den första delen är det Ellinor som är jaget. Hon är en trettiosexårig kvinna från en lite ort i Skåne som har lärt sig att slåss. Hon registrerar sig på en dejtingsajt och träffar där den fete litteraturkritikern Calisto som bor i Stockholm. Hemma har han ett oavslutat romanmanus som en författare har bett honom läsa.
Manuset heter De polyglotta älskarna.
I Den andra delen är det Max som för ordet. Han är en författare med skrivkramp som försörjs av sin fru. Max har haft många kvinnoaffärer.
I den tredje delen berättar Lucretzia, dotterdotter till en Italiensk markisinna.
Lina Wolff väver ihop de här tre människornas berättelser. Några av dem möts. Romanmanuset De polyglotta älskarna finns med på olika sätt i alla de tre delarna. De tre perspektiven känns trovärdiga.
Vad handlar då Lina Wolffs roman om? Kvinnor och män, kvinnan som objekt, och framförallt om mannens bild av kvinnan. Kvinnan ska vara ung och läcker. Hur ska en kvinna kunna manövrera sig fram och klara sig i dagens värld?
Det här framställer Lina Wolff på ett suveränt sätt utan att det känns som om hon viftar med pekpinnen. Ellinors möte med Calisto är ett möte mellan två människor från helt olika delar av samhället. Genom hennes berättelse får vi mannens syn på kvinnan genom vad som händer henne. Hon är en tuff kvinna med mycket styrka och ingalunda dum, även om det är hennes förmodade dumhet och enkelhet som Calisto faller för.
Max är en tragikomisk gestalt som glider omkring i sin författarverksamhet och skapar förödelse bland de människor som kommer i hans väg. I början av hans romandel tar han med sig datorn för att sätta sig och skriva på stan och så går han in i World Trade Center. Bara Max beskrivning av miljön, både interiören och de människor som rör sig där inne gör boken värd att läsas. Max berättar om de unga fina kvinnor som han ser gå omkring där inne samtidigt som det finns en receptionist som inte är ung och fräsch som hon borde vara just där han har satt sig - det är bokens tema i ett nötskal.
Men det är för enkelt uttryckt. De Polyglotta äslkarna innehåller mycket humor och mycket allvar. Den handlar om att utnyttja och bli utnyttjad och vilka konsekvenser det kan få. Bokens olika delar bildar en helhet som säger mycket om mänskligt liv. De är som satser i ett musikstycke, de har olika karaktär och klangfärg men tillsammans bildar de en helhet.
De polyglotta älskarna av Lina Wolff, Bonniers 2016.
Lina Wolff har kommit med en ny roman i höst som heter Köttets tid.
 
Kategori: Romaner Taggar: Sverige
Hanneles bokparadis:

lärde mig ett nytt ord... maken har lärt sig finska, esperanto, nu hindi men kanske inte helt flytande...
Jag tyckte inte om Lina Wolffs bok; boken hade en elak ton. Ellinor söker män på nätet, hon är inte trevlig mot dem, utnyttjar ock kränker männen.

Svar: Jag tyckte att det var en bra bok med ett fint porträtt av Ellinor. Ett sätt att manövrera i männens värld. Nej, hon är sannerligen inte alltigenom sympatisk, men intressant.
Mösstanten

Hanneles bokparadis:

hennes nya Köttets tid kommer jag inte läsa

Svar: Det ska jag. :-)
Mösstanten

Jessica Högberg:

mera spännande böcker, behöver fler timmar på dygnet!

Svar: Det finns alltid för mycket böcker.
Mösstanten

Hanna Karlsson:

Jag gillar verkligen titeln på boken. Polyglotta är ett ord som jag aldrig hört och det i kombination med handlingn fick mig väldigt nyfiken.

Svar: Det handlar om att kunna många språk. Jag hade heller aldrig hört ordet innan jag hörde talas om den här boken. Men boken heter de polyglotta älskarna eftersom det finns ett manus som heter så. Jag tror inte att jag stötte på en massa polyglotta älskare i boken.
Mösstanten

Jessica Högberg:

Hörde igår på nyheterna att biblioteken har problem med kostnader för E-bok, varför måste dom ha E-bok annat än till de som inte kan läsa av olika anledningar?? Fattar inte...

Svar: De vill väl möta låntagarnas behov.
Mösstanten

Jessica Högberg:

Nej, dom måste?!

Kommentera inlägget här: