Mästaren av Colm Tóibín

Är det riktigt klokt att välja en roman om Henry James som det första jag läser av Colm Tóibín när jag bara har läst en enda bok av Henry James i mitt liv, och det var länge sedan? Ja, det var inte alls oklokt, visade det sig. Den här romanen om Henry James (1843-1916) var en fin upplevelse att läsa. Den börjar i januari 1895. Henry James bor i London och uppsättningen av hans teaterpjäs Guy Domville blir ett stort fiasko.

Tidigt i läsningen förstår jag att Henry James är homosexuell men kanske inte erkänner det ens för sig själv. Han är tillbakadragen och har stort behov av ensamhet och behöver mycket egen tid omkring sitt skrivande, men han deltar en hel del i sällskapsliv. Han iakttar och antecknar människors handlingar och uttryck och stämningar i olika rum och på olika platser och använder sig sedan av det i sina romaner och noveller. Han är på sätt och vis utanför, inte riktigt med i den mänskliga gemenskapen. Han lever i exil och är kanske inte riktigt hemma någonstans.

Mästaren innehåller väldigt mycket och det är svårt att göra boken rättvisa. Författarens arbete och tankar och människorna som han umgås med tar stor plats. Miljöer också. Han är en uppburen författare och blir därför bjuden till adelsgods och stora och påkostade våningar hos rika amerikaner i Europa. Själv har han en förmögenhet men han måste också skriva för att försörja sig.

Vi får också tillbakablickar på hans uppväxt och ungdom i New York och Newport. Han flyttar så småningom till Europa och tillbringar tid i Italien och Frankrike och bor i London och Rye i Sussex. Några stora händelser har påverkat hans liv. Han deltog inte i det Amerikanska inbördeskriget, men det gjorde två av hans bröder. Hans syster Alice dog tidigt. Och var det hans fel att väninnan Constance Fenimore Woolson begick självmord? Vänskapen var platonsk och Henry James ville hålla den hemlig för att folk inte skulle prata. Han hade ett visst tryck på sig att hitta en kvinna och gifta sig och bilda familj och det var lite misstänkt att han aldrig hade någon kärleksrelation med en kvinna.

Jag tror att den här boken är skriven väldigt mycket i Henry James anda. Berättelsen framskrider långsamt, och där finns mycket antytt och många iakttagelser av detaljer. Texten är mycket vacker, den har en långsam böljande rytm och mycket känslor ligger under den.

En bra bok som jag rekommenderar.

Mästaren av Colm Tóibín, Bonniers 2005. Översättning: Nille Lindgren.