Ekorren – novell av Tove Jansson

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Novellresan har nu kommit till skärgården och en av novellerna som Ugglan & Boken hade hittat på det temat var Ekorren av Tove Jansson (1914-2001). Jamen, så bra, tänkte jag. Ekorren finns ju i boken med noveller av Tove Jansson som jag köpte på bokrean för några år sedan. Så nu läste jag novellen och det visade sig att den handlar om en lite äldre kvinna som befinner sig ensam på en liten ö. Det är långt ut i havsbandet och där växer inga träd. En dag ser kvinnan en ekorre sitta på båtstranden.

Hon tog rocken över nattskjortan och satte sig vid fönstret. Det var kallt, kölden stod stilla i det fyrkantiga rummet med sina fyra fönster. Ekorren rörde sig inte. Hon försökte komma ihåg allt som hon visste om ekorrar. De seglar mellan öarna på brädbitar, i medvind. Och så mojnar det, tänkte hon med en liten grymhet. Vinden dör ut eller vänder, de driver till havs, det blir inte alls som de har tänkt sig. Varför seglar ekorrar? Är de nyfikna eller bara hungriga? Är de modiga? Nej. Bara vanlig enfald.

Kvinnan är kärv. Hon vill inte gärna ha med andra människor att göra, men snart måste hon åka iväg för att proviantera. Det är kall höst och vintern närmar sig. Hon har sina rutiner, bland annat sina glas madeira som hon dricker enligt fastställda regler som hon verkar ha satt upp för att få tillvaron på ön att fungera och för att hålla lusten till drycken i schack. Och så måste hon hugga mycket ved för att hålla sig varm och vid liv över vintern.

Men så är det ju ekorren förstås.

Ja, mer ska jag inte berätta om den här novellen som är högst läsvärd, precis som de andra jag hittills har läst av Tove Jansson.

Ekorren – novell av Tove Jansson ur samlingsboken Noveller, Modernista 2019.
Ekorren fanns ursprungligen i novellsamlingen Lyssnerskan från 1971.

Glad midsommar!

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Ja nu är det midsommarafton och jag önskar er en trevlig helg. Om vädret inte blir som man vill kan man alltid äta sill inomhus. Och läsa naturligtvis. Själv hade jag tänkt läsa Middlemarch under helgen. Inte läsa ut den förstås eftersom den är så omfångsrik, men en bit av den. Men så trillade min reserverade Rent hus av Alia Trabucco Zerán in och dessutom Dansösen av Patrick Modiano som min man hade reserverat. Så nu har jag pausat läsningen av Middlemarch efter att ha läst bok ett. (Den publicerades ursprungligen i åtta böcker.) Korta lån är bäst att läsa meddetsamma och eftersom vi nu har Dansösen hemma vill jag läsa den också. Vi får se hur långt jag kommer i helgen. Det finns ju annat än böcker, till exempel blommor och blad.

Trevlig midsommar allihop!

Hett i hyllan #256 – The Man from Berlin

~ Mösstanten ~ 8 kommentarer

Vad är nu detta som har letat sig in i vår bokhylla? Jo, det är den första boken i en serie där Gregor Reinhardt är huvudperson. Tiden är andra världskriget och Gregor Reinhardt är tysk underrättelseofficer. En ganska ovanlig hjälte, om han nu är det i boken.

Författaren Luke McCallin föddes i England, växte upp i Afrika, fick utbildning på olika håll i världen och har arbetat som biståndsarbetare för FN, läser jag på hans hemsida. I sina böcker undersöker han vad som händer med vanliga människor när de utsätts för onormal press. The Man from Berlin utspelas i Sarajevo 1943.

Citat från bokens baksida:
Reinhardt manoeuvres his way though a minefield of political, military, and personal agendas, as a trail of dead bodies leads him to a secret hidden whithin the ranks of the powerful – a secret they will do anything to keep.

Kommer jag att läsa den här boken? Tveksamt.

The Man from Berlin av Luke McCallin, No Exit Press 2014.
Boken publicerades första gången 2013.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Twist av Klas Östergren

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

I Twist, som i flera andra av Klas Östergrens romaner, är berättaren en författare. Twist är allvarligare och mindre lekfull än Gentlemen som är den senaste boken av Klas Östergren som jag har läst. Det är inte så konstigt. Klas Östergren var mycket äldre när han skrev Twist och det är också romanens berättare. Han är en man som ser tillbaka på sitt liv. I centrum av berättelsen finns en kvinna vid namn Anne-Marie, eller Ami eller Anna eller Annie. Dessa olika namn har olika personer kallat henne under årens lopp. Berättaren träffade henne första gången när de båda var tonåringar. Efter det har han umgåtts med henne under vissa perioder i sitt liv.

I romanen finns två allvarliga problem, Rysslands gasledning ner till Europa genom Östersjön och Sovjetunionens och sedermera Rysslands värvande och insnärjande av agenter i västländerna. Men där finns också humor och lekfullhet och människogestalter med deras fel och brister. Och kärlek i olika skeden av livet. Klas Östergren leker lite med oss i denna underhållande, mänskliga och spännande roman. Han lurade i alla fall mig med twisten i slutet av boken. Alltså inte dansen Twist som också förekommer i berättelsen utan twist som i oväntad knorr. Fast knorr är egentligen ett alltför skojigt ord. Det döljer sig mycket allvar bakom.

Twist av Klas Östergren, Månpocket 2015.
Romanen publicerades första gången 2014.

Tisdagstrion – Något mjukt i handling, titel eller omslag

~ Mösstanten ~ 17 kommentarer

De osynliga av Roy Jacobsen handlar om en familj på en karg ö i norra Norge. Familjens liv är inte mjukt, nej det är mycket hårt, men en stor del av deras försörjning kommer från försäljning av ejderdun som de samlar på klipporna. Ejderdun är mjukt. De usynlige publicerades 2013 i Norge och kom i svensk översättning 2015.

Fårdagboken av Axel Lindén. Ja , det säger sig väl självt att fårull är mjuk. Mannen som skriver dagbok kommer från staden men har ärvt en bondgård där han har får, och det är inte så lätt att vara fårfarmare, men han lär sig efter hand. Fårdagboken är Axel Lindéns debutbok och den kom 2017.

På omslaget till Jakobs stege av Ljudmila Ulitskaja ser vi ett spädbarn. Romanen är en familjekrönika som löper från början av 1900-talet och in i 2000-talet. Den börjar i Ukraina där den unge Jakov Odetskij blir förälskad i Marusia Kern. De tillhör båda judiska familjer. Men själva romanen börjar inte med det utan istället med Nora år 1975 när hon får ett meddelande om att hennes farmor Marusia har avlidit. Efter henne ärver hon en korg med brev och dagböcker och på så vis får hon veta mer om sin släkt. Boken kom på ryska 2015 och i svensk översättning 2018.

Dagens ämne till tisdagstrion har vi fått från Ugglan & Boken. Om du går dit kan du få fler boktips.

So Late in the Day Novell av Claire Keegan

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Cathal, en man i Dublin slutar arbetsveckan och åker hem. Ihoptvinnat med bussresan och det han gör hemma finns minnesbilder. Huset är mycket tyst när han kommer hem och han ropar efter katten. Vi förstår så småningom att han ska, eller skulle gifta sig. På de 47 sidor som novellen upptar får författaren fram så mycket. Novellen är lugnt berättad, vardagligt och mycket innehållsrikt.

Jag vill inte avslöja för mycket om vad som kommer fram men jag kan säga att novellen är bland de bästa jag har läst. Den säger så mycket om Cathal och genom det om oss människor, om kvinnor och män och deras plats i samhället.

Här är ett smakprov ur novellen. Cathal och Sabine, som han förlovar sig med, hämtar ringen:

When they had gone back to collect it, some weeks later, on Friday evening, an additional charge of 128 euros plus VAT was added for the resizing. He had taken her outside to the street then, saying they should refuse to pay extra charge – but she’d insisted that they’d been told of the additional cost, and refused to say she had ever beleived otherwise.

”Do you think I’m made of money?” he’d said – and immediately felt the long shadow of his father’s language crossing over his life, on what should have been a good day, if not one of his happiest.

So Late in the Day av Claire Keegan, Faber 2023.
Novellen kom i år i svensk översättning med titeln I senaste laget.

Den vita boken av Han Kang

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Den vita boken handlar av Han Kang handlar om liv och död och saknad. Berättaren befinner sig i en europeisk stad. Det är vinter och kallt och mörkt. Staden är täckt av snö.

När berättaren ännu inte kommit till världen födde hennes mor en dotter som dog vid födseln. I den snöiga staden i Europa berättar författaren om tomrummet efter en storasyster som aldrig fick leva och det gör hon genom att skriva om färgen vit. Det finns en viss logik i det. Vitt är egentligen ingen färg. Vitt är avsaknaden av färg. Snön är vit, ris är vitt, salt, en vit fågel. Författaren räknar upp mycket som är vitt och varje litet avsnitt i boken handlar om ett föremål eller en företeelse som är vit. Samtidigt är känslan i texten delvis mörk, och fast texten handlar om vitt är fotografierna som också finns i boken mycket mörka. De är stillbilder från Han Kangs performance Thread, uppförd på Artspace IAa, Sydkorea.

Den vita boken innehåller en vacker text, lugn och eftertänksam. Texten liknar mer poesi än roman. Den får en att tänka och känna, och bland de skrivna bilderna och bakom dem finns stort djup.

Den vita boken av Han Kang, Natur & Kultur 2019. Översättning: Anders Karlsson & Okkyoung Park.
Boken kom 2016 på originalspråket.

Hett i hyllan #256 – Professionella bekännelser

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Professionella bekännelser av P C Jersild är en självbiografisk bok om hans yrke som författare. Det verkar spännande. Detta kan man läsa på bokens baksida:

Professionella bekännelser är en bok om mina andra böcker, om deras bakgrund, tillkomst och efterspel. Jag började skriva i 15-årsåldern och höll på i nära tio år, innan jag fick ut min första bok – den var resultatet av en kvällskurs i novellskrivning.

Och sedan fortsatte det fram till 1981 då den här boken publicerades. Efter det har, som vi vet, P C Jersild skrivit mycket mer. Litteraturlistan på Wikipedia omfattar fler titlar efter Professionella bekännelser än före. Men just hur det började tycker jag är mycket intressant så den här boken vill jag absolut läsa.

Professionella bekännelser av P C Jersild, Författarförlaget 1981.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

I samma flod av Sofi Oksanen

~ Mösstanten ~ 11 kommentarer

I samma flod är en essäbok om Rysslands angrepp på Ukraina med särskild fokus på kvinnorna. Eftersom delar av Sofi Oksanens släkt kommer från Estland jämför hon Estlands situation, och andra stater som har blivit erövrade av Ryssland, med Ukrainas. Men från Estland kan hon ta upp nära erfarenheter från sin egen släkt. Hennes gammelmoster blev förhörd av ryssarna och när hon kom tillbaka hem talade hon inte. Det enda hon sa var Ja, låt bli! Alla visste vad som hade hänt henne under förhören. Gammelmostern gifte sig aldrig och fick inga barn.

Boken handlar alltså till stor del om hur våldtäkt används i krig och under ockupation. Det är ett billigt, tillgängligt och mycket effektivt vapen. Rysslands metod för att lägga andra länder under sig går bland annat ut på att förneka att staten finns. Ukraina finns egentligen inte och inte heller de baltiska staterna. I själva verket är de ryska, en del av Ryssland. Då kan det vara effektivt att att flytta in ryssar i dessa områden och deportera delar av den inhemska så att den inhemska delen av befolkningen minskar. Vidare förbjuder man det inhemska språket i skolorna och yttringar av den inhemska kulturen. Våldtar man dessutom och utför sexuell tortyr, som också män blir utsatta för, både skrämmer man och får ner nativiteten hos den ockuperade befolkningen. Det är inte lätt att bilda familj och leva ett normalt liv efter hårda övergrepp.

Sofi Oksanen går tillbaka långt i historien och visar på att Ryssland har varit och är en imperialistisk stat som successivt utvidgade sitt område under historiens gång. Hon tar upp många olika aspekter, bland annat hur den ryska säkerhetstjänsten fungerar och hon skriver även om hur kvinnorna i Ryssland har det. Försämringar av kvinnors rättigheter har beslutats under senare år. Bland annat är det inte längre kriminellt att misshandla sin fru eller sambo i Ryssland. Och tillvaron för HBTQ-personer har blivit allt värre

I samma flod är en bra bok som man kan lära sig mycket av. Just att Sofi Oksanen tar upp både Rysslands imperialism och användningen av våldtäkt i krigföring i stort gör att man förstår att överfallet på Ukraina och alla våldtäkter och all plundring är ett led i en långsiktig politik. Läs gärna den här boken!

I samma flod av Sofi Oksanen – Putins krig mot kvinnorna, Bonniers 2024. Översättning: Camilla Frostell.
Ursprungstiteln är Samaan virtaan och boken publicerades första gången 2023.

Läs också gärna Den längsta av resor av Oksana Zabuzjko.

Tisdagstrion – Tre böcker i samma typ av miljö

~ Mösstanten ~ 20 kommentarer

Tre böcker i samma typ av miljö, det är uppgiften vi fått till idag. Jag har valt bondemiljö, och böckerna har alltså samma typ av miljö, men är ändå mycket, mycket olika.

Mjölkat av Sanna Samuelsson utspelas i nutid i Östergötland. Ellen far iväg från storstaden i sin avställda bil mot sina barndomstrakter. Hon anländer till bondgården där hon har vuxit upp. Den är såld. Föräldrarna var mjölkbönder och kunde inte få verksamheten att gå ihop. I gården bor andra människor nu. Ellen ringer på, men ingen är hemma. Då letar hon rätt på nyckeln som ligger där den alltid brukade ligga, hon öppnar och går in.
Mjölkat är Sanna Samuelssons debutbok och den kom 2023 och fick Borås tidnings debutantpris i år.

I Regnspiran av Sara Lidman (1923-2004) är handlingen förlagd till Västerbotten för mer än hundra år sedan. Den handlar om ett par som har ett mindre jordbruk och som äntligen får en dotter när de kommit en bit upp i åren. Dottern heter Linda. Hon är egensinnig och bryr sig inte riktigt om andra, vilket får tragiska konsekvenser. Romanen har härligt språk och det jag också uppskattade i berättelsen är att stort utrymme ges till kvinnornas arbete.
Som vi kan se på omslaget här ovan publicerades Regnspiran första gången 1958. Den var Sara Lidmans tredje roman.

Obehaget om kvällarna av Marieke Lucas Rijneveld handlar om flickan Jas som är tio år och växer upp i en strikt kristen lantbrukarfamilj i Nederländerna. Hon har tre syskon, men storebrodern Matthies går genom isen och drunknar när han åker skridskor. Det påverkar familjen djupt. Mamman blir deprimerad och hon som har stått för den mesta ömheten i familjen finns inte längre till för barnen. Romanen är obehaglig att läsa på grund av skildringar av övergrepp, men den är bra.
Obehaget om kvällarna publicerades första gången 2018 och kom 2021 på svenska. Den belönades med Internationella Bookerpriset 2020.

Det var mina tre böcker och nu är jag ganska spänd på vilka miljöer de andra bokbloggarna har valt. Om du också är nyfiken på det kan du gå till Ugglan & Boken.