Patronym av Vanessa Springora

När jag första gången hörde talas om Vanessa Springora tyckte jag att hon hade ett ganska konstigt efternamn. Men, tänkte jag, hon är en fransk författare och det är säkert därför att jag är svensk som jag tycker det. Men nu har jag förstått att det är ett mycket ovanligt namn som lärare och andra reagerade över under hela hennes uppväxt. När hon undersöker sin fars och farfars tidigare liv visar det sig att efternamnet är skapat av hennes farfar och nu när hennes far har avlidit är det bara hon och hennes farbror och hans barn som bär namnet.

Patronym handlar alltså om Vanessa Springoras sökande efter sina rötter på faderns sida och vad hon får fram. Fadern hade hon inte så mycket kontakt med genom livet. Han och hennes mor skilde sig. Fadern var en undflyende person, en känslig mytoman med stora humörsvängningar som hade berättat så många mer eller mindre fantastiska historier om sig själv så att hans dotter egentligen inte visste särskilt mycket om honom. De hade ett svårt och sårigt förhållande. I boken får vi följa hennes sökande och hennes tankar och vånda över vad hon får veta om farfadern och fadern. Färden går till Tjeckiens Sudetland och släkthistorien går tillbaka till 1900-talets början. Hon söker i Tjeckiska, franska och tyska arkiv. Under åren har det varit två världskrig och både Frankrike och Tjeckien har varit ockuperade. Många år levde hennes släktingar på östsidan bakom järnridån.

Det är alltså begränsat vad Vanessa Srpingora kan få fram om sin faderssläkt, men hennes sökande och hennes spekulationer är mycket spännande att följa. Patronym är en bok som man gärna vill läsa till slutet. Man vill veta. Samtidigt får man en större känsla för författaren. Allt hon får veta påverkar henne djupt. Hon lyckas också skapa bilder av sin farfar och far så att de framstår som människor med flera sidor. Det är ofullständiga bilder av en kvinna, hennes far och farfar som läsaren får ta del av, men de har stark känsla.

Patronym av Vanessa Springora, Bonniers 2025. Översättning: Emma Majberger.
Boken publicerades första gången 2024 (Patronyme)

Tidigare har jag läst Samtycket av Vanessa Springora.