
Sen for jag hem är Karin Smirnoffs tredje bok om Jana Kippo. Ett starkt tema i den är Jana Kippos svårighet att klara nära relationer. Det är inte förvånande med tanke på hennes barndom. Nu är dessutom hennes tvillingbror död och hon anklagar delvis sig själv för att han förolyckades.
Så är hennes närmaste relation över. Brodern och hon hade ett starkt band. Närhet och brist på den, omtanke och hämnd, allt detta finns i den här romanen som är nästan lika spännande som tvåan men den har en lite långsammare utveckling och handlar mer om konstnärskap. Men Sen for jag hem är rolig, upprörande och egensinnig precis som de två första romanerna i trilogin. Här finns en hårdkokt stil som jag uppskattar. Språket är eget och skildringen av förhållandena i glesbygden är stark och känns realistisk mitt bland alla händelser som kanske inte är helt realistiska. Det händer mycket innan romanen är slut.
Det jag också uppskattar är att Jana Kippo är stark och seg. Visst är hon svag på många sätt och ställer ibland till det för sig, men på lång sikt är hon seg och trots allt elände känns det som om hon kommer att klara sig. Kanske lyckas hon aldrig med en kärleksrelation, men hon kommer att fortsätta och utvecklas som konstnär. Så känns det.
Om du inte redan har läst den här trilogin tycker jag att du ska göra det. Själv är jag gräsligt sen. Kanske har alla andra redan läst den?
Sen for jag hem av Karin Smirnoff, Polaris 2020.
De andra två delarna är Jag for ner till bror (2018) och Vi for upp med mor (2019)
gillar hennes trilogi, hennes språk, tufft och lite sorgligt liv.
GillaGilla
Ja, det är levande ovh bra skrivet och ovanligt också.
GillaGilla
Första delen läste jag med storögd förtjusning, och andra delen med, även om överraskningsmomentet var mindre. Tyvärr gick det lite för lång tid innan jag gav mig på trean, så jag hade hunnit glömma vem Petra var, vad alla hette, och vad de hade för relation till varandra. Hade behövt läsa om alla från början, och det hade jag ingen lust med. Vissa böcker kan man läsa hur många gånger som helst, men jag vet inte om Smirnoffs är av den sorten. Så mitt råd är: läs dem någorlunda inpå varandra, om du är ens hälften så glömsk som jag.
GillaGilla
Ett bra råd. Och du kanske har rätt i att det inte är de första böckerna man väljer för omläsning.
GillaGilla