Tisdagstrion – Fåglar på omslaget

Dagens tema har vi fått eftersom det var Mårtensafton i söndags, och då måste jag absolut ha ett bokomslag med gäss i min trio. Jag har valt Nils Holgerssons underbara resa genom sverige av Selma Lagerlöf. Vi läste den i skolan när jag var barn men det var inte just den utgåvan som jag hittade omslag till. Den här boken är den andra delen i bearbetning av Arne Norlin. Den ska vara lättare att förstå och läsa för dagens barn. Ursprungligen kom första delen av Nils Holgerssons underbara resa 1906 och andra delen 1907.

Pingvinlektionerna av Tom Michell. När han var lite över tjugo år gammal reste han till Argentina för att arbeta på en engelsk skola i Buenos Aires. Det var på 1970-talet under Peronistregimens andra period. Under vinterlovet reste han till Uruguay och på väg tillbaka till Buenos Aires besökte han semesterorten Punta del Este. Eftersom det var mitt i vintern var det lågsäsong. Där fanns massor med döda oljeskadade pingviner och bland dem hittade Tom Michell en som levde och den tog han hand om. The Penguin Lessons publicerades första gången 2015 och kom i svensk översättning 2016.

På omslaget till Skugga-Baldur av Sjón finns fåglar, men berättelsen är inte så idyllisk som man kan tro när man tittar på boken. Det är en kärv berättelse om makt och övergrepp och hämnd. Den börjar med att en man är på jakt på fjället för att skjuta en fjällrävshona. Skugga-Baldur är en kort roman med sagoinslag som delvis gränsar till poesi. Den kom 2005 både på isländska och svenska och den belönades med Nordiska rådets litteraturpris samma år.

Om du vill få tips på fler böcker med fåglar på omslaget kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Hett i hyllan #275 – Den befjädrade ormen

Här har vi en bok av Hans Alfredson som kom redan 1979 och jag har ingen omslagstext att bygga mitt inlägg på. Men det finns en liten artikel om boken på Wikipedia, och enligt den handlar Den befjädrade ormen om två tolteker och deras äventyr. Bland annat kommer de ända bort till Frankrikes atlantkust. Tiden är 1000-talet. Hans Alfredson har här vänt på historien om vikingarna som nådde Amerika vid samma tid. Jag räknar med att de två äventyrarna i Alfredsons bok stöter på många företeelser som de upplever som egendomliga i det främmande landet.

Åter enligt Wikipedia var toltekerna ett mesoamerikanskt folk som på 800-talet vandrade in i Mexikodalen från öknarna i nordväst. I aztekernas historia blev toltekernas första ledare deras gudar. Du kan läsa om toltekerna här.

Det finns senare utgåvor av Den befjädrade ormen upptäcker jag nu och jag länkar till förlaget där det finns lite mer information om boken.

Den befjädrade ormen av Hans Alfredson, Wahlström & Widstrand 1979.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Krig

Krig, detta som de allra flesta av oss önskar inte fanns, det är vårt tema idag. Det finns mycket skrivet om krig och jag har valt tre böcker, var och en från olika krig – Vietnamkriget, andra världskriget och kriget i Ukraina som pågår just nu.

Roman utan namn av Duong Thu Huong. När han var arton går gick Quan med i den Nordvietnamesiska armén. Sedan dess har det gått tio år. Han var ung och entusiastisk men nu är alla illusioner borta. Kriget har brutit ner folket. Roman utan namn är en bra, mänsklig roman om en omänsklig tid. Duong Thu Huong tjänstgjorde själv i den Nordvietnamesiska armén, som underhållare. Roman utan namn kom 1990 på franska (Roman sans titre) och i svensk översättning 2019. Hon lever idag i exil i Frankrike.

Allt förgäves av Walter Kempowski (1929-2007). Det är vintern 1945 i Ostpreussen. Röda armén har nått gränsen. Det är kallt och snö och ont om förnödenheter men familjen Globig lever ändå förhållandevis gott på sin herrgård. Ska de lämna hemmet eller inte? Författaren skriver om en hel trakt och människorna där. Röda armén tränger allt längre västerut och det blir en fruktansvärd flykt. En hemsk gestaltning av krigets konsekvenser. Romanen kom 2006 på tyska (Alles umsonst) och 2022 i svensk översättning.

I samma flod – Putins krig mot kvinnorna av Sofi Oksanen. I samma flod är en essäbok om Rysslands angrepp på Ukraina med särskilt fokus på kvinnorna. Eftersom delar av Sofi Oksanens släkt kommer från Estland jämför hon Estlands situation, och andra stater som har blivit erövrade av Ryssland, med Ukrainas. Boken handlar till stor del om hur våldtäkt används i krig och under ockupation. Det är ett billigt, tillgängligt och mycket effektivt vapen. Boken kom i år. Ursprungstiteln är Samaan virtaan – Putinin sota naisia vastaan och boken publicerades första gången 2023.

Du hittar fler böcker på temat på bloggen Mina skrivna ord.

Nytt på bokvagnen

Nu har inköpet av boken av årets Nobelpristagare anlänt, Jag tar inte farväl av Han Kang. Men den får vänta på bokvagnen tills jag har läst Levande och döda som är den första boken av Han Kang som översattes till svenska. Bakgrunden till båda böckerna är massakrer och det känns rätt att läsa Levande och döda först. Jag köar för den på biblioteket.

Hur som helst är jag nöjd med att ha Jag tar inte farväl här hemma nu, men det börjar bli trångt på bokvagnen. Jag får nog ta mig samman och beta av någon av böckerna där snart så att det blir plats för nya.

Jag tar inte farväl av Han Kang, Natur & Kultur 2024. Översättning: Anders Karlsson och Okkyoung Park.

Hett i hyllan #274 – Dikter från en diktkrets

Den här boken har stått mycket länge i bokhyllan och jag har hittills aldrig läst i den. Jag tror att jag hittade till nedsatt pris i någon bokhandel en gång i tiden.

Ole Sarvig (1921-1981) var en dansk poet, men han skrev också romaner och essäer om bildkonst och en del psalmer. Två titlar finns översatta till svenska, denna diktsamling och romanen Resenärerna (1980). I Libris hittar jag också ett partitur med text av Ole Sarvig som är översatt.

I Jan Östergrens förord till diktsamlingen läser jag:

… Sarvig har en bred litterär produktion bakom sig: romaner, thrillers, radiospel, essäer om konst – bl a en diger volym om Edvard Munchs grafik – samt översättningar; ett tiotal av Shakespeares pjäser har han översatt till danska. Men det är otvivelaktigt som poet han vunnit sina största framgångar. Han debuterade 1943, 22 år gammal, med Grønne digte – och året därpå kom Jeg-huset. …
(s. 5)

Som så ofta när jag tittar närmare på olästa böcker som står i bokhyllan blir jag intresserad och vill läsa. Men den här diktsamlingen får vänta lite till. Just nu läster jag diktsamlingar som har belönats med Nordiska rådets litteraturpris.

Dikter från en diktkrets – dikter av Ole Sarvig, Rabén & Sjögren 1983. Urval och översättning samt förord: Jan Östergren.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Svar till D av Wera von Essen

Svar till D är ett brev till två män, som hon som skriver brevet har varit förälskad i, men det har inte lett till något varaktigt. Texten är kort och fragmentarisk och som läsare vet jag inte om det egentligen är en man, men olika aspekter av honom, eller två, eller kanske rent av flera. Man kan se det symboliskt om man vill. I texten finns en längtan till ett varaktigt kärleksförhållande, men det finns så mycket som hindrar. Männens rädsla för närhet. Kanske också berättarens rädsla? Det är svårt att veta något med säkerhet om den här texten.

Hinder är också jagets skrivande. Jag uppfattar att skrivandet upptar jaget helt i perioder och det kan inte dessa D stå ut med. Det handlar också om männens rädsla för en stark kvinna. Som kanske inte är så stark egentligen. Det blir mycket vagt, det jag skriver om den här texten. Jag har lite svårt att förstå mig på den och jag hade önskat mer. På sätt och vis ter den sig för mig som en fortsättning på En debutants dagbok, som jag fick ut mycket av, men här blir det så lite och det bär inte vidare. Ja, det handlar om olycklig kärlek, om att ha blivit lämnad, en svår situation att befinna sig i. Det är något man kan känna igen, men det gör jag ändå inte i den här texten. Författaren har stor kontroll över språket. Det är bra skrivet, alltså, men för mig blir det lite för lite. Jag kanske helt enkelt var fel person på fel dag som läste Svar till D?

Svar till D av Wera von Essen, Polaris 2021.

Tisdagstrion – Böcker jag börjat på men inte orkat läsa klart

Böcker som jag inte orkat läsa färdigt, ja. Vilka skulle det vara? Efter ett tag kom jag på att för mycket länge sedan satte jag igång med att läsa Kurtisanernas liv av Honoré de Balzac (1799-1850), men jag gav upp. Det liksom ebbade ut. Boken låg där och jag läste inte i den och det har jag inte gjort sedan dess. Vad det var som gjorde att jag slutade läsa minns jag inte, om det var livet eller boken det hängde på. Splendeurs et misères des courtisanes kom 1838 och översättningen som jag läste bör ha varit den från 1976 som egentligen är från 1928, men moderniserad. Det är den senaste som finns, förresten.

Oskuldens minut av Sara Lidman (1923-2004) började jag läsa under min bloggtid. Jag blev så frustrerad av att bli kastad rakt in bland människorna i Sara Lidmans Jernbaneepos precis som om jag hade läst den sjätte boken igår och det bara var att fortsätta med den sjunde. Det var det inte. Jag mindes inte alls vilka dessa människor var, och efter att ha läst halva boken gav jag upp. Jag skrev ett inlägg om mitt läsförsök här på bloggen. Men till nästa år kommer jag att lägga Oskuldens minut i högen med hyllvärmare som ska läsas, så då gör jag ett nytt försök. Oskuldens minut publicerades första gången 1999.

Pachinko av Min Jin Lee orkade jag inte heller igenom. Jag har för mig att jag var på sidan 60 när jag slutade. Romanen kändes så träaktig och tråkig, detta trots de svåra människoödena och det viktiga ämnet, nämligen människor från Korea som blir dominerade och illa behandlade av Japan, och om att skapa sig ett liv i främmande land. Pachinko gjorde stor succé och fick bra kritik, så alla andra läsare kan inte ha upplevt den som träaktig och tråkig. Kanske borde jag göra ett nytt försök? Jag kan inte vara säker på att det berodde på boken att jag gav upp. Pachinko kom 2017 på engelska och i svensk översättning 2018.

Nu är jag ganska nyfiken på vilka böcker de andra bokbloggarna inte har läst till slut. Om du också är intresserad av det kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Hett i hyllan #273 – Horse Under Water

A sunken U-boat has lain undisturbed on the Atlantic ocean floor scince the Second World War – until now. Inside its rustning hull, among the corpses of top-rank Nazis, lie secrets people will kill to obtain.

Det kan man läsa på baksidan av den här boken som jag hittade här hemma. Jag har aldrig läst något av Len Deighton. Jag tror att de enda spionböckerna jag har läst är John le Carrés böcker med George Smiley. Men det finns ju fler författare av spionromaner, och Len Deighton är en av dem. Han är en brittisk författare som har skrivit en lång rad romaner och en del av dem har filmatiserats. Hans första roman var The Ipcress File som blev en succé. Horse Under Water är hans andra.

Horse Under Water av Len Deighton, Penguin Classics 2021.
Romanen publicerades första gången 1963 och finns översatt till svenska med titeln Sjöhästen (1964). Också The Ipcress File är översatt (Fallet Ipcress 1962).

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Hett i hyllan #272 – Antoine och Julie

Då var det återigen dags för en av våra många böcker av Georges Simenon (1903-1989) att uppmärksammas i Hett i hyllan.

På omslagets baksida läser jag:
Antoine och Julie är en bitterljuv äktenskapsskildring som i sina mest förtätade ögonblick har något av strindbergsk furia. Man fascineras ohjälpligt av Simenons som alltid hänsynslösa och avslöjande människokunskap och av hans virtuosa skildring av miljön, denna gång ett kulet Paris om vintern i dimma och snö.

Jag får också veta att Antoine är professionell illusionist och gift med Julie sedan många år. De har inga barn, inga syskon, inga vänner. De älskar varandra men efter tio års äktenskap har de börjat gå varandra på nerverna. Och Antoine börjar supa.

Ja, den här romanen är kanske bra och läsvärd och kanske läser jag den en dag. Vi får väl se.

Antoine och Julie av Georges Simenon, Bonniers 1978. Översättning: Kerstin Hallén.
Romanen publicerades första gången 1953 (Antoine et Julie).

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Hett i hyllan #271 – Leaving the Atocha Station

Den här boken såg vi omskrivas i pressen för ett par år sedan och blev entusiastiska och köpte den. Och sedan har den blivit stående. Undrar just om det ska krävas att jag stoppar in den bland mina tolv hyllvärmare för att den ska bli läst? Och undrar också när det kommer att ske. Hur som helst är den säkert läsvärd.

Atochastationen finns i alla fall i Madrid ser jag på Wikipedia och boken handlar om en ung amerikan. Han är poet och befinner sig i Madrid på stipendium.

Adam Gordon is a brilliant young American poet on a prestigious fellowship in Madrid, and things are not going well. Fuelled by strong coffee and self-prescribed tranquilizers, Adam’s ”research” soon becomes a meditation on the possibility of authenticity, as he finds himself increasingly troubled by the uncrossable distance between himself and the world around him.
(Från omslagets insida.)

Romanen ska vara rolig och den är ganska tunn, så den ska väl bli läst. Någon gång.

Leaving the Atocha Station av Ben Lerner, Granta 2013.
Romanen publicerades första gången 2011 och kom översatt till svenska 2017 (På väg från Atocha).

Benjamin S. Lerner är en flerfaldigt prisbelönad amerikansk poet, essäist och kritiker och författare till tre romaner. Han undervisar på Brooklyn College.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.