Längst bak i min läslista #27-28

Ja, här är de två böckerna som finns längst bak i min läslista just nu.

Huset i Paris av Elizabeth Bowen fick jag tips om av en annan bokbloggare, det kan ha varit Hannele. Jag har haft boken i min läslista sedan 25 augusti 2019, men med den engelska titeln The House in Paris. Tyvärr finns den inte på engelska på Götabiblioteken så jag har lånat en svensk översättning från 1958. Jag hoppas att den kommer att fungera bra. Ursprungligen kom The House in Paris ut 1935.

Elizabeth Bowen (1899-1973) var en irländsk-brittisk författare. Hon har skrivit romaner, noveller och fackböcker och många av dem är översatta till svenska. Modernista har publicerat ett par nyutgåvor under senare år, med de gamla översättningarna. Berättelserna utspelas vanligen i den övre medelklassen. Hon har också skrivit spökhistorier. The House in Paris är filmatiserad av BBC 1959.

Patria av Fernando Aramburu kom också in i läslistan den 25 augusti 2019. Antagligen har jag sett den omskriven i pressen och blivit intresserad. Den lär ha fått mycket positiv kritik och handlar om Spanien och baskisk nationalism, om två kvinnor som har hamnat på var sin sida i en by i Baskien som slits sönder av våld. Boken kom på spanska 2016 och på svenska 2018. Det är en riktig tegelsten på 649 sidor.

Fernando Aramburu är en spansk författare, född i San Sebastián 1959. Han har skrivit romaner, noveller och en barnbok men den enda av hans böcker som är översatt till svenska är Patria. Han är numera bosatt i Tyskland.

Huset i Paris och Patria är alltså två mycket olika böcker, och det tycker jag om.