Samtycket av Vanessa Springora

På 1980-talet när Vanessa Springora var tretton år träffade hon en författare som hon kallar G i boken. Han var i 50-årsåldern och det ryktades om att han föredrog sex med unga. Snart inledde han ett förhållande med tonårsflickan som han i sitt skrivande kallade V. G var en uppburen författare fast han tjänade inte så mycket pengar på sina böcker. Kanske berodde det på innehållet. Han förespråkade pedofili och det var säkert inte populärt i de stora folklagren.

Det här förhållandet skulle nog inte ens ägt rum om etablissemanget hade haft en annan syn på pedofili. G var föremål för polisens intresse, men inga riktigt allvarliga försök gjordes för att få honom fast. Många i V:s omgivning kände till förhållandet men ingen gjorde något åt det. G var charmig och en del av kulturetablissemanget. Han hade ett berömmande brev i fickan från presidenten som han kunde visa om polisen skulle bli alltför efterhängsen. År 1977 publicerades ett öppet brev i Le Monde där det förespråkades att sexuella relationer mellan minderåriga och vuxna skulle avkriminaliseras. Det var undertecknat av intellektuella, filosofer, psykoanalytiker och berömda författare, bland annat av Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre.

Insikten om vad pedofili innebär för offret, att det handlar om ett maktförhållande och utnyttjande, omfattades inte av eliten och de flesta människorna omkring V. Den seglivade och kraftfulla myten om det manliga geniet som har rätt att ta sig allehanda friheter, och för vilken partners och fruar bör offra sig för konstens skull, innebar också att det var svårt för V att frigöra sig.

Vanessa Springora visar tydligt att det inte handlade om kärlek från G:s sida. Han manipulerade och hade andra flickförhållanden samtidigt som han var tillsammans med V. I sina böcker skrev han om sina förhållanden och om sina resor till Filippinerna där han köpte sex med pojkar. Resultatet blir övergrepp dubbelt upp. Som den mannen är framställd här har han ingen empati. Han bryr sig enbart om sig själv.

I år har jag läst Klubben av Matilda Voss Gustavsson, Black Box av Shiori Ito och så denna, Samtycket av Vanessa Springora. Alla tre böckerna skildrar hur svårt det kan vara för offren för sexuella övergrepp. Hur lång tid det kan ta att komma igenom ångest och skam, hur ologiskt man kan handla, hur rädd man kan vara och hur det påverkar resten av ens liv. I alla tre böckerna är det män från etablissemanget som är förövare. I fallet G är det dessutom barn som är offren. Samtycket är en mycket bra bok som jag rekommenderar.

Samtycket av Vanessa Springora, Bonniers 2020. Överssättning: Marianne Tufvesson.

I Babel som sändes den 4 oktober finns en intervju med Vanessa Springora.

2 reaktioner till “Samtycket av Vanessa Springora

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s