Till dagens tisdagstrio har jag valt tre böcker som handlar om svunna tider men samtidigt är de högst relevanta idag, inte bara på grund av litterär kvalitet utan också genom vad de handlar om.

Den första är Sånt händer inte här av Sinclair Lewis (1885-1951) som kom 1935 (It can´t happen here). Då hade redan Hitler blivit rikskansler i Tyskland och etablerat en diktatur. I Siclair Lewis roman händer detsamma, fast i USA. Där får Demokraternas kandidat Berzelius ”Buzz” Windrip majoritet i valen och blir president. Vi känner igen en del av taktiken från ett modernare presidentval. Demagogi, lögner och stora löften till arbetare och medelklass. Alla ska få det bättre samtidigt som mer pengar ska satsas på det militära och skatterna ska sänkas. Presidenten får makt att stifta lagar utan medverkan av kongressen. Systemet med en dömande, en lagstiftande och en verkställande makt ersätts med presidentens diktatur. En fascistisk, korporativ stat skapas.
Romanen kom på svenska 1936 och 2017 kom en reviderad översättning.

Gilead av Marilynne Robinson handlar om en präst i en landsorshåla i USA år 1956. Eftersom kristen religion betyder mycket i USA och vissa kristna ledare stödjer den förändring som sker i landet nu tycker jag att den är högst relevant. Men när jag läste Gilead upplevde jag prästen John Ames som en ärlig man. Han är gammal och skriver nu ett brev till sin sjuårige son där han berättar om sitt liv och om släkten bakåt. Prästen Ames var säkert emot abort, vilken kristen präst var inte det år 1956? Men jag upplever ändå honom som en man med stor medkänsla med andra människor. Gilead är en mycket fin roman. Den publicerades första gången 2004 och kom 2007 i svensk översättning.

Gatan av Ann Petry (1908-1997) vill jag ha med här därför att det verkar som om den nuvarande administrationen i USA vill skriva om historien. Gatan är på sina håll i landet förbjuden på grund av att den handlar om rasism, sexövergrepp och fattigdom. Huvudperson är den ensamstående unga mamman Luthie Johnson. Berättelsen börjar med att hon kommer till en gata i Harlem i New York för att titta på en lägenhet. Genast, innan Luthie Johnson ens har sett lägenheten, känns miljön illavarslande. I bottenvåningen sitter en stor kvinna med onda ögon i fönstret och fastighetsskötaren verkar underlig och farlig. I trapphuset är det smutsigt och luktar illa. Och lägenheten är sunkig och mörk och liten, men vad ska Luthie Johnson göra? Hon har inte råd att hyra något dyrare.
Romanen publicerades första gången 1946 (The Street) och kom på svenska 1947. År 2022 publicerades en reviderad översättning.

Om du vill ha fler tips på litteratur om och från USA kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Vi börjar i Tornedalen och där bor Emma Niskanpää som Stina Aronson (1892-1956) har skrivit om i sin roman Hitom himlen. All Emmas värld är sonen och religionen. Och så hårt arbete. Det är en hård och strävsam tillvaro med snöstormar som skulle få de flesta att falla ihop, lång väg till byn på skidor eller till fots, och krämpor som blir värre och värre med åren. Gardiner är djävulens byxor och krukväxter kan man inte ha. Men författaren skildrar också hur tron och bönen ger Emma styrka.
Hitom himlen publicerades första gången 1946.

Om vi sedan läser Fallvatten av Mikael Niemi så har vi flyttat oss till Luleälven. Plötsligt brister dammarna i Luleälven på grund av att det har regnat intensivt i Norrland hela hösten. Och eftersom man inte har sett tecknen och befarat det tidigare så blir det en stor katastrof. Fallvatten är alltså en katastrofroman, en actionroman, faktiskt. Flera olika människor kämpar för att klara sig själva eller anhöriga från att bli slukade av vattnet.
Fallvatten kom 2012.

Sedan tar vi ett stort hopp och hamnar i Sundsvall där Lars Ahlins (1915-1997) roman Kanelbiten utspelas. Jag tror det i alla fall. Det var mycket länge sedan jag läste den. Men hur det än är med den saken har Lars Ahlin stark anknytning till Sundsvall. Eftersom det var så länge sedan jag läste boken kan jag inte berätta så mycket om den mer än att jag tyckte att den var mycket bra. Romanen handlar om flickan Britt-Marie och enligt Wikipedia är den en psykologisk studie av ”en ung flickas brådmogna utveckling till kvinna”.
Kanelbiten publicerades första gången 1953.

Om du vill få tips om mer Norrlandslitteratur kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Vänd ditt timglas av Niklas Rådström är en äventyrshistoria som utspelas i Stockholm på 1790-talet. Huvudpersonen Johan är tretton år och bor med sin mor i en liten lägenhet högst upp i ett hus i Gamla stan. Hans mamma arbetar på ett kaffehus och hon får nog räknas som prostituerad. Men hon hör inte till de fattigaste, de som går på gatan. Det är meningen att Johan ska arbeta men han smiter ofta iväg med sin kamrat Mathias som antagligen är son till Gustav Badin som fördes som slav till Sverige och blev tjänare och fosterson till drottning Lovisa Ulrika. Men det har Mathias ingen glädje av. Han lever med sin mor som även hon är prostituerad, men alkoholiserad och lever i armod.
Vänd ditt timglas publicerades första gången 1991.

Pestens år – Döden i Stockholm 1710 av Magnus Västerbro är en fackbok där författaren skriver med ett brett perspektiv och läsaren får veta mycket om 1710-talets samhälle; hierarkin i samhället, kyrkans roll och historien före pestens utbrott. Sverige var utarmat. Krigen hade pågått länge och massor av män hade dött på slagfälten. Det hade varit missväxt så det var ont om mat. Stockholm var redan fullt av tiggare. Och så kom pesten ovanpå det.
Boken kom 2016.

Två pistoler av Klas Östergen handlar om Adolf Fredrik Munck som är i landsflykt sedan många år. För länge sedan kom han från Finland till det svenska hovet och han blev överhovstallmästare under Gustav III. Klas Östergren berättar om hovlivet som var fullt av intriger. Där finns änkedrottningen med sin starka vilja, där finns adelsmän som anser att Munck är en uppkomling, där finns kungens syskon med sina anspråk och en ung drottning från Danmark. Dessutom är kungen maktfullkomlig och nyckfull. Att befinna sig bland de högsta i riket ger rikedom och lyx och privilegier, men det är också farligt.
Romanen kom 2021.

Om du vill få tips på andra spännande böcker om 1700-talet kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Idag har Glenn namnsdag och därför har vi fått temat Göteborgsförfattare av Robert på bloggen Mina skrivna ord.

Min första Göteborgsförfattare är Eija Hetekivi Olsson. Av henne har jag läst Ingenbarnsland som handlar om flickan Miira som växer upp i Göteborgsförorten Gårdsten under 1980-talet. Hennes föräldrar kommer från Finland. I Gårdsten finns många finska familjer och Miira går i en finsk klass i skolan fast hon inte vill. Hon är född i Sverige, men betraktas som finsk och finsk innebär låg status, att anses sämre, dummare och fattigare. Ingenbarnsland är första delen i en trilogi om Miira och jag vill läsa också de andra två.
Ingenbarnsland publicerades 2012.

Nästa Göteborgsförfattare är Evert Lundström (1924-2004) som har skrivit romanen Lyftkranen. Den läste jag för länge sedan och den handlar om Alvar Olausson som arbetar som lyftkransmaskinist i Göteborgs hamn. Han är stolt över sitt jobb och är bra på det han gör, han njuter av att betrakta utsikten från sin plats bakom spakarna och känna solens värme genom glaset. Fram till den dag då han oväntat förlorar kontrollen över maskinen och nästan har ihjäl en man.
Lyftkranen publicerades första gången 1961 och detta är ett omslag till en E-bok. För den som vill läsa fysisk bok kan det bli lite svårare. Den finns inte på Götabiblioteken till exempel. Men den går att fjärrlåna.

Som tredje Göteborgsförfattare har jag valt Marie Hermanson och hennes roman Musselstranden som jag läste innan jag började blogga. Jag citerar från förlaget: Från ett smutsigt barnhem i Indien anländer Maja till sommarhuset i Bohuslän. Året är 1969, en tid full av framtidstro. Hennes adoptivfamilj är idealisk: föräldrarna är kulturkändisar, farfar professor, syskonen begåvade och självständiga. Men Maja är en gåta. Trots kärlek och uppmuntran förblir hon stum och otillgänglig.  När Maja är fyra år följer hon med sina tonårssyskon för att tälta ute i havsbandet. Under natten försvinner hon spårlöst.
Musselstranden publicerades 1998.

Det var mina tre Göteborgsförfattare, och som vanligt, om du vill ha fler tips på Göteborgsförfattare kan du gå till Roberts blogg Mina skrivna ord.

Evas bok av Marianne Fredriksson (1927-2007) är en roman som handlar om Adam och Eva och deras söner. Jag läste den för länge sedan och minns inte mycket mer än att jag tyckte att den var bra. Men en sak är säker. Ett äpple har stor betydelse i Evas och Adams historia.
Romanen publicerades första gången 1980.

Ticke tack! av Lennart Hellsing (1919-2015) med illustrationer av Lena Sjöberg. Jag tycker så mycket om Lennart Helsings ramsa om Peter Palsternack och i boken får man även träffa Selma Selleri och Gabriel Gräslök.
Den äldsta utgivningen av ramsan och sången Ticke Tack! som jag hittar är i Våra sånger, en sångbok för skolan från 1957. Men just den här boken publicerades första gången 2014.

Mangon som sprängdes av Mohammed Hanif. Huvudpersonen i romanen är en flygkadett i den pakistanska krigsmakten. Hans far, som var en högt uppsatt officer, har hittats död hängande i en takfläkt och det konstateras att han har begått självmord. Men sonen tror att fadern har blivit mördad. Romanen är byggd kring en verklig händelse, en flygolycka i augusti 1988 i Pakistan där landets president och överbefälhavare general Zia ul-Haq omkom.
Romanen publicerades första gången 2008 (A Case of Exploding Mangoes) och kom i svensk översättning 2010.

Om du vill ha fler boktips på frukt- och grönsakstemat kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.