Emily L. Av Marguerite Duras

Romanens berättare och hennes älskare sitter på en bar i Quillebeuf nära Seines utlopp. Deras förhållande är på väg att ta slut, men de är inte riktigt där ännu. På baren sitter ett annat par och dricker. Kvinnan är klädd i barnsandaler och hon sover ibland. Mannen är yngre än hon. De sitter där länge.

Berättaren och hennes älskare börjar dikta ihop en historia om det det där paret. Det blir en sorglig och mörk historia.. Mannen är kapten, tänker de, och nu har kanske han och kvinnan gjort sin sista resa tillsammans. Jag tänker att berättarens och älskarens situation påverkar hur berättelsen blir. På sätt och vis handlar den om dem fast den inte gör det.

Romanen är kort och inte det minsta yvigt berättad. Där finns det som behövs, men inte en massa mer. Berättelsen om mannen och kvinnan med barnsandaler är knapphändig och därför ger den stort utrymme till läsarens tankar. Vi får heller inte veta mycket om berättaren och hennes älskare. Men romanen rymmer mer. Den får en att fundera och känna. Det finns så mycket omkring det som berättas, i romanen och utanför. Vi vet att Marguerite Duras hade en yngre älskare vid den här tiden och att förhållandet inte var bra, och just detta speglande i en miljö som är skapad med några få, men tillräckligt många detaljer gör läsningen till en stark upplevelse.

Emily L av Marguerite Duras, Modernista 2007. Översättning: Britt Arenander. Förord: Sara Stridsberg.