Tisdagstrion – Böcker av tre utomnordiska författare

Barndomens kalla nätter av Tezer Özlü (1943-1986). Hon var en turkisk författare och Barndomens kalla nätter handlar både om hennes barndom och delar av hennes liv som vuxen. Hon bodde först i mindre städer i Turkiet och flyttade vid tio års ålder till Istanbul där hon var elev på en Österrikisk skola för flickor. Berättelsen är inte kronologiskt upplagd utan glimtar från olika tider i författarens liv blandas. Det handlar alltså om minnen och det finns stark närvaro i texten och mycket kropp. Den handlar också om övergrepp på mentalsjukhus.
Barndomens kalla nätter är den första roman av Tezer Öslu som är översatt till svenska (1924)

Ankomstens gåta av V.S. Naipaul (1932-2018) handlar också om minnen. Det är en självbiografisk berättelse om en yngling som kommer från Trinidad till England för att studera, om hans utveckling och om förhållandet mellan det främmande landet och honom. Den unge är av indisk släkt. Han studerar, han börjar skriva och så småningom bosätter han sig i Wiltshire, inte så långt från Stonehenge. Han hyr en stuga som tillhör ett stort gods. Där skriver han och tar långa promenader i omgivningarna.
Ankomstens gåta publicerades första gången 1987 (The Enigma of Arrival) och kom i svensk översättning samma år.

Gå, gick gått av Jenny Erpenbeck. Gå, gick gått kan man tycka är en lite egendomlig titel, men när man läser Jenny Erpenbecks roman förstår man. Det är naturligtvis gehen, ging, gegangen och det hänsyftar på undervisning i tyska för invandrare. Romanen handlar om Richard, en nyligen pensionerad tysk professor i Berlin, och där ockuperar en grupp unga asylsökande Oranienplatz. Richard tar kontakt med dem. Han vill intervjua dem och skriva om dem. Ett projekt att arbeta med nu när han har blivit pensionär.
På tyska kom romanen 2015 (Gehen, ging, gegangen) Och i svensk översättning 2017.

Om du är nyfiken på fler böcker av utomnordiska författare kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Nytt i bokhyllan

Det kom just två nya böcker till bokhyllan, böcker som inte alls är nya, men nya hemma hos oss.

Svartvita bilder och andra noveller av Bodil Malmsten (1944-2016) ville jag ha därför att det är så bra och praktiskt att äga en novellsamling istället för att låna den på biblioteket. Äger man den själv kan man läsa en novell i taget om man vill och det vill jag gärna. Den här boken innehåller två novellsamlingar av Bodil Malmsten, Svartvita bilder från 1988 och Undergångarens sånger som kom 1998. Några fler novellsamlingar av Bodil Malmsten kan jag inte hitta, men som vi vet finns det gott om kortare texter i hennes loggböcker.

Svartvita bilder & andra noveller av Bodil Malmsten, Modernista 2019.

Down and Out in Paris and London av George Orwell (1903-1950) publicerades första gången 1933. Den är självbiografisk och handlar om hans fattiga år i Paris i slutet av 1920-talet och i England då han begav sig ut på luffen som research för att kunna skriva bokens brittiska del. Down and Out in Paris and London är hans debutbok. Den kom i svensk översättning 1973 och i en nyöversättning 2023.

Down and Out in Paris and London av George Orwell, Penguin Classics 2020.

Hett i hyllan #296 – England Made Me

Ännu en av våra många böcker av Graham Greene (1904-1991), England Made Me. Det är en tidig Graham Greene publicerad första gången 1935. Det var hans sjätte roman och den kom året efter It’s a Battlefield. Jag citerar baksidestexten:

Antony Farrant is back home after lying and cheating his way through one job after another in the Far East. When his adorning sister Kate sets him up with a role in Stockholm as bodyguard to her boss and lover, megalomaniac financier Krogh, Antony seems set on a path to redemption. But when he receives orders from Krogh that offend his own sense of decency, he begins to leak information to a down-at heel journalist …

En roman av Graham Greene som utspelas i Stockholm, den vore kanske spännande att läsa.

England Made Me av Graham Greene, Vintage Classics 2020.

Tisdagstrion – Skildringar av USA

Till dagens tisdagstrio har jag valt tre böcker som handlar om svunna tider men samtidigt är de högst relevanta idag, inte bara på grund av litterär kvalitet utan också genom vad de handlar om.

Den första är Sånt händer inte här av Sinclair Lewis (1885-1951) som kom 1935 (It can´t happen here). Då hade redan Hitler blivit rikskansler i Tyskland och etablerat en diktatur. I Siclair Lewis roman händer detsamma, fast i USA. Där får Demokraternas kandidat Berzelius ”Buzz” Windrip majoritet i valen och blir president. Vi känner igen en del av taktiken från ett modernare presidentval. Demagogi, lögner och stora löften till arbetare och medelklass. Alla ska få det bättre samtidigt som mer pengar ska satsas på det militära och skatterna ska sänkas. Presidenten får makt att stifta lagar utan medverkan av kongressen. Systemet med en dömande, en lagstiftande och en verkställande makt ersätts med presidentens diktatur. En fascistisk, korporativ stat skapas.
Romanen kom på svenska 1936 och 2017 kom en reviderad översättning.

Gilead av Marilynne Robinson handlar om en präst i en landsorshåla i USA år 1956. Eftersom kristen religion betyder mycket i USA och vissa kristna ledare stödjer den förändring som sker i landet nu tycker jag att den är högst relevant. Men när jag läste Gilead upplevde jag prästen John Ames som en ärlig man. Han är gammal och skriver nu ett brev till sin sjuårige son där han berättar om sitt liv och om släkten bakåt. Prästen Ames var säkert emot abort, vilken kristen präst var inte det år 1956? Men jag upplever ändå honom som en man med stor medkänsla med andra människor. Gilead är en mycket fin roman. Den publicerades första gången 2004 och kom 2007 i svensk översättning.

Gatan av Ann Petry (1908-1997) vill jag ha med här därför att det verkar som om den nuvarande administrationen i USA vill skriva om historien. Gatan är på sina håll i landet förbjuden på grund av att den handlar om rasism, sexövergrepp och fattigdom. Huvudperson är den ensamstående unga mamman Luthie Johnson. Berättelsen börjar med att hon kommer till en gata i Harlem i New York för att titta på en lägenhet. Genast, innan Luthie Johnson ens har sett lägenheten, känns miljön illavarslande. I bottenvåningen sitter en stor kvinna med onda ögon i fönstret och fastighetsskötaren verkar underlig och farlig. I trapphuset är det smutsigt och luktar illa. Och lägenheten är sunkig och mörk och liten, men vad ska Luthie Johnson göra? Hon har inte råd att hyra något dyrare.
Romanen publicerades första gången 1946 (The Street) och kom på svenska 1947. År 2022 publicerades en reviderad översättning.

Om du vill ha fler tips på litteratur om och från USA kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Hett i hyllan #295 – Stig

Vi har många böcker av Stig Claesson (1928-2008) i bokhyllan – och så har vi den här också av Niklas Rådström, en minnesbok över Stig Claesson. Ibland undrar jag varför jag inte har läst den. Det är ju en liten bok på 162 sidor och jag är verkligen nyfiken på vad Niklas Rådström kan ha skrivit. Jag uppskattar honom mycket som författare och jag är intresserad av Stig Claesson och deras vänskap. De är ju två mycket olika författare. Åtminstone är deras verk mycket olika.

Nåja, vi får väl se när den blir läst. Någon gång ska det ske. På omslagets baksida skriver Niklas Rådström att när han fick veta att Stig Claesson hade avlidit genom ett telefonsamtal från en reporter på TT och reportern frågade vad Stig Claesson hade betytt för honom och hur han såg på honom som konstnär lyckades han nästan inte säga något som helst.

När någon man hållit mycket av går bort vill man inget annat än att tända ett ljus i den tomhet som den döde lämnat efter sig och sedan tyst sitta vid dess flackande låga. Jag vet att det är för sent som så mycket nästan alltid är för sent, men i denna lilla bok har jag ändå försökt ge svar på de där frågorna.
Citat från baksidestexten.

Stig av Niklas Rådström, Bonniers 2011.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Norrland från Lappland till Gästrikland

Vi börjar i Tornedalen och där bor Emma Niskanpää som Stina Aronson (1892-1956) har skrivit om i sin roman Hitom himlen. All Emmas värld är sonen och religionen. Och så hårt arbete. Det är en hård och strävsam tillvaro med snöstormar som skulle få de flesta att falla ihop, lång väg till byn på skidor eller till fots, och krämpor som blir värre och värre med åren. Gardiner är djävulens byxor och krukväxter kan man inte ha. Men författaren skildrar också hur tron och bönen ger Emma styrka.
Hitom himlen publicerades första gången 1946.

Om vi sedan läser Fallvatten av Mikael Niemi så har vi flyttat oss till Luleälven. Plötsligt brister dammarna i Luleälven på grund av att det har regnat intensivt i Norrland hela hösten. Och eftersom man inte har sett tecknen och befarat det tidigare så blir det en stor katastrof. Fallvatten är alltså en katastrofroman, en actionroman, faktiskt. Flera olika människor kämpar för att klara sig själva eller anhöriga från att bli slukade av vattnet.
Fallvatten kom 2012.

Sedan tar vi ett stort hopp och hamnar i Sundsvall där Lars Ahlins (1915-1997) roman Kanelbiten utspelas. Jag tror det i alla fall. Det var mycket länge sedan jag läste den. Men hur det än är med den saken har Lars Ahlin stark anknytning till Sundsvall. Eftersom det var så länge sedan jag läste boken kan jag inte berätta så mycket om den mer än att jag tyckte att den var mycket bra. Romanen handlar om flickan Britt-Marie och enligt Wikipedia är den en psykologisk studie av ”en ung flickas brådmogna utveckling till kvinna”.
Kanelbiten publicerades första gången 1953.

Om du vill få tips om mer Norrlandslitteratur kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Längst bak i min läslista 65-66

Nu tar jag en titt på böckerna som har legat längst tid i min läslista igen och där hittar jag De gyllene frukterna av Natalie Sarraute. Det är den sista boken som jag la dit inspirerad av min läsning av Husmoderns död av Sara Danius.

De gyllene frukterna [1963] är en av den franska nya romanens självklara klassiker. En experimentell, lätt manisk dialog i romanform, som besvärjer tvånget att tycka saker, att ha en åsikt, för att smälta in, ta plats, överleva.” läser jag hos nätbokhandeln. Romanen är säkert intressant, kanske svårläst, det får visa sig.

Författaren Natalie Sarraute (1900-1999) ska vara en av de viktigaste förnyarna av 1900-talets litteratur i Frankrike och De gyllene frukterna belönades med Prix international de littérature år 1964. Romanen publicerades första gången 1963 (Les Fruits d’or) och kom i svensk översättning 1964. En senare reviderad översättning kom 2012.
Den har legat i läslistan sedan 16 maj 2020.

Den bok som har legat näst längst i min läslista är Vuxna människor av Marie Aubert. Den såg jag nästan överallt 2020 och därför la jag in den i läslistan 19 maj samma år, men har ännu inte läst den. Vuxna människor är ett familjedrama där arkitekten Ida reser till familjens sommarställe för att samlas med familjen och fira moderns 65-års dag.

Marie Aubert är en norsk författare och Vuxna människor är hennes tredje bok, men första roman. Den publicerades första gången 2019 (Voksne Menneske) och kom 2020 översatt till svenska.

Jag har aldrig tidigare läst något av de här båda författarna så det ska bli spännande att läsa böckerna som antagligen är mycket olika, och det tycker jag är bra. Variation gör läsningen mer intressant.

Hett i hyllan #294 – Det lilla helgonet och Augustes död

Den här boken innehåller två romaner, Den första är Det lilla helgonet som handlar om en pojke som växer upp på en fattig gata i Paris. Hans hela värld är kvarteret där han bor och folklivet där. Långsamt bryter han sig loss ur miljön och blir målare och Simenon antyder att han blir en av de stora. Den andra är Augustes död som handlar om restaurangägaren Auguste Matures död och arvet efter honom.

Det lilla helgonet är säkert Simenons bästa roman. Det finns något dröjande och ömsint i hans saklighet och detaljrikedom som säger att han måste ha tyckt om att skriva den.”
Citat på omslagets baksida från en recension av Kerstin Ekman i Aftonbladet.

Augustes död ”har kriminalromanens spänning kring problemet vart den gamles pengar egentligen tog vägen och den har den beska smaken hos satiren när den berättar om hur hycklad sorg kan vara och hur verklig däremot bitterheten över grusade förhoppningar är.”
Ett citat från Göteborgsposten på omslagets baksida.

Den här boken vill jag gärna läsa. Jag föreställer mig att de båda romanerna har något gemensamt eftersom man publicerar dem i samma bok i svensk översättning.

Det lilla helgonet och Augustes död av Georges Simenon, Bonniers 1969. Översättning: Lena och Cai Törne Melin.
Det lilla helgonet publicerades första gången 1965 (Le petit saint). Augustes död publicerades första gången 1966 (La mort d’Auguste).

Om Georges Simenon (1903-1989) kan du läsa på svenska Wikipedia eller på engelska Wikipedia.

Tisdagstrion – 1700-talet

Vänd ditt timglas av Niklas Rådström är en äventyrshistoria som utspelas i Stockholm på 1790-talet. Huvudpersonen Johan är tretton år och bor med sin mor i en liten lägenhet högst upp i ett hus i Gamla stan. Hans mamma arbetar på ett kaffehus och hon får nog räknas som prostituerad. Men hon hör inte till de fattigaste, de som går på gatan. Det är meningen att Johan ska arbeta men han smiter ofta iväg med sin kamrat Mathias som antagligen är son till Gustav Badin som fördes som slav till Sverige och blev tjänare och fosterson till drottning Lovisa Ulrika. Men det har Mathias ingen glädje av. Han lever med sin mor som även hon är prostituerad, men alkoholiserad och lever i armod.
Vänd ditt timglas publicerades första gången 1991.

Pestens år – Döden i Stockholm 1710 av Magnus Västerbro är en fackbok där författaren skriver med ett brett perspektiv och läsaren får veta mycket om 1710-talets samhälle; hierarkin i samhället, kyrkans roll och historien före pestens utbrott. Sverige var utarmat. Krigen hade pågått länge och massor av män hade dött på slagfälten. Det hade varit missväxt så det var ont om mat. Stockholm var redan fullt av tiggare. Och så kom pesten ovanpå det.
Boken kom 2016.

Två pistoler av Klas Östergen handlar om Adolf Fredrik Munck som är i landsflykt sedan många år. För länge sedan kom han från Finland till det svenska hovet och han blev överhovstallmästare under Gustav III. Klas Östergren berättar om hovlivet som var fullt av intriger. Där finns änkedrottningen med sin starka vilja, där finns adelsmän som anser att Munck är en uppkomling, där finns kungens syskon med sina anspråk och en ung drottning från Danmark. Dessutom är kungen maktfullkomlig och nyckfull. Att befinna sig bland de högsta i riket ger rikedom och lyx och privilegier, men det är också farligt.
Romanen kom 2021.

Om du vill få tips på andra spännande böcker om 1700-talet kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Hett i hyllan #293 – Ni har inget liv att försäkra

På bokens baksida läser jag att Detta är en tänkebok om hur man kan bete sig i livet och en källa till glädje, uppbyggelse och vemod. Boken ska handla om en Willy Carlsson som påstås höra till en lurad generation. Någon påstår detta och då blir Willy arg och börjar fundera över sin generation.

Citat från bokens baksida:
Ni har inget liv att försäkra är titeln. Den syftar på att Willys pappa tog en försäkring på sin son som vid mogen ålder skulle tillåta honom att gå i lackskor och halmhatt, röka cigarr och be alla dra åt helvete. Men boken handlar också om kärlek, förståelse och kyla. Det är kanhända Stig Claessons mest personliga berättelse.”

Jag blir inte riktigt klok på vem som skulle få förmånen att gå i halmhatt och så vidare. Antagligen är det fadern, men jag är inte säker. Och kan man ta en försäkring med sin son som säkerhet? Om det nu var det han gjorde? Idel frågor. Ända sättet att få svar är antagligen att läsa boken.

Ni har inget liv att försäkra av Stig Claesson, Bonniers 1978.