Horace Engdahl känner vi nog alla till, akademiledamoten som var Svenska Akademiens ständige sekreterare i tio år och som var en av Sara Danius motståndare i akademien när det handlade om att ta itu med skandalen omkring Forum och Jean-Claude Arnault. Om detta kan du läsa i min text om Klubben, Matilda Gustavssons bok om meetoo, Forum och Arnault.

Och i vår bokhylla finns alltså denna bok av Horace Engdahl, som jag inte har läst. Den innehåller mycket korta stycken någonstans mellan essän och aforismen, mellan ögonblickets infall och den utmejslade iakttagelsen enligt baksidestexten.

Författaren ger ord åt sin förundran inför tidsandan och människors beteenden, även sina egna. Han låter sig upplivas av litteraturen, konsten, ja, till och med av kritiken läser jag vidare.

Han kallar sina texter ”mikrobetraktelser”. Vill jag läsa dem? Jag vill i varje fall testa.

Cigaretten efteråt av Horace Engdahl, Bonniers 2011.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

James Ellroy är en författare som jag aldrig bekantat mig med. (Kanske har jag sett någon film på TV?) Men i alla fall verkar han intressant när jag läser om honom på Wikipedia. Han föddes 1948, hans mor mördades när han var barn och han har en förhistoria av missbruk och småbrottslighet innan han blev författare. Han skriver med en väldigt karakteristisk telegramstil, enligt Wikipedia. Kanske är Los Angeles-kvartetten hans mest kända böcker: Den svarta Dahlian, Den stora tomheten, L.A. konfidentiellt och Vit Jazz. Den svarta dahlian och L.A. konfidentiellt är filmatiserade.

Den här boken innehåller reportagetexter som har varit publicerade i tidskriften GQ och två nyskrivna novellas, så jag blev också tvungen att kolla upp vad novella är. Det ska vara ett stycke text som är längre än en novell men kortare än en roman. Den ska innehålla färre konflikter än en roman, men fler än en novell. Som exempel på novellas räknar Wikipedia upp bland annat Camus Pesten, Hemmingways Den gamle och havet och George Orwells Djurfarmen. Hm. Jag har alltid tänkt på dem som korta romaner. Men gränsen mellan novell, novella och roman lär vara flytande.

Precis som så många gånger förut när jag har tittat närmare på hyllvärmare blir jag också sugen på att läsa den här boken.

Crime Wave av James Ellroy, Arrow Books 1999

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika

Gestalten Doktor Mabuse skapades ursprungligen av den tyske författaren Norbert Jacques 1921 och han förekommer i tolv filmer och fem romaner enligt Wikipedia. Den här boken finns inte med i listan så kanske är det sex böcker där han förekommer. Jag skriver kanske eftersom jag inte vet om doktor Mabuse finns med i den här boken eller om det bara finns någon i berättelsen som verkar i doktor Mabuses anda.

Doktor Mabuses nya testamente kom ut 1982 men berättelsen börjar år 1988. Det är alltså en slags framtidsvision. På baksidan läser jag:

Detta är historien om kriminalinspektör Kraus tolv sista dagar och död.

Det börjar en sommardag 1988. Kraus, en medelålders man med emaljöga, strandad karriär och inte helt kontrollerade alkoholvanor, deltar i ett studentjubileum på konferenshotellet i Torshälla. Där, i den dåligt upplysta poolen, inträffar strax innan festen är förbi det första gåtfulla dödsfallet. Ett mord.

Det är nästan konstigt att jag inte har läst den här boken. Av den ene författaren, Anders Ehnmark, har jag inte läst någonting men jag har sett pjäsen Chez Nous som han skrev tillsammans med P O Enquist. Av P O Enquist har jag däremot läst en del och han är en författare som jag uppskattar mycket. Så titeln och att han är den ene författaren gör mig mycket intresserad.

Doktor Mabuses nya testamente – en detektivroman från seklets slut av Anders Ehnmark och Per Olov Enquist, Norstedts 1982.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tillbaka till den vanliga hyllan och där har vi ställt den här boken på D som i Doyle bara för att vi skulle komma ihåg att vi har den. Boken handlar om hur det gick till att Sherlock Holmes blev så populär och känd.

Arthur Conan Doyle publicerade En studie i rött 1887 och sammanlagt skrev han 56 noveller och fyra romaner om Sherlock Holmes. Doyle var utbildad läkare men försörjde sig så småningom som författare. Som vi alla vet har Sherlock Holmes blivit ikonisk och jag är mycket intresserad av den här boken. Ändå står den i hyllan, oläst. På baksidan läser jag:

Det här är boken om de män och kvinnor som lade grunden till succén och fick Sherlock Holmes att bli en av världens mest kända symboler. En fascinerande skildring, som till stora delar bygger på tidigare opublicerat material, av det mer än sekellånga spelet bakom kulisserna. En tragisk historia om en man som försökte fly från sin egen skapelse, om ett arv som förstörde livet för en hel släkt.

Boken handlar också om skådespelare, författare och fans som ständigt har förnyat Sherlock Holmes-gestalten. Mycket intressant alltihop. Det gäller bara att se till att jag läser den.

Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström, Piratförlaget 2013.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Och sedan får jag avsluta med att önska er en fin påskhelg trots alla begränsningar och svårigheter som vi har just nu. Jag stannar hemma och reser endast i böckernas värld.

I poesihyllan hittar jag ytterligare en bok som har tillhört min far, Dikter av Harriet Löwenhjelm. Hon kom från ett högreståndshem och var lyriker och målare, utbildad vid konstakademien. Harriet Löwenhjelm betraktade sig i första hand som konstnär men hon skrev alltså också dikter. Ett par av de mest kända är Jakt på fågel (Den som börjar med Tallyho, Tallyho, jag har skjutit en dront) och Beatrice Aurore som är tonsatt.

I unga år drabbades Harriet Löwnhjelm av tuberkulos och 1918 avled hon på sanatorium i Tranås, endast 31 år gammal. Hennes dikter utgavs postumt 1919. 1927 och 1941 kom utvidgade upplagor och min bok är utgiven 1980.

Den här boken har alltså varit min pappas. När vi tömde barndomshemmet tog jag med den hem till mig och där har den stått som hyllvärmare i många år fast det är en fin bok, illustrerad med Harriet Löwenhjelms bilder. Men nu när jag har uppmärksammat den och hållit den i handen och bläddrat i den hoppas jag att den blir läst.

Dikter av Harriet Löwenhjelm, Litteraturfrämjandet 1980.

Tillbaka till bokvagnen och där står Hur jag läste böcker och lärde mig leva av Francis Spufford. Han är en brittisk författare som mest har skrivit facklitteratur men också en roman, Golden Hill, som kom 2016. Den enda bok av Francis Spufford som är översatt till svenska är just den som jag håller i handen på bilden och den har stått på bokvagnen och blivit hyllvärmare fast jag tycker att den verkar mycket spännande.

Boken ska vara en kärleksförklaring till barnböcker och deras magi. Spufford läser om klassiker som han läste som barn, såsom Bilbo, Det lilla huset på prärien och Narniaböckerna. Ett citat från baksidan:

Han låter oss uppleva upptäckandets spänning och återkallar ögonblicket då de spretiga tecknen på boksidan för första gången förvandlades till ord.

Och ett citat från första kapitlet som har rubriken En engelsk bokslukares bekännelser:

”Jag känner alltid på mig när du sitter och läser någonstans i huset”, brukade min mamma säga. ”Det uppstår en speciell tystnad, en läsande tystnad.”

Så här är alltså ytterligare en oläst bok som jag så gärna vill läsa.

Hur jag läste böcker och lärde mig leva av Francis Spufford, Bonniers 2004. Översättning Rebecca Alsberg.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Nu tar jag en titt i poesihyllan igen och där hittar jag en annan antologi som jag inte har läst något ur, Årsvarvet – en antologi ur svensk 1900-talslyrik, utgiven 1968. Den har fyra avdelningar, en för varje årstid och som väntat finns dikter av mycket få kvinnliga författare. Tre (!) kvinnor och 37 män. Kvinnorna är Karin Boye, Edith Södergran och Ebba Lindqvist.

Nu är det kanske ett fint urval av dikter så jag räknar med att jag kan ha glädje av att läsa flera av dem och uppdelningen enligt årstider kan vara trevlig. Dessutom ser jag ju att det har hänt en del på jämställdhetens område sedan 1968. Jag tror inte att fördelningen mellan kvinnor och män skulle se likadan ut idag. Kvinnliga poeter värderas högre och det i sig känns uppmuntrande. En liten historielektion fick jag alltså när jag öppnade boken. Ja, jäklar, så var det. En påminnelse.

Årsvarvet – en antologi ur svensk 1900-talslyrik, redigerad av Einar Malm och Lillemor Holmström, Natur och Kultur 1968.

Hett i hyllan där vi visar upp våra hyllvärmare drivs av Bokföring enligt Monika.

Den här boken köpte jag i oktober 2018 när Östergötlands fantastikförfattare sålde böcker på biblioteket. Sedan har den tyvärr blivit stående på bokvagnen. Men i år får jag se till att det blir ändring på det. Kanske kan jag ha någon av berättelserna som månadens novell.

Det finns alltså både en Bortom portalen som utkom 2016 och denna Bortom portalen II som gavs ut 2018. Inför båda antologierna hade Fantastikportalen en novelltävling och i var och en av antologierna finns tre noveller som valdes ut från tävlingen. De övriga är skrivna av författare från de förlag som samarbetar i Fantastikportalen.

Den antologi som jag har innehåller tio noveller och på bokens baksida kan jag läsa:

Mystisk örtmagi, interdimensionella brottsutredare, religiösa cyborger och isögda helveteshundar. Fantastikportalen presenterar stolt tio noveller från några av Sveriges vassaste fantastikförfattare.

Bortom portalen II, Fafner Förlag 2018.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Och så tittar jag i biografihyllan igen och drar fram Mitt förnamn är Ronny – berättelsen om en klassresa. Det är en självbiografisk essä som publicerades första gången 1996.

Ronny Ambjörnsson har arbetarbakgrund. Han föddes 1936 och idag är han professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Umeå universitet.

På baksidan läser jag: Jag tyckte att jag hade ett ämne, en erfarenhet som jag delade med många andra människor i min generation. Jag har bytt samhällsklass, eller, som det heter idag, företagit en klassresa. Denna ville jag skildra för att delge andra mina intryck av ett centralt stycke svensk samtidshistoria. Jag ville alltså berätta min historia, inte för att den var särskilt märkvärdig eller originell utan tvärtom: för att den inte var originell utan närmast typisk.

Jag tycker att den här boken verkar jätteintressant. Sveriges nittonhundratalshistoria och klassresor, det är nästan konstigt att jag inte redan har läst den. Här är en länk till Wikipediaartikeln om Ronny Ambjörnsson.

Mitt förnamn är Ronny – berättelsen om en klassresa, Atlas 2011.

Hett i hyllan där vi visar upp våra olästa böcker drivs av Bokföring enligt Monika.

Också här har vi en bok som jag har hittat på bibliotekets bokbytardisk. Jag hade aldrig hört talas om Claire Etcherelli och när jag kollar på nätet finner jag att hon är född 1934 i Bordeaux och är arbetarförfattare, något som är sällsynt i Frankrike. Hon fick sluta skolan eftersom hennes föräldrar inte hade råd att låta henne gå kvar och hon har jobbat på fabrik .

På bokens baksida läser jag ett citat från Simone de Beauvoirs recension i Le Nouvel Observateur:

Lyssna på denna kvinna … en riktig bok, en helgjuten bok. Om arbetet, ja just slitet vars dagliga verklighet vi vet så lite om. Men också – Paris som det var 1959, sjukt av rasism – en underbar, tragisk kärlekshistoria mellan en algerier och en fransyska. Och framför allt en människa, en kvinna som talar med en röst av oförglömlig äkthet.

Elise eller det riktiga livet fick Feminapriset som är ett litteraturpris grundat 1904 för att framhäva kvinnliga författare eftersom det prestigefyllda Concourtpriset enbart hade delats ut till män. Romanen är filmatiserad.

Boken publicerades 1967 i Frankrike, kom på svenska 1975 och den här pocketboken är från 1988.

Elise eller det riktiga livet, Prisma 1988. Översättning: Jan Wahlén.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.