På bokens baksida läser jag att Detta är en tänkebok om hur man kan bete sig i livet och en källa till glädje, uppbyggelse och vemod. Boken ska handla om en Willy Carlsson som påstås höra till en lurad generation. Någon påstår detta och då blir Willy arg och börjar fundera över sin generation.
Citat från bokens baksida: ”Ni har inget liv att försäkra är titeln. Den syftar på att Willys pappa tog en försäkring på sin son som vid mogen ålder skulle tillåta honom att gå i lackskor och halmhatt, röka cigarr och be alla dra åt helvete. Men boken handlar också om kärlek, förståelse och kyla. Det är kanhända Stig Claessons mest personliga berättelse.”
Jag blir inte riktigt klok på vem som skulle få förmånen att gå i halmhatt och så vidare. Antagligen är det fadern, men jag är inte säker. Och kan man ta en försäkring med sin son som säkerhet? Om det nu var det han gjorde? Idel frågor. Ända sättet att få svar är antagligen att läsa boken.
Ni har inget liv att försäkra av Stig Claesson, Bonniers 1978.
Emma Niskanpää har ett litet jordbruk tillsammans med sin man i Tornedalen och deras gård ligger avsides. Det tar lång tid innan de får barn men till slut föds sonen John och Emma värnar om honom och tycker att han är det bästa som finns. Men sonen är udda och umgås inte på lika fot med andra barn och som tonåring inte med andra tonåringar. Men han är bra på att arbeta, om än inte i hårt kroppsarbete.
All Emmas värld är sonen och religionen. Och så hårt arbete. Det är en hård och strävsam tillvaro med snöstormar som skulle få de flesta att falla ihop, lång väg till byn på skidor eller till fots, och krämpor som blir värre och värre med åren. Emma for illa av förlossningen men är alltför blyg att söka läkarvård för detta. Religionen är sträng. Gardiner är djävulens byxor och krukväxter kan man inte ha. Men författaren skildrar också hur tron och bönen ger Emma styrka.
Livet lunkar långsamt på. Författaren skriver mycket detaljerat om det som händer, berättar långsamt och tar om en del, liksom för att hjälpa läsaren att hänga med, men också för att Emmas liv består av en mängd upprepningar år efter år. Det känns helt rätt som hon har skrivit. Den här berättelsen ska berättas just så. Ändå finns hela tiden en förhöjning. Berättelsen är inte vardagsgrå. Där finns något annat och jag har sett ordet expressionism nämnas. Det finns en viss förvridning och det bubblar mycket under ytan.
Ändå tycker vi nutidens människor antagligen att det är ett mycket inskränkt liv som Emma lever, och det är det ju om vi jämför med hur vi har det. Tillvaron för oss människor i Sverige har ändrats så mycket sedan förkrigstiden. Hitom himlen ger en känsla för och en inblick i ett kvinnoliv som är främmande för oss. Bara det att man måste vänta innanför dörren, och ofta vänta länge innan man blir ombedd att komma fram och sätta sig, om man besöker någon. Och husmodern kan inte säga något meddetsamma. Då är hon alltför nyfiken. Nej husmodern och den besökande tiger och så småningom får den besökande lämna sin plats vid dörren och sitta vid bordet och bli bjuden på kaffe.
När familjen äter står ofta husmodern vid spisen och äter där och servar resten av familjen. Kvinnan har sina sysslor – ladugården, hönsen och huset och barnen och kläderna och baket och maten – och det vill mycket till innan hennes man rycker in och hjälper henne om hon är opasslig. Han har sina sysslor på åkern och i skogen, plöjer och sår och drar hem jaktbyten och fisk till gården. Men det finns andra kvinnor i romanen som inte beter sig som Emma och författaren går in i Emmas huvud och också i andra kvinnors och skildrar deras tankar och hur de manipulerar sina män. Misstänksamhet och fiendskap finns också bland kvinnorna och när någon inte sköter sig som hen ska, då talas det mycket om detta.
Hitom himlen ger en läsupplevelse som jag inte gärna vill vara utan. Romanen skildrar ett kvinnoöde på ett sätt som jag inte hade väntat mig. Jag är glad över att jag la in den här boken i läslistan när jag läste Husmoderns död av Sara Danius.
Hitom himlen av Stina Aronson (1892-1956), Modernista 2003. Romanen publicerades första gången 1946.
Idag har Glenn namnsdag och därför har vi fått temat Göteborgsförfattare av Robert på bloggen Mina skrivna ord.
Min första Göteborgsförfattare är Eija Hetekivi Olsson. Av henne har jag läst Ingenbarnsland som handlar om flickan Miira som växer upp i Göteborgsförorten Gårdsten under 1980-talet. Hennes föräldrar kommer från Finland. I Gårdsten finns många finska familjer och Miira går i en finsk klass i skolan fast hon inte vill. Hon är född i Sverige, men betraktas som finsk och finsk innebär låg status, att anses sämre, dummare och fattigare. Ingenbarnsland är första delen i en trilogi om Miira och jag vill läsa också de andra två. Ingenbarnsland publicerades 2012.
Nästa Göteborgsförfattare är Evert Lundström (1924-2004) som har skrivit romanen Lyftkranen. Den läste jag för länge sedan och den handlar om Alvar Olausson som arbetar som lyftkransmaskinist i Göteborgs hamn. Han är stolt över sitt jobb och är bra på det han gör, han njuter av att betrakta utsikten från sin plats bakom spakarna och känna solens värme genom glaset. Fram till den dag då han oväntat förlorar kontrollen över maskinen och nästan har ihjäl en man. Lyftkranen publicerades första gången 1961 och detta är ett omslag till en E-bok. För den som vill läsa fysisk bok kan det bli lite svårare. Den finns inte på Götabiblioteken till exempel. Men den går att fjärrlåna.
Som tredje Göteborgsförfattare har jag valt Marie Hermanson och hennes roman Musselstranden som jag läste innan jag började blogga. Jag citerar från förlaget: Från ett smutsigt barnhem i Indien anländer Maja till sommarhuset i Bohuslän. Året är 1969, en tid full av framtidstro. Hennes adoptivfamilj är idealisk: föräldrarna är kulturkändisar, farfar professor, syskonen begåvade och självständiga. Men Maja är en gåta. Trots kärlek och uppmuntran förblir hon stum och otillgänglig. När Maja är fyra år följer hon med sina tonårssyskon för att tälta ute i havsbandet. Under natten försvinner hon spårlöst. Musselstranden publicerades 1998.
Det var mina tre Göteborgsförfattare, och som vanligt, om du vill ha fler tips på Göteborgsförfattare kan du gå till Roberts blogg Mina skrivna ord.
Nu stundar påsken och då brukar man ofta läsa en påskdeckare. I år blir min spänningsbok Tony och Susan av Austin Wright (1922-2003). Den är kanske inte en deckare egentligen, men en god vän rekommenderade den en gång i tiden och så hamnade den i min spänningslista. Där har den legat sedan 8 juni 2020 så det är nog på tiden att jag läser den nu. Jag tror att den är spännande. Tony och Susan har filmatiserats och filmtiteln är Nocturnal Animals.
En trevlig påsk önskar jag er alla. God påskläsning!
När jag köpte ett spinnspö åt farfar är en novellsamling som har fått titeln från den första novellen. Samlingen innehåller tio noveller. De flesta har en lugn, melankolisk ton och ofta är novellerna utformade som monologer eller dialoger och skulle kunna uppföras på scenen utan större bearbetningar, enligt översättaren Göran Malmqvist. Gao Xingjian är mycket riktigt också dramatiker och under några år på 1980-talet var han anställd vid Folkkonstteatern i Peking.
I novellerna i den här samlingen är det ofta en man som funderar över sina minnen. Dessa minnen kan innehålla stora svårigheter. De flesta som berättar fick avbryta sina studier eller sitt arbete och skickades ut på landet för att kroppsarbeta, och en del levde farligt under kulturrevolutionen. Livet blev inte det de drömde om som unga. Men fast minnena ofta är sådana är tonen ändå lugn och lite sorgsen och novellerna skakar inte om läsaren.
I samlingen finns också humor som i novellen Vid havet som handlar om en ung man som får tillfälle att resa med en grupp äldre människor till badorten Beidaihe. De är två människor från arbetsplatsen som får tillåtelse att resa och meningen med detta är att dessa yngre personer ska kunna hjälpa de gamla. Men den andre medföljande är en omöjlig lat person. Åtminstone i den unge mannens ögon.
Den novell som jag känner starkast för är ändå Ärtblomma som handlar om hur livet ändrades genom politiken som i så många av de andra novellerna, men framförallt om personliga missade möjligheter till kärlek, och funderingar om varför det aldrig blev någonting.
Jag tycker att samlingen ger läsaren en hel del. Det är mycket stämning i berättelserna och jag känner att jag har fått en liten bit av Kina genom dem. Jag har läst åtminstone en roman av Gao Xingjian för länge sedan, innan jag började blogga. Eventuellt har jag läst båda två som finns översatta till svenska. Men nu får jag faktiskt lust att läsa dem igen, eller om det är för första gången. Jag tror att de kommer att säga mig mer nu när jag är lite äldre och har mer tid för läsning.
När jag köpte ett spinnspö åt farfar – novellsamling av Gao Xingjian, Forum 2000. Översättning och inledning: Göran Malmqvist.
De två romanerna av Gao Xingjian som är översatta till svenska är Andarnas berg och En ensam människas bibel.
Gao Xingjian tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2000. Om Gao Xingjian på svenska Wikipedia och på den engelska.
Evas bokav Marianne Fredriksson (1927-2007) är en roman som handlar om Adam och Eva och deras söner. Jag läste den för länge sedan och minns inte mycket mer än att jag tyckte att den var bra. Men en sak är säker. Ett äpple har stor betydelse i Evas och Adams historia. Romanen publicerades första gången 1980.
Ticke tack!av Lennart Hellsing (1919-2015) med illustrationer av Lena Sjöberg. Jag tycker så mycket om Lennart Helsings ramsa om Peter Palsternack och i boken får man även träffa Selma Selleri och Gabriel Gräslök. Den äldsta utgivningen av ramsan och sången Ticke Tack! som jag hittar är i Våra sånger, en sångbok för skolan från 1957. Men just den här boken publicerades första gången 2014.
Mangon som sprängdes av Mohammed Hanif. Huvudpersonen i romanen är en flygkadett i den pakistanska krigsmakten. Hans far, som var en högt uppsatt officer, har hittats död hängande i en takfläkt och det konstateras att han har begått självmord. Men sonen tror att fadern har blivit mördad. Romanen är byggd kring en verklig händelse, en flygolycka i augusti 1988 i Pakistan där landets president och överbefälhavare general Zia ul-Haq omkom. Romanen publicerades första gången 2008 (A Case of Exploding Mangoes) och kom i svensk översättning 2010.
Om du vill ha fler boktips på frukt- och grönsakstemat kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.
April månads författare i Novelltolvan är Jamaica Kincaid och jag har läst hennes novell Biografi över en klänning. Den handlar om en liten flicka på Antigua som är Jamaica Kincaids barndomsö, och jag tror att hon har utgått från ett foto av henne själv när hon fyllde två år.
Jamaica Kincaid är en intressant författare som jag har haft som prioriterad och därför läst en hel del av. Här länkar jag bara till hennes novellsamling På flodens botten som jag har läst. Det finns också ett inlägg om novellen Flicka som inleder den samlingen på min blogg. Länkar till mina inlägg om andra böcker av Jamaica Kincaid hittar du via den här länken.
Biografi över en klänning är en mycket bra novell. Den är precist och rakt skriven och stramt berättad och författaren använder sig mycket av parenteser där hon hänvisar till vad hon visste och kände som mycket liten och vad hon vet och hur hon har det som vuxen. Det är en stark novell där man både känner barnets utsatthet och moderns svårigheter. Så här börjar den:
Klänningen jag har på mig på det svartvita fotot som togs när jag fyllde två år var en gul klänning i bomullspoplin (ett tyg med lite ojämn struktur som började tillverkas i den franska staden Avignon och kom till England med hugenotterna, men det kunde jag inte veta på den tiden) och det var min mor som hade sytt den åt mig. Den nyansen av gult, färgen på min klänning som jag har på mig när jag var två år, var samma nyans av gult som kokt majsmjöl, mat som min mor alltid ville att jag skulle äta i den ena formen (som gröt) eller den andra (som pudding, den stärkelserika delen av mitt middagsmål) eftersom det var billigt och därför lätt att få tag i (men det visste jag inte på den tiden) och eftersom hon trodde att mat med färgerna gult, grönt och orange var särskilt vitaminrik och att kokt majsmjöl skulle vara särskilt nyttigt för mig. …
Biografi över en klänning – novell av Jamaica Kincaid, Novellix 2021. Översättning: Gun-Britt Sundström. Novellen publicerades första gången 1992 (Biography of a Dress).
Tranorna flyger söderut handlar om Bo som är en gammal man. Hans hustru är på ett demensboende. Själv bor han kvar i huset på landet i Jämtland, där han och hans fru har bott många år och uppfostrat sin son. Bo har hemtjänst flera gånger om dagen och sonen försöker prata med honom om att hitta ett annat hem för jämthunden Sixten som fortfarande bor med Bo.
Allt berättas inifrån Bo utom korta anteckningar av hemtjänstpersonalen. Minnen från hans liv varvas med det som händer i nutiden. Eller blandas skulle jag väl säga. Verkligheten och händelser från förr och drömbilder går i varandra och det är nog så det blir för den som blir riktigt gammal. Berättelsen är lågmäld och vardaglig, men innehåller ändå en hel del dramatik. Den handlar om ett ganska vanligt liv men som blir speciellt genom hur författaren låter oss bli mer och mer bekanta med Bo och hans bakgrund.
Hans barndom, hans förhållande till sonen och hustrun och hunden Sixten är fint, och som jag upplever det, helt realistiskt berättat. Det känns som om det skulle kunna vara precis så här i verkligheten, och jag känner med barnet och ynglingen Bo som hade en elak och våldsam far. Det går genom generationerna en oförmåga att tala med varandra. Men Bo är ingen elak man även om han kan bli lite elak i sin desperation när hans liv krymper och krymper och han behöver mer och mer hjälp. Det kommer många tankar om vad som väntar om man får leva länge.
Tranorna flyger söderut är på många sätt en hård berättelse, men den är inte hårt berättad. Det finns så mycket mänsklighet och människokärlek i romanen. Och kärlek till djur. Och där strömmar också en poetisk ton. Boken är mycket bra. Slutet kanske inte håller lika bra som resten, men det är en bisak. Läs gärna den här romanen.
Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén, Forum 2024.
Man skulle kunna tro att Sena sagor av PC Jersild är en novellsamling, men det är alltså en roman och den utspelas i Stockholm ”under nästa lågkonjunktur”. Jag minns faktiskt inte när den senaste var, men kanske kan man tänka sig att det är under den lågkonjunktur som nu hotar att komma? Nej, så kan man nog inte tänka. Boken publicerades 1998 och allt för mycket har hänt sedan dess.
Citat från baksidestexten:
… En forskare får i uppdrag att skriva avhandling om en oförklarlig sjukdom: på kort tid har en handfull människor tappat sitt färgseende. I jakten på orsaken blir undersökningen alltmer omfattande och ingående, forskaren försöker på alla sätt komma sina patienter nära och förstå vad de upplever. Nio vitt skilda öden rullas upp, människor som försöker klara sig så hyggligt de kan. Någon badar i pengar, andra lider brist på kontanter. Till de senare hör en före detta klottrare, som vill ”starta eget” och köra nattliga sightseeingturer i Stockholm. Fattigast av alla är en man som får bo på nåder i grannens gillestuga. …
Kaosmakarna publicerades första gången 2019 (Les ingénieurs du chaos) och har först nu översatts till svenska, men boken är högst aktuell. Den handlar om tankarna och verksamheten som ligger bakom populismens framväxt. Det gäller både dess grund i folkligt missnöje över försämrade livsvillkor och korruption bland de makthavande och smarta strateger som har utnyttjat Internets möjligheter till riktad information och desinformation.
Författaren lägger stor vikt vid vad som hände i Italien under det första decenniet på tvåtusentalet och ger också stort utrymme för Trumpismens framväxt i USA. Där finns Steve Bannon som var Donald Trumps strateg i kampanjen som ledde till att han blev vald till USA:s president 2017. Det är det som jag är mest intresserad av, men allt det andra ger perspektiv och pekar på många likheter mellan rörelserna i olika länder. Att sanning inte betyder något som helst är en ingrediens. Att utnyttja Internets algoritmer så att människor stannar i sin informationsbubbla, som ofta istället bör kallas desinformationsbubbla. Fullständig cynism och oärlighet då man samtidigt kan köra ut två motstridande budskap till olika grupper så att man både kan få väljare bland exempelvis svarta amerikaner och vita rasistiska grupper. Och fram för allt makthunger och ingen som helst känsla för människors väl och ve.
Jag ska inte analysera den här boken närmare, men jag kan säga att jag finner den ytterst intressant. Här finns mycket att tänka på, till exempel jämför författaren skiftet i fysiken i början av 1900-talet då forskarna upptäckte att universums minsta beståndsdelar uppträder kaotiskt, med Internets betydelse för information och formande av politiken idag och i framtiden. Boken rekommenderas.
Kaosmakarna av Giuliano da Empoli, Éditions J. 2025, Översättning: Pär Svensson.
Mösstanten 