
Plötsligt fick jag lust till att läsa författaren som min far tyckte så mycket om – alltså Harry Martinson. Så nu tar jag en paus från Pärlor ur min krona och läser Vagnen istället. Jag återkommer till Else Lasker-Schüler längre fram.
Vagnen fick mycket kritik för att vara teknikfientlig och naturromantisk när den publicerades 1960. Jag kan tänka mig att just då var det inte särskilt populärt. Den moderna samhället skulle byggas, tekniken skulle utvecklas. Allt skulle bli bättre. Jag minns framtidsvisioner med rullande trottoarer i städerna. Vi skulle inte ens behöva gå. Men tydligen omvärderades Vagnen senare. Den har stått i åratal och väntat i min poesihylla och nu är det dags för mig att läsa den.
Harry Martinson (1904-1978) valdes in i Svenska akademien 1949. Han tilldelades Nobelpriset i litteratur tillsammans med Eyvind Johnson 1974. Om Harry Martinson kan du läsa på Wikipedia och i Litteraturbanken.
Vagnen – dikter av Harry Martinson, Bonniers 1960.
Martinson passar alltid, köpte Knut Larssons Aniara som seriebok på rea.
GillaGilla
Läste Aniara för hemskt länge sedan men serieboken har jag aldrig läst.
GillaGilla