Tysk höst av Stig Dagerman

Under hösten 1946 reste Stig Dagerman till Tyskland för Expressens räkning. Han gjorde flera resor i landet i den amerikanska och den brittiska ockupationszonen. Tyskland var ju uppdelat av segrarmakterna på den tiden. Artiklarna skrev han när han hade kommit hem till Sverige. De infördes i Expressen och så småningom samlades de också i en bok.

Dagerman rapporterade från Hamburg och Ruhrområdet och Berlin där massor med byggnader, ja stora områden, hade bombats till ruiner. Det är skarpa, konkreta iakttagelser som Stig Dagerman, som den författare han är, förmår levandegöra så att läsningen blir mycket drabbande. Det är lätt att glömma andra världskrigets konsekvenser men genom Dagermans artiklar blir vi påminda. Här möter vi familjer som lever i källare där golvet täcks av vatten när det regnar och som svälter och fryser. Vi möter människor som evakuerades till Bayern för att komma undan bombningarna under kriget och som Bayern nu har utvisat. De fraktas i utdömda godsvagnar men när de kommer fram till sin forna hemstad vill myndigheterna där inte ta emot dem. Eller förmår kanske inte. Allt är så sönderslaget, raserat, förstört.

Jag minns när jag åkte bil med familjen som barn genom Tyskland till Nederländerna där vi skulle semestra. Det var i slutet av 1950-talet, alltså många år senare än 1946. Jag minns när vi for förbi Hamburg, alla ruinerna jag såg. Då hade de ännu inte kunnat bygga upp allting igen. Tysk höst är en viktig bok, en påminnelse om alla krigs konsekvenser och aktuell även idag. I slutet av boken finns lite fakta om hur artiklarna kom till och hur de togs emot. Dagerman gjorde även en del politiska bedömningar i sina artiklar och det fanns skilda åsikter om dem.

Tysk höst är en mycket bra bok. Det enda jag inte tycker om i den är Elfriede Jelineks förord. Det känns inte rätt med ett så snirkligt, snårigt förord till Stig Dagermans klara, tydliga, drabbande texter.

Tysk höst av stig Dagerman, Norsteds 2011.