Gatan av Ann Petry

Den ensamstående unga mamman Luthie Johnson kommer till en gata i Harlem i New York för att titta på en lägenhet. Genast, innan Luthie Johnson ens har sett lägenheten, känns miljön illavarslande. I bottenvåningen sitter en stor kvinna med onda ögon i fönstret och fastighetsskötaren verkar underlig och farlig. I trapphuset är det smutsigt och luktar illa. Och lägenheten är sunkig och mörk och liten, men vad ska Luthie Johnson göra? Hon har inte råd att hyra något dyrare.

Det här avstampet och att vi får följa Luthie och hennes åttaårige son Bub genom romanen gör att den blir spännande. Jag vill så gärna att det ska gå bra för dem. Dessutom avslöjar författaren gradvis mer och mer och det driver också på. Men Gatan är mycket mer än så. Där finns många olika karaktärer och allt berättas inte från Luthies synvinkel. Sammantaget ger gatan en bred gestaltning av svarta människors svårigheter i USA på 1940-talet. Där finns inte många möjligheter att komma upp sig utom kriminalitet och möjligen inom sång och musik, men även där lyckas de flesta inte. Världen är uppdelad i två delar. Den vita och den svarta.

Det är ont om jobb för svarta män. De flesta är arbetslösa och de står och hänger på gatan om dagarna. Kvinnorna har det inte lätt. De städar och är hårt arbetande hushållerskor i vita familjer. De sliter och släpar och äktenskapen går i kras och barnen leker på gatan och får ta hand om sig själva efter skolan. Utsläpade efter arbetsdagen ska kvinnorna köpa mat och laga middag och se till att barnen har hela och rena kläder till nästa dag i skolan på en minimal budget. Gatan är en farlig plats. Både kvinnor och barn kan råka illa ut. Där finns organiserad brottslighet och illasinnade människor.

Ann Petrys roman är hård och kantig, ingen förståelse finns från någon vit. De ser inte de svarta. De räknas inte. Bara för hårt arbete och som läckra användbara kroppar. Romanen är alltså inte nyansrikt skriven. Men varför skulle berättelsen vara nyansrik? Det är lätt att se nyansrikt på tillvaron när man har sitt på det torra och inte hela tiden är hotad av misär och våld. Gatan är en roman som är rätteligen arg. Där finns stor vrede mot hur samhället är beskaffat och som läsare lever jag med i den vreden. Den liknar inte riktigt något annat jag har läst. I och med att den innehåller så många olika karaktärer som lever på olika sätt ger den en rik bild av en svår tillvaro. Den är mycket lärorik och spännande att läsa. Rekommenderas varmt.

Gatan av Ann Petry, Norstedts 2022. Översättning: Olof Hörstadius 1947, reviderad av Hélène Andrae 2022.

Ann Petry (1908-1997) vann en stor romantävling med Gatan 1946 och den kom första gången på svenska året därpå. Gatan är alltså hennes romandebut men hon hade publicerat ett antal noveller före det. Den räknas som en modern amerikansk klassiker.

2 kommentarer på “Gatan av Ann Petry

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s