Notes from a Respectable Cockroach – novell av Patricia Highsmith

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

I Novellresan har vi nu kommit till djurriket och som månadens novell har jag valt en historia ur The Animal-Lover’s Book of Beastly Murder av Patricia Highsmith, närmare bestämt en novell om en kackerlacka. Den är kåseriliknande, rolig, tragikomisk får jag väl säga, och det är kackerlackan själv som berättar.

Så här börjar novellen:
I have moved.
I used to live at the Hotel Duke on a corner of Washington Square. My family has lived there for generations, and I mean at least two or three hundred generations. But no more for me. The place has degenerated. I’ve heard my great-great-great – go back as far as you like, she was still alive when I spoke to her – talk about the good old days when people arrived in horse-drawn carriages with suitcases that smelled of leather, people who had breakfast in bed and dropped a few crumbs for us on the carpet. Not purposely, of course, because we knew our place then, too, and our place was in the bathroom corners or down in the kitchen. Now we can walk all over the carpets with comparative impunity, because the clients of the Hotel Duke are too stoned blind to see us, or they haven’t the energy to step on us if they did see us – or they just laugh.
(Sid. 145)

Notes from a Respectable Cockroach – novell av Patricia Highsmith ur samlingen The Animal-Lover’s Book of Beastly Murder, Heinemann 1975.

Vill du veta mer om Novellresan och kanske få tips om fler noveller med djur i kan du gå till Ugglan & Boken.

En stamtavla av Patrick Modiano

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

En stamtavla är en självbiografi över Patrick Modianos uppväxt. Men den är inte sådan som man oftast förväntar sig när man ska läsa en memoarbok. Den är mycket kort och den är skriven mycket distanserat, huvudsakligen som en kort redogörelse av fakta. Ändå blir En stamtavla gripande.

Patrick Modianos mamma kom från Belgien. Föräldrarna träffades i Paris under ockupationen. Hans far var av judisk släkt, men han lyckades klara sig från deportation. Hans mor kom från Antwerpen. Föräldrarna separerade snart och Patrick Modiano fick bo hos sina morföräldrar när han var liten och hans första språk var flamländska. Fadern var en fifflare som inte ville ta hand om sonen, men som styrde hans liv i stor omfattning, och det oftast mot sonens vilja. Modern var skådespelerska och reste mycket i arbetet.

Att inte vara önskad, att inte ha ett tryggt hem, att vara bortlämnad till moderns vänner och bli sänd till internatskolor med hård regim, dålig mat och dålig uppvärmning, allt detta genomsyrar boken. Säkerligen har den korta i mångt och mycket faktaregistrerande texten kommit till därför att det var så författaren måste göra. Det var hans sätt att närma sig sin uppväxthistoria.

Att läsa En stamtavla ger mycket, men inte bara upplevelsen som griper en. Man får också perspektiv på och mer förståelse för Modianos romaner. Jag tänker på De dunkla butikernas gata där privatdetektiven Guy Roland har drabbats av minnesförlust och beslutar sig för att försöka få fram sin rätta identitet och Lilla smycket som handlar om ett oönskat barn. Även i Nätternas gräs finns stor osäkerhet, ett famlande. Och detta vandrande på gatorna i Paris i en värld av fragment och dunkel men där författaren noggrant talar om exakt på vilken gata vandraren befinner sig.

En stamtavla av Patrick Modiano, Grate 2015. Översättning: Kristoffer Leandoer.

På franska publicerades boken första gången 2004 (Un pedigree). Patrick Modiano tilldelades Nobelpriset i litteratur 2014.

Hett i hyllan #247 – Ring mig innan världen exploderar

~ Mösstanten ~ 7 kommentarer

Ring mig innan världen exploderar är en liten antologi med kärleksdikter. Den är uppdelad i tre avdelningar och Del III består av tomma sidor. Meningen är att man ska kunna skriva själv där. I boken finns dikter av Werner Aspenström, Barbro Lindgren, Sonja Åkesson, Bruno K Öijer med flera.

På bokens baksida kan man läsa:
Dikten vänder sig till den som söker den, skrev Harry Martinson. Att läsa dikter är inte som att läsa någonting annat. I en diktbok kan man botanisera på egen hand. Man bläddrar, läser, tills ett ord, en fras dyker upp som fångar. Den dikt som uttrycker just det man söker, talar till en. Förtrolighet mellan dig och dikten.

Ja, så kan man läsa dikter. Det är nog det naturligaste. Men onaturliga jag måste göra på ett annat sätt om dikter ska bli lästa av mig. Jag läser en diktsamling rakt igenom, men bara en dikt om dagen. Så gör jag i soffan på morgonen när jag dricker mitt te. Och en dag kommer det att bli denna diktsamling som jag har ställt redo på bokvagnen.

Ring mig innan världen exploderar – kärleksdikter i urval, Brombergs 1990. Redaktör: Eva Gedin.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Far inte till havet av Elin Anna Labba

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

När jag växte upp lärde jag mig om det vita kolet, alltså vattenkraften som gav oss el. Fantastiska dammbyggen hade konstruerats samhället till gagn. Massor med el och och en teknisk utveckling som bara ledde till att det blev bättre och bättre för oss människor i Sverige. Att jag inte då hade en tanke på att det kunde påverka dem som bodde uppe i norr negativt är ganska naturligt. Vi fick inte lära oss annat. Men att det skulle dröja ända tills nu för mig att riktigt förstå vad det innebar för samerna som bodde vid kraftverken, det är horribelt.

Nu har jag läst Far inte till havet av Elin Anna Labba och genom det inser jag de oerhörda konsekvenserna av vattenkraftsutbyggnaden. Romanen handlar om tre kvinnor, en mor, en dotter och moderns syster. På somrarna bodde de i en by vid en fjällsjö i Luleälvens vattensystem. Varje sommar flyttade de dit, inte för att bo i sin sommarstuga utan det var en del av deras verksamma liv. De fick en stor del av sin försörjning genom att fiska i sjön och sälja fångsten. Dessutom ingick flyttningen i deras kultur.

Men Luleälven byggdes ut, sjön dämdes upp och detta skedde i många omgångar mellan 1923 och 1972. Sjön blev bara större och större. Byn dränktes i flera omgångar, kåtor och betesmark. Fisket blev mycket, mycket sämre. Miljön för dem som bodde vid sjön blev sämre. Lera och sten istället för normala stränder. Vattenhöjden fluktuerade mycket mer. Sjöns is, som de delvis färdades på vid flytten, blev annorlunda och mer oförutsägbar.

Far inte till havet är en roman och inte en faktabok och det är jag tacksam för. Faktaböcker behövs naturligtvis, men just genom en roman kan man känna och förstå hur det kunde vara. Berättelsen är detaljrik. Vardagslivet gestaltas noggrant. När jag läser ser jag miljön och får insikt i svårigheter, tankar och motsättningar. Samtidigt finns poesi i texten och berättelsen är spännande att läsa. Och åh så jag känner maktlösheten gentemot det andra stora samhället som hade sina regler och bestämmelser om vad samerna fick och borde göra. Exempelvis fick de inte bygga hus under lång tid. Nej samerna var nomader och skulle bo i kåtor. Fönster skulle de inte ha, och det oavsett om de följde renhjorden eller inte, och om de ville ha en bekvämare ljusare bostad utan drag.

Far inte till havet rekommenderas varmt.

Far inte till havet av Elin Anna Labba, Norstedts 2024.

Tisdagstrion – Första eller sista i boktiteln

~ Mösstanten ~ 16 kommentarer

Den förste av Marit Furn är en rolig och lite burlesk roman om den egocentrerade kulturjournalisten Erik Gustavsson som flyttar från Stockholm till Dalarna och ska börja om eftersom han är en dalande stjärna i medievärlden. I den lilla byn dit han flyttat nästlar han sig in i ett amatörteatersällskap som ska sätta upp en pjäs om Gustav Vasa.
Boken kom 2023.

Till sista andetaget av Anne Swärd handlar om Lo som växer upp i en stor familj som har flyttat till Skåne från Norrland. Familjen befinner sig i utkanten, inte bara rent fysiskt utan också bildligt. Lo befinner sig alltid i utkanten, också som vuxen, likaså Lukas som är betydligt äldre och som bor med sin far i ett hus i närheten. En slags vänskap uppstår, en slags kärlek. Att Lo är mycket tillsammans med Lukas ses inte med blida ögon av hennes familj.
Till sista andetaget kom 2009.

Första kärleken av Ivan Turgenjev (1818-1883) har jag inte läst, men det vill jag göra. Den publicerades första gången 1860 och har kommit i flera upplagor i olika översättningar till svenska. Första kärleken, eller Min första kärlek som den heter i andra översättningar, ska vara Turgenjevs mest självbiografiska verk. Den korta romanen – eller novellen – handlar om hur han förälskade sig i en flicka på granngodset när han var sexton år. Första kärleken kom i nyöversättning förra året.

Fler boktitlar med första eller sista hittar du hos Ugglan & Boken.

Årets födelsedagsböcker

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Det är roligt att få böcker som födelsedagspresent, särskilt när man får titlar som är helt enligt ens önskningar. I år fick jag alltså The Country Girls Trilogy av Edna O’Brien och Tess of the D’Urbervilles av Thomas Hardy. Jag räknar med att få många fina lästimmar med de här två böckerna.

The Country Girls Trilogy består av de tre romanerna The Country Girls, The Loney Girl och Girls in Their Married Bliss. Romanerna kom 1960, 1962 och 1964. Snart efter publiceringen förbjöds böckerna i Irland på grund av sexskildringarna och människoporträtten. Två av böckerna är översatta till svenska, The Country Girls med titeln Två flickor på Irland (1962 och 2020) och Girls in Their Married Bliss med titeln Flickor i äktenskapets hamn (1965).

Tess of the D’urbervilles blir antagligen den första boken av Thomas Hardy (1840-1928) som jag läser. Jag har alltså aldrig läst något honom tidigare. Tess of the D’urbervilles kom 1891 och handlar om den fattiga flickan Tess som blir våldtagen eller förförd – det är tydligen oklart vilket – av sonen i huset där hon arbetar. Den här romanen orsakade också skandal och debatt eftersom många ansåg att författaren inte borde ha ställt sig på den ”fallna” kvinnans sida. Tess of the D’urbervilles finns i ett par svenska översättningar.

The Country Girls Trilogy av Edna O’Brien, Faber & Faber 2017. Förord: Eimear McBride.

Tess of the D’Urbervilles av Thomas Hardy, Penguin Classics 2008. Förord Margaret R. Higonnet och noter av Tim Dolin.

Is-slottet av Tarjei Vesaas

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Den här boken fick tydligen ett mycket sakligt omslag när den kom på svenska, men innehållet är inte sådant. Det är fullt av starka känslor. Romanen handlar om två elvaåriga flickor som heter Siss och Unn. Siss är populär bland kamraterna och leder ofta lekarna. Unn har nyligen kommit till trakten. Hennes mor är död och hon bor hos sin moster. Unn är tyst och håller sig för sig själv, men det är något som händer mellan henne och Siss. Ett band skapas och en vintereftermiddag när det redan är mörkt går Siss till Unn för att träffa henne ensam för första gången.

Unn försvinner dagen efter att Siss besök. När man läser boken idag känns det underligt att inte människornas första farhåga är att någon illasinnad har fört bort henne och det känns konstigt att man inte pratar om vilka bilar som eventuellt har kört förbi på vägen och att misstänksamheten inte breder ut sig i bygden. Det brukar alltid finnas någon som sticker ut som får misstankarna på sig. Men det är väl inte det som den här romanen ska handla om och den är tydligen inte tänkt att vara realistisk helt igenom.

Det är mycket som inte sägs i den här romanen. Den är skriven med starka känslor och starka och vackra bilder. På sätt och vis har den en naiv ton, men ändå inte. Den är både sagoaktig och realistiskt och vissa partier är så drabbande att jag måste lägga boken ifrån mig och ta en paus i läsandet. Man är mycket sårbar när man närmar sig puberteten och där finns så mycket som man inte kan säga och som kanske känns stort och omöjligt just då, men som inte skulle kännas likadant om man hade mer erfarenhet. Siss får uppleva en stor förlust, en förlust av något som hon inte hann lära känna innan det försvann. Unns försvinnande känns ödesbestämt och obevekligt. Men hela tiden finns ändå en trygghet runt omkring Siss. Boken blir för mig som läsare märklig, som att skåda in i farans och den dimmiga tomhetens djup, men göra det från en vardaglig och ljus plats.

Is-slottet av Tarjei Vesaas, LT:s förlag 1963. Översättning: Gustav Sandgren.

Romanen belönades med Nordiska rådets litteraturpris 1964. Den publicerades på nynorsk första gången 1963.

Hett i hyllan #246 – Mina onda tankar

~ Mösstanten ~ 8 kommentarer

Denna pocket köpte jag på rea från nätbokhandeln för ett par år sedan eftersom jag tycker att Nina Bouraoui är en intressant författare. Men jag har inte läst den. Kanske beror det på att när jag tittade efter i boken fanns det ingen styckeuppdelning. Hela texten är ett enda långt sjok. Men kan jag läsa Thomas Bernhard och Jon Fosse så ska jag väl kunna klara av att läsa också den här romanen.

På bokens baksida finns ett citat ur texten:
”Jag kommer till dig för att jag har onda tankar. Min själ förtärs, jag är belägrad. Jag har någon inuti huvudet, någon som inte längre är jag eller som skulle kunna vara ett jag som jag länge har behärskat, länge kvävt. De onda tankarna riktar sig mot de människor som jag älskar eller åtrår, mot deras kroppar, jag tänker att det börjar så för mördare, det kommer över mig om natten, blir kvar till morgonen.”
Översättning: Maria Björkman.

Mina onda tankar av Nina Bouraoui, Grate 2017. Översättning: Maria Björkman.
Romanen är prisbelönt och publicerades första gången 2005 (Mes mauvaises pensées). På svenska kom den 2006.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Djävulsboken av Asta Olivia Nordenhof

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Djävulsboken ska vara ett försök att svara på frågan om det är möjligt att älska under kapitalismen. Den är andra delen i en planerad svit om sju böcker med utgångspunkt från branden på M/S Scandinavian Star den sjunde april 1990 då 159 människor omkom. Den första delen heter Pengar på fickan och den slutade med att affärsmannen T hade planer på att starta ett rederi och sökte investerare, men när Asta Olivia Nordenhof skulle skriva denna andra bok i sviten fick hon problem. Hon hade tänkt skriva om den samvetslöse affärsmannens liv. Gå in i hans huvud. Men det gick inte. Till slut blev det denna bok som är uppdelad i fyra delar, fyra försök att besvara frågan om det är möjligt att älska under kapitalismen.

Författaren skriver istället om T utifrån, och det är en prostituerad kvinna som berättar. Det är det första försöket och den delen är skriven på en koncis och sval prosa. Jag uppfattar att kvinnan har stängt in sina känslor någonstans i ett skrymsle, antagligen på grund av vad hon har varit med om i sitt liv, men det vet jag egentligen inte. Mannen T är avskalad, sval, som någonting annat. En främmande människa som flyter i sin värld. I romanen är författaren invävd hela tiden. Kanske är hon Asta Olivia Nordenhof? Ibland tror jag att hon är det. De fyra försöken är mycket olika och har skilda perspektiv. I ett försök sitter författaren (eller en författare) om natten och skriver medan hennes lilla barn sover.

Romanen blir en gestaltning av hur svårt författaren har haft att ta sig an det här projektet, men det blir ändå något som är värt att läsa. Det vi får se av affärsmannen T säger något om vår tid. Men jag tycker inte att den här romanen står riktigt för sig själv. Som en del i en svit tror jag den kan fungera bra som en vinkling, en spegling, ett sätt att närma sig problemet. Den kommer kanske att tala till och påverka hur läsaren upplever de följande romanerna.

Djävulsboken av Asta Olivia Nordenhof, Norstedts 2024. Översättning: Johanne Lykke Naderehvandi och Khashayar Lykke.

Första delen i sviten, Pengar på fickan, kom 2020 på danska och 2021 på svenska.

Tisdagstrion – Blommor

~ Mösstanten ~ 20 kommentarer

Först har vi ett blommigt författarnamn, Josefin Roos och hennes roman Svartsvala som kom 2020. Den handlar om Lucía som drabbas av en hjärnblödning vid tjugosex års ålder. Efter det blir livet begränsat, hon har förlorat sitt närminne. Hon bör inte bli gravid och föda barn, säger läkarna. Det är farligt för henne. Men tiden går, hon träffar A och hon föder barn i alla fall. Så är flickan i skolåldern och Lucía arbetar på statsarkivet och på fritiden skriver hon om fåglar. Men hon kommer ingen vart. Hon har inget närminne.

I mitten ser vi en bok som heter Blomsterdalen och som har ett omslag som är fullt av blommor. Men de är konstgjorda och det är inte alls konstigt eftersom författaren Niviaq Korneliussen är från Grönland och det mesta av romanens handling är förlagd dit. Det är inte så underligt att många smyckar gravarna med konstgjorda blommor även om det finns blommor som växer på Grönland. Men den kalla årstiden är lång. Blomsterdalen är en arg berättelse med desperat ton och temat är de många självmorden som sker på Grönland. Blomsterdalen kom 2020 på danska och belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2021. På svenska kom den 2023.

Fri – en uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi handlar om författarens uppväxt i Albanien och om situationen i landet. Den publicerades 2022 på svenska och första gången 2021 (Free – Coming of Age at the End of History). Lea Ypi berättar med stort allvar men också med humor om familjens liv, om föräldrarnas fel och brister och om livet i ett land som var avskiljt från resten av Europa och som bröt med Sovjetunionen och senare med Kina. Det kom turister till landet från väst, annorlunda människor som drack cola cola, och en sådan burk som man kunde hitta slängd någonstans var ett värdefullt föremål som kunde få en hedersplats på en broderad duk ovanpå familjens tv.

Dagens tema har vi som vanligt fått från Ugglan & Boken. Fler blommiga böcker och författare kan du hitta där.