Ingen ska tro att jag har läst hela Andningsvändning av Paul Celan, men jag har kommit till avdelning III och nu pausar jag där och läser lite Louise Glück istället. Ararat tillhör de böcker som jag köpte i och med att hon tilldelades Nobelpriset. Den har stått ganska länge på bokvagnen och väntat nu.
Jag har börjat läsa och jag ser att dikterna är skrivna mera öppet, direkt. Åtminstone skenbart. Det här är något alldeles annorlunda mot Paul Celans poesi. Det känns välgörande, men jag kommer att återvända till Andningsvändning. Det är berikande att läsa olika slags dikter.
Ararat av Louise Glück, Rámus 2019. Översättning: Steve Claeson.
På originalspråket kom Ararat ut 1990.
Mösstanten 
gillar Glück, hennes texter lättillgängliga, igenkänning, man kan läsa om och hela tiden upptäcka nytt.
GillaGilla
Ja, det ligger mycket i dem. De är skenbart mycket enkla, men där finns mycket under ytan. Och ett stort utrymme för läsaren.
GillaGilla
dikten Blomsterälskare väcker en hel del tankar
GillaGilla
Det ska jag tänka på. 🙂
GillaGilla