Ulyssesrapport #2

Det går inte fort. Se här bilden. Den är tagen i somras och det var då jag började läsa Ulysses. Jag har just kommit förbi ett långt avsnitt som är skrivet som ett omöjligt surrealistiskt skådespel med repliker och scenanvisningar. Stundvis ganska roligt, James Joyce kan radda upp de mest fantastiska haranger ibland. Ett exempel:

”RÖSTER I FJÄRRAN
Dublin brinner! Dublin brinner! Se upp! Se upp!
(Helveteseldar slår upp. Täta moln rullar förbi. Tunga Gatlingkulsprutor dånar. Pandemonium. Trupper sprider sig. Galopperande hovar. Artilleri. Hesa order. Klockor klämtar. Vadhållare ropar. Fyllon vrålar. Horor skriker. Mistlurar tjuter. Tappra anskrin. Dödsstön. Pikar slår mot kyrasser. Tjuvar bestjäl de stupade. Asätare kommer inflygande från havet, stiger från marsklanden, kastar sig ner från nästen, kretsar skriande, havssulor, ålkråkor, gamar, duvhökar, morkullor, pilgrimsfalkar, stenfalkar, orrar, havsörnar, måsar, albatrosser, vitkindade gäss. Midnatssolen förmörkas.….

Och så vidare. Att det här är bra skrivet, det måste jag medge. Jag får också sända en tacksam tanke till översättaren Erik Andersson.

Knappt tvåhundra sidor kvar att läsa nu.

7 kommentarer på “Ulyssesrapport #2

    1. En liten bit varje dag är också ett sätt. Hur jag än gör kommer jag att missa mycket. Men det tar jag med i beräkningen. Nej, man ska väl inte tvinga sig om det är en pest att läsa boken hela tiden. Men det är det ju inte. Och lite självsvängnings behöver jag för att komma igenom boken, men det är det värt.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s