Dags igen för en titt längst bak i min läslista. Där hittade jag för några veckor sedan Nattens skogar av Djuna Barnes och den hade jag satt in där när jag läste Husmoderns död av Sara Danius. De nästa två böckerna i listan blev jag också intresserad av genom att Sara Danius skrev om dem i sin bok.
Den första är Hitom himlen av Stina Aronson (1892-1956). Den handlar om Emma Niskanpää som bor i ödemarken i övre Norrland, ett slitsamt kargt liv, och den ska vara höjdpunkten i Stina Aronsons författarskap. Jag har aldrig tidigare läst något av Stina Aronson och det ska bli spännande att läsa denna. Hitom himlen publicerades första gången 1946.
Nästa bok, Baba Jaga la ett ägg av Dubravka Ugresic (1949-2023) bygger på myten om häxan Baba Jaga som bor i ett hus av kycklingben och som rövar bort barn. Romanen handlar om kvinnlighet, åldrande och kärlek på en resa i Bulgarien och bland kvinnor på ett spa och den publicerades första gången 2007 (Baba Jaga je snijela jaje). Den kom på svenska 2009.
Detta är alltså en bok om Joyce Carol Oates författarskap. Vår bok är tryckt 2005 och Björkman har lagt stor vikt vid hennes tidigare böcker, så det är en lång rad titlar som har publicerats efter det, bland annat Lilla himlafågel, Karthago och Änkans bok som jag har läst. Björkmans bok har kommit till genom samtal, faxväxling och essäer och efterord som Joyce Carol Oates har försett Björkman med. Dessutom har han studerat Joyce Carol Oates-arkivet på Syracuse University som är Oates gamla läroanstalt. Boken innehåller även en essä av Stig Björkman där han tar upp viktiga verk ur Joyce Carol Oates produktion.
Jag citerar från bokens baksida: Joyce Carol Oates är en av vår tids stora amerikanska författare. Den här unika intervjuboken bygger på samtal mellan henne och Stig Björkman. Oates berättar öppenhjärtigt om sin uppväxt i en enkel lantbruksmiljö i nordvästra New York, ett landskap som hon i många av sina böcker återkommit till som ett drömlikt Eden County. Hon berättar om sina studieår på Syracuse University, om sitt arbete som författare och universitetslärare och om sina litterära influenser. Men hon berättar också om sitt intresse för att gestalta det ofta våldsamma amerikanska samhället och om sin syn på landet – både nu och historiskt.
Joyce Carol Oates – Samtal med Stig Björkman, AlfabetaAnamma 2005. Översättning av intervjudelen: Ulf Gyllenhak, Ann-Sofie Gyllenhak och Gabriel Setterborg.
Nu blev det svårt. Det är inte lätt att hitta Jämtlandsförfattare eller böcker med anknytning till Jämtland som jag har läst. Eller annars hittar jag inget omslag som jag kan använda här. Det gäller Barnen i fjällgården av Viola Wahlstedt som jag läste som barn.
Så här har jag igen Mitt första liv av Bodil Malmsten (1944-2016). Det blir tredje gången jag har den med i en tisdagstrio, men det är en bra bok som handlar om Bodil Malmstens liv från barndom upp i tjugoårsåldern. Hon bodde med sin mamma och sin syster i byn Bjärme i Jämtland. Där i trakten träffades hennes mamma och pappa under beredskapstiden. Han kom från Stockholm men var soldat stationerad i Jämtland. Bodil Malmstens mamma kom från byn och där bodde också hennes mormor och morfar. Mitt första liv publicerades första gången 2004.
Guds barmhärtighet av Kerstin Ekman läste jag innan jag började blogga. 1916 kommer barnmorskan Hillevi Klarin till fjällbyn Svartvattnet i Jämtland och möter en hård värld där kvinnor och barn far illa. Hon tar en liten sameflicka som fosterbarn och det är hon som minns i berättelsen. Guds barmhärtighet är första delen i trilogin Vargskinnet. De andra delarna är Sista rompan och Skraplotter. Guds barmhärtighet kom 1999.
Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén har jag inte läst, men jag har den i läslistan. Bo är en gammal ensam man som inte träffar så många andra än hemtjänstpersonalen. Hans fru har flyttat in i ett demensboende och han har ingen bra relation med sin son. Men han har sin älskade jämthund Sixten. Nu känner Bo att tiden börjar bli knapp och han vill förbättra relationen till sonen innan det är för sent.
Nu bestämde jag mig för att reservera Tranorna flyger söderut på biblioteket. I skrivande stund har jag könummer 112, men de har många exemplar av boken på Götabiblioteken så jag behöver nog inte vänta flera månader. Boken kom 2024 och utsågs till Årets bok samma år.
Fler Jämtlandsböcker hittar du om du går till bloggen Mina skrivna ord.
Med anledning av kvinnodagen den åttonde mars anordnade Östergötlands museum flera föredrag och en temavisning med rubriken Kvinnor i konsten. Onsdagen den femte mars var Ebba Witt-Brattström på museet och berättade om sin bok Vi drabbade samman med våra ödens fulla bredd som handlar om äktenskapet mellan Moa och Harry Martinson. Det var ett välbesökt evenemang och en intressant och rolig föreläsning. Jag har läst boken så för mig blev det lite repetition och det skadar verkligen inte. Hon nämnde också Moa Martinsons bok Jag möter en diktare som jag har i bokhyllan.
När jag växte upp var det de manliga arbetarförfattarna som gällde. De var de som var de stora och betydelsefulla så det var dem jag läste. Moa Martinson har jag läst under senare år, och alldeles för lite. Men senare på nittonhundratalet omvärderades hennes verk, mycket tack vare Ebba Witt Brattström. Hennes doktorsavhandling Moa Martinson: Skrift och drift i trettiotalet (1988) bidrog till det. Harry Martinson läste jag, men jag var så ung och jag vill nog gärna läsa om några av böckerna. Av Moa Martinson vill jag läsa både nytt och det lilla jag redan har läst av henne. Vi får se om det blir ett litet projekt så småningom.
Det här ska vara en spännande psykologisk roman som handlar om en man som är guldsmed och som lever i ett lyckligt äktenskap.
Från omslagets baksida: En dag rasar allt samman – Anette blir påkörd av en bil och omkommer ögonblickligen. Vardagslivet stannar upp och Georges Célerin börjar tänka efter. Han saknar sin hustru ohyggligt, men hade hon varit lika lycklig som han? Vad visste han förresten om henne? Kände han henne egentligen nånsin? Hon var socialarbetare och gick helt upp i sitt kall och vad gömde sig bakom hennes förtegna, svala fasad? Hans smått valhänta efterforskningar leder honom till oväntade upptäkter.
De oskuldsfulla är alltså en av de många romaner som inte är deckare som Georges Simenon (1903-1989) skrev. Hans produktion är ju enorm. Den här boken verkar kunna vara spännande ändå. Min man ska läsa boken nu och jag ser fram emot att höra vad han säger om den. Om jag läser den eller ej i framtiden, det får visa sig.
De oskuldsfulla av Georges Simenon, Bonniers 1974. Översättning: Britt-Marie Bergström. Romanen publicerades första gången 1972 (Les Innocentes)
Nu blev det svårt, tycker jag. Det var inte så lätt att komma på böcker som jag har någon relation till, och det är sådana som jag vill ha i trion. Men jag fick ihop tre böcker på temat i alla fall.
Den första boken är Bröd, bröd, bröd av Martin Johansson. Den finns här hemma och jag har använt några recept på surdegsbröd som finns i den, och min surdeg är startad enligt Martin Johanssons anvisningar. Där finns också recept på bullar och skorpor. Bröd, bröd, bröd kom 2014
Boken om Ljungsbro – människor & miljöer i Sveriges Chokladstad av Christina Lindaryd. År 1901 kom Cloetta till Malfors utanför Linköping och en ny liten stad byggdes. Boken är säkert intressant, särskilt om man som jag bor i Linköping, men jag har tyvärr inte läst den. Boken kom 2016.
En sax i hjärtat av Marie Bengts har jag haft med i Tisdagstrion tidigare. Men vad gör man när man har svårt att få ihop trion? Jo man tar med denna pusseldeckare i femtiotalsmiljö där huvudpersonen Hannah Lönn älskar vaniljhjärtan. En sax i hjärtat kom 2017.
Det finns säkert massor med böcker på temat och du får fler tips om du går till bloggen Mina skrivna ord.
Nu har Lessons av Ian McEwan stått så länge i hyllan utan att jag har läst den att jag får betrakta den som en hyllvärmare. Det var min man som köpte den och jag tänkte nog att jag skulle läsa den ganska snart. Men icke. Boken kom hit i mars 2023. Min man läste den med nöje och sedan har den stått i hyllan. Lessons handlar om en mans liv från efterkrigstiden fram till tiden för covidpandemin.
Jag läser på omslagets flik: When the world is still counting the cost of the Second World War and the Iron Curtain has descended, young Roland Baines’s life is turned upside down. 2 000 miles from his mother’s protective love, stranded at an unusual boarding school, his vulnerability attracts his piano teacher, Miriam Cornell, leaving scars as well as a memory of love that will never fade.
Nu får det bli lite kortfattat här för jag hade rört ihop saker och ting och skrivit fel i min planeringskalender. Island istället för islam. Skillnaden är ganska stor. Men här är tre böcker på temat, och titlarna leder till mer information om böckerna.
Imamens fall av Nawal El Saadawi (1931-2021) handlar om ett land där ett prästerskap härskar i en fundamentalistisk diktatur. Suveränt bra bok.
Korstågen enligt araberna av Amin Maalouf läste jag aldrig färdigt. Om det berodde på mig eller om boken var ovanligt besvärlig, det kan jag inte säga. Men upplägget är intressant. Hur araberna såg på korstågen.
Förlorade själar av Nadifa Mohamed handlar inte om islam, men författaren heter Mohamed i efternamn och berättelsen utspelas i Somalia där den stora religionen är islam.
Tips på fler böcker på temat hittar du på bloggen Mina skrivna ord.
Här är en bok som min mamma hade när hon gick i skolan. Jag har sparat den men aldrig läst i den och jag har nog aldrig läst Fänrik Ståls sägner egentligen. Kanske något litet utdrag, men inte mer. Jag känner naturligtvis till verket och jag har hört människor citera ur det, och namnen Lotta Svärd och Sven Duva har många av oss hört. Fänrik Ståls sägner var det första verket som kopierades för nätet av Projekt Runeberg.
Boken jag har är en skolupplaga med förklaringar och ett litet avsnitt om kriget 1808-1809 som var en del av Napoleonkrigen där Ryssland stöddes av Frankrike och dess bundsförvanter och Sverige stöddes av Storbritannien. Resultatet av kriget blev att Sverige förlorade Finland och Österbotten till Ryssland. Idag har antagligen de flesta av oss svårt att ta till oss denna krigsskildring som inte motsvarar krigets hemskhet.
Jag citerar ur avsnittet om kriget i slutet av boken: Krigshändelserna i 1808-1809 års krig bilda bakgrunden för de tavlor, som upprullas i Fänrik Ståls sägner. Skaldens huvudintresse samlar sig dock aldrig kring dessa händelser i och för sig. Hans lust är i stället att teckna människor, särskilt i deras sedliga storhet. Men bilderna sättas in i krigets ram, och man behöver för att fullt uppfatta dem känna krigets allmänna gång och viktigaste händelser. Skalden förutsätter dessa som bekanta.
Här är ett citat ur Fänrik Ståls sägner från Projekt Runeberg. Det handlar om Sven Duva som inte var så intelligent, men en tapper soldat var han och han dog när han kämpade mot fienden för att hindra dem att ta sig över en bro..
Tillintetgjort fann fienden sitt anfall innan kort, Den ryska truppen vände om och drog sig långsamt bort; När allt var lugnt, satt Sandels av och kom till stranden ned Och frågte var den mannen fanns, som stod på bron och stred.
Man viste på Sven Duva då. Han hade kämpat ut, Han hade kämpat som en man, och striden, den var slut; Han tycktes hava lagt sig nu att vila på sin lek, Väl icke mera trygg än förr, men mycket mera blek.
Och Sandels böjde då sig ned och såg den fallne an, Det var ej någon obekant, det var en välkänd man; Men under hjärtat, där han låg, var gräset färgat rött, Hans bröst var träffat av ett skott, han hade ren förblött.
”Den kulan visste hur den tog, det måste erkänt bli”, Så talte generalen blott, ”den visste mer än vi; Det lät hans panna bli i fred, ty den var klen och arm, Och höll sig till vad bättre var, hans ädla, tappra barm.”
Och dessa ord de spriddes sen i hären vitt och brett, Och alla tyckte överallt, att Sandels talat rätt. ”Ty visst var tanken”, mente man, ”hos Duva knapp till mått; Ett dåligt huvud hade han, men hjärtat, det var gott.”
Fänrik Ståls sägner – En samling sånger av Johan Ludvig Runeberg med teckningar av Albert Edelfelt, Gleerups 1939.
Inspirerad av dagens tema och av att jag har Asien som prioriterat läsområde i år har jag nyligen läst Kärlekens Musik av Vikram Seth. Det är en kärleksroman som handlar om violinisten Michael. Hans far var slaktare och det fanns ingen musiktradition i hans familj, men med hjälp av lärare och en rik dam i grannskapet fick han musikutbildning. Michael blev aldrig soloviolinist, han är andreviolonist i en stråkkvartett. Det är inget arbete där man i allmänhet tjänar mycket pengar och han undervisar också. Ändå har han en mycket fin violin, en Tonini. Den hade han aldrig kunnat köpa. Han har den till låns från den rika damen som har hjälpt honom. Romanen publicerades första gången 1999 (An Equal Music) och kom i svensk översättning samma år.
Moderato cantabile av Marguerite Duras (1914-1996) börjar med en pianolektion i en mindre stad vid havet. Det är en pojke som ska lära sig spela piano och i rummet finns pianolärarinnan och också hans mor. Överst på hans partitur står Moderato cantabile. Pianolärarinnan frågar honom vad det betyder. Det vet jag inte, svarar pojken. När lärarinnan frågar igen svarar han inte. Då skriker pianolärarinnan och slår med pennan på tangenterna och vänder sig till hans mor och säger att han är envis. En obehaglig början och man tycker synd om barnet, men egentligen handlar romanen om modern som har alkoholproblem (vilket inte gör att man tycker mindre synd om pojken). Romanen publicerades första gången 1958 och kom i svensk översättning 1986.
Carlos Gardels död av António Lobo Antunes. Carlos Gardel är en berömd tangosångare från 1930-talet. Den här boken handlar inte om honom, men Álvaro älskar hans musik. Han har dragit sig undan i sina äktenskap och haft dålig kontakt med sin son. Álvaro har varit otillgänglig och suttit bakom tidningen och ofta lyssnat på Carlos Gardel. I den här romanen lever alla var för sig, även om de lever ihop. Álvaros drogberoende son ligger och dör på sjukhuset. Hans syster motar ut sonens mamma från sjukrummet. Hon hatar henne. Álvaros nuvarande hustru låtsas att Álvaro älskar henne och att han tycker om hennes ömhetsbetygelser. Inte särkilt upplyftande, med andra ord, men det är en bra roman. Romanen publicerades första gången 1994 (A morte de Carlos Gardel) och kom i svensk översättning 1996.
På bloggen Mina skrivna ord hittar du fler tips på böcker med musiktema.
