Omläsning

Omläsning, det är inget som jag har känt för tidigare. När det finns så många bra böcker som jag inte har läst, varför ska jag då läsa om en som jag redan har läst? Så har jag resonerat.

Men nu har jag ändrat mig. För det första finns det en del böcker som jag inte längre vet om jag har läst eller inte. Gräsligt frustrerande. Sedan finns det böcker som jag vet att jag har läst, men jag minns inte innehållet. Inte heller det känns särskilt bra. Det är åldern, antar jag, och att jag har läst så pass mycket, så om min hjärna skulle plocka fram allt det och inte ha det undangömt någonstans så skulle jag väl bli tokig. Hjärnan måste ju sovra. För det tredje tror jag att det kan vara värdefullt att läsa om också en bok som jag minns mycket av. Jag får säkert ut betydligt mer av boken på så vis.

Så nu tänker jag starta ännu ett projekt, ett mycket blygsamt sådant, och det heter Omläsning. Nu börjar jag med två böcker som jag vill läsa om i år. Det räcker, om jag inte får tid och lust att läsa om fler.

En av böckerna som jag vill läsa igen är Snöns rike av Yasunari Kawabata. Han fick Nobelpriset i litteratur 1968 och det bör vara då som jag fick boken av mina föräldrar. Då var jag sexton år och alldeles för ung för att verkligen ta till mig den romanen. Men något intryck på mig gjorde den, kanske på grund av den för mig exotiska miljön.

Den andra boken jag vill läsa om är Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf. Det är inte alls lika länge sedan jag läste den, högst tio år sedan. Men jag minns så lite och så osäkert och svävande. Det retar mig och därför vill jag läsa den igen. Sedan tror jag att det kan bli en fin upplevelse. Att jag tyckte om att läsa den minns jag i alla fall.

Men ska man behöva starta projekt för allting? kan man fråga sig. Ja, åtminstone när det gäller min läsning. Jag har tänkt på de här två böckerna länge, men de hamnar så lätt i skymundan av allt annat. När nu titlarna är avslöjade här på min blogg då ska jag väl ändå läsa dem?.