
Människornas jord är del ett av en episk kvartett historiska romaner från Indonesien. Den kallas Burukvartetten och den framförde författaren för sina medfångar under 15 år då han var politisk fånge på ön Buru.
Människornas jord utspelas på Java och huvudsakligen i Surabaya. Det är i slutet av 1800-talet. Huvudperson är ynglingen Minke som är elev sista året på det holländska gymnasiet. Java är en del av Nederländska Ostasien, kronkolonin som bildades år 1800. Minke är i början bländad av det västerländska men under berättelsens gång framträder orättvisorna och förtrycket mer och mer. Minke är infödd och tillhör en gammal javanesisk adelssläkt. Juridiskt räknas han dock till gruppen infödda som är den lägsta. Lagen i kronkolonin delar människorna enligt ras: vita, indos och infödda. Indos är av blandras, en vit far och en infödd mor resulterar i en indo.
Minke har svårt att finna sig tillrätta. Han med sin västerländska utbildning hör inte längre hemma i det traditionella javanesiska samhället. Samtidigt kan han aldrig bli en fullvärdig medlem av den europeiska befolkningen i landet fast han är intelligent och bland de duktigaste i skolan. Nederländska ostinidien är ett starkt rasistiskt samhälle
I romanen gestaltas kvinnornas svåra situation. Traditionellt enligt kulturen i landet är det männen som styr. Till det tillkommer kolonialmaktens förtryck. I landet finns ett system med konkubiner. Vita män tar sig ofta en sådan. Hon kan ha blivit såld av sin far till den vite mannen, en slav alltså, men i folkets allmänna medvetande är hon en omoralisk person. Allt dåligt kommer från henne. Om de får barn blir de indos och har alltså högre status än sin mor. Den vite mannen kan erkänna barnen som sina inför lagen, men då förlorar modern alla rättigheter till sina barn. Dessutom finns bordeller här och där. Trafficing fanns redan på den här tiden. Prostituerade såldes mellan olika bossar och fick tjänstgöra som slavar på bordellerna.
Men Människornas jord är också en vacker kärlekshistoria och där finns en stark kvinna, nämligen modern till flickan som Minke förälskar sig i. Modern är konkubin, helt outbildad när hon såldes av sin far till den vite mannen, men hon har lärt sig holländska och mycket mer än det. Hon sköter ett stort jordbruksföretag utanför Surabaya.
Författaren berättar levande och spännande. Som läsare lever jag med i historien samtidigt som jag lär mig mer om förhållandena i Nederländska Ostasien och får uppleva det myllrande Surabaya där människor från olika nationer och kulturer bor. Inga människor är endimensionella. Det finns progressiva vita och förtryckande infödda. Människornas jord är en hjärtskärande historia som jag lämnar med önskan att läsa fler delar av Burukvartetten. Mycket bra. Årets första fem stjärnor.
Människornas jord av Pramodeya Ananta Toer, Leopard 2003. Översättning: Roy Isaksson.
Burukvartetten består av: Människornas Jord, Ett barn av alla folk, Fotspår och Glashuset.
intressant, en världsdel jag inte vet mycket om, var dålig i skolan, ser dokumentär i svt ibland
GillaGilla
Jag hörde om den här författaren för ett antal år sedan men det blev inte av att läsa något. Inte alls dumt att varape pensionär och kunna ta igen en del läsning.
GillaGilla
Åh, den tyckte jag jättemycket om! Har bara läst de första två delarna. Ska försöka ge mig på de andra två i år.
GillaGilla
Jag ska nog ta den andra delen när månadens språk blir indonesiska.
GillaGilla