Till dagens tisdagstrio har jag valt tre böcker som handlar om svunna tider men samtidigt är de högst relevanta idag, inte bara på grund av litterär kvalitet utan också genom vad de handlar om.

Den första är Sånt händer inte här av Sinclair Lewis (1885-1951) som kom 1935 (It can´t happen here). Då hade redan Hitler blivit rikskansler i Tyskland och etablerat en diktatur. I Siclair Lewis roman händer detsamma, fast i USA. Där får Demokraternas kandidat Berzelius ”Buzz” Windrip majoritet i valen och blir president. Vi känner igen en del av taktiken från ett modernare presidentval. Demagogi, lögner och stora löften till arbetare och medelklass. Alla ska få det bättre samtidigt som mer pengar ska satsas på det militära och skatterna ska sänkas. Presidenten får makt att stifta lagar utan medverkan av kongressen. Systemet med en dömande, en lagstiftande och en verkställande makt ersätts med presidentens diktatur. En fascistisk, korporativ stat skapas.
Romanen kom på svenska 1936 och 2017 kom en reviderad översättning.

Gilead av Marilynne Robinson handlar om en präst i en landsorshåla i USA år 1956. Eftersom kristen religion betyder mycket i USA och vissa kristna ledare stödjer den förändring som sker i landet nu tycker jag att den är högst relevant. Men när jag läste Gilead upplevde jag prästen John Ames som en ärlig man. Han är gammal och skriver nu ett brev till sin sjuårige son där han berättar om sitt liv och om släkten bakåt. Prästen Ames var säkert emot abort, vilken kristen präst var inte det år 1956? Men jag upplever ändå honom som en man med stor medkänsla med andra människor. Gilead är en mycket fin roman. Den publicerades första gången 2004 och kom 2007 i svensk översättning.

Gatan av Ann Petry (1908-1997) vill jag ha med här därför att det verkar som om den nuvarande administrationen i USA vill skriva om historien. Gatan är på sina håll i landet förbjuden på grund av att den handlar om rasism, sexövergrepp och fattigdom. Huvudperson är den ensamstående unga mamman Luthie Johnson. Berättelsen börjar med att hon kommer till en gata i Harlem i New York för att titta på en lägenhet. Genast, innan Luthie Johnson ens har sett lägenheten, känns miljön illavarslande. I bottenvåningen sitter en stor kvinna med onda ögon i fönstret och fastighetsskötaren verkar underlig och farlig. I trapphuset är det smutsigt och luktar illa. Och lägenheten är sunkig och mörk och liten, men vad ska Luthie Johnson göra? Hon har inte råd att hyra något dyrare.
Romanen publicerades första gången 1946 (The Street) och kom på svenska 1947. År 2022 publicerades en reviderad översättning.

Om du vill ha fler tips på litteratur om och från USA kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Vi börjar i Tornedalen och där bor Emma Niskanpää som Stina Aronson (1892-1956) har skrivit om i sin roman Hitom himlen. All Emmas värld är sonen och religionen. Och så hårt arbete. Det är en hård och strävsam tillvaro med snöstormar som skulle få de flesta att falla ihop, lång väg till byn på skidor eller till fots, och krämpor som blir värre och värre med åren. Gardiner är djävulens byxor och krukväxter kan man inte ha. Men författaren skildrar också hur tron och bönen ger Emma styrka.
Hitom himlen publicerades första gången 1946.

Om vi sedan läser Fallvatten av Mikael Niemi så har vi flyttat oss till Luleälven. Plötsligt brister dammarna i Luleälven på grund av att det har regnat intensivt i Norrland hela hösten. Och eftersom man inte har sett tecknen och befarat det tidigare så blir det en stor katastrof. Fallvatten är alltså en katastrofroman, en actionroman, faktiskt. Flera olika människor kämpar för att klara sig själva eller anhöriga från att bli slukade av vattnet.
Fallvatten kom 2012.

Sedan tar vi ett stort hopp och hamnar i Sundsvall där Lars Ahlins (1915-1997) roman Kanelbiten utspelas. Jag tror det i alla fall. Det var mycket länge sedan jag läste den. Men hur det än är med den saken har Lars Ahlin stark anknytning till Sundsvall. Eftersom det var så länge sedan jag läste boken kan jag inte berätta så mycket om den mer än att jag tyckte att den var mycket bra. Romanen handlar om flickan Britt-Marie och enligt Wikipedia är den en psykologisk studie av ”en ung flickas brådmogna utveckling till kvinna”.
Kanelbiten publicerades första gången 1953.

Om du vill få tips om mer Norrlandslitteratur kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Vänd ditt timglas av Niklas Rådström är en äventyrshistoria som utspelas i Stockholm på 1790-talet. Huvudpersonen Johan är tretton år och bor med sin mor i en liten lägenhet högst upp i ett hus i Gamla stan. Hans mamma arbetar på ett kaffehus och hon får nog räknas som prostituerad. Men hon hör inte till de fattigaste, de som går på gatan. Det är meningen att Johan ska arbeta men han smiter ofta iväg med sin kamrat Mathias som antagligen är son till Gustav Badin som fördes som slav till Sverige och blev tjänare och fosterson till drottning Lovisa Ulrika. Men det har Mathias ingen glädje av. Han lever med sin mor som även hon är prostituerad, men alkoholiserad och lever i armod.
Vänd ditt timglas publicerades första gången 1991.

Pestens år – Döden i Stockholm 1710 av Magnus Västerbro är en fackbok där författaren skriver med ett brett perspektiv och läsaren får veta mycket om 1710-talets samhälle; hierarkin i samhället, kyrkans roll och historien före pestens utbrott. Sverige var utarmat. Krigen hade pågått länge och massor av män hade dött på slagfälten. Det hade varit missväxt så det var ont om mat. Stockholm var redan fullt av tiggare. Och så kom pesten ovanpå det.
Boken kom 2016.

Två pistoler av Klas Östergen handlar om Adolf Fredrik Munck som är i landsflykt sedan många år. För länge sedan kom han från Finland till det svenska hovet och han blev överhovstallmästare under Gustav III. Klas Östergren berättar om hovlivet som var fullt av intriger. Där finns änkedrottningen med sin starka vilja, där finns adelsmän som anser att Munck är en uppkomling, där finns kungens syskon med sina anspråk och en ung drottning från Danmark. Dessutom är kungen maktfullkomlig och nyckfull. Att befinna sig bland de högsta i riket ger rikedom och lyx och privilegier, men det är också farligt.
Romanen kom 2021.

Om du vill få tips på andra spännande böcker om 1700-talet kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Idag har Glenn namnsdag och därför har vi fått temat Göteborgsförfattare av Robert på bloggen Mina skrivna ord.

Min första Göteborgsförfattare är Eija Hetekivi Olsson. Av henne har jag läst Ingenbarnsland som handlar om flickan Miira som växer upp i Göteborgsförorten Gårdsten under 1980-talet. Hennes föräldrar kommer från Finland. I Gårdsten finns många finska familjer och Miira går i en finsk klass i skolan fast hon inte vill. Hon är född i Sverige, men betraktas som finsk och finsk innebär låg status, att anses sämre, dummare och fattigare. Ingenbarnsland är första delen i en trilogi om Miira och jag vill läsa också de andra två.
Ingenbarnsland publicerades 2012.

Nästa Göteborgsförfattare är Evert Lundström (1924-2004) som har skrivit romanen Lyftkranen. Den läste jag för länge sedan och den handlar om Alvar Olausson som arbetar som lyftkransmaskinist i Göteborgs hamn. Han är stolt över sitt jobb och är bra på det han gör, han njuter av att betrakta utsikten från sin plats bakom spakarna och känna solens värme genom glaset. Fram till den dag då han oväntat förlorar kontrollen över maskinen och nästan har ihjäl en man.
Lyftkranen publicerades första gången 1961 och detta är ett omslag till en E-bok. För den som vill läsa fysisk bok kan det bli lite svårare. Den finns inte på Götabiblioteken till exempel. Men den går att fjärrlåna.

Som tredje Göteborgsförfattare har jag valt Marie Hermanson och hennes roman Musselstranden som jag läste innan jag började blogga. Jag citerar från förlaget: Från ett smutsigt barnhem i Indien anländer Maja till sommarhuset i Bohuslän. Året är 1969, en tid full av framtidstro. Hennes adoptivfamilj är idealisk: föräldrarna är kulturkändisar, farfar professor, syskonen begåvade och självständiga. Men Maja är en gåta. Trots kärlek och uppmuntran förblir hon stum och otillgänglig.  När Maja är fyra år följer hon med sina tonårssyskon för att tälta ute i havsbandet. Under natten försvinner hon spårlöst.
Musselstranden publicerades 1998.

Det var mina tre Göteborgsförfattare, och som vanligt, om du vill ha fler tips på Göteborgsförfattare kan du gå till Roberts blogg Mina skrivna ord.

Evas bok av Marianne Fredriksson (1927-2007) är en roman som handlar om Adam och Eva och deras söner. Jag läste den för länge sedan och minns inte mycket mer än att jag tyckte att den var bra. Men en sak är säker. Ett äpple har stor betydelse i Evas och Adams historia.
Romanen publicerades första gången 1980.

Ticke tack! av Lennart Hellsing (1919-2015) med illustrationer av Lena Sjöberg. Jag tycker så mycket om Lennart Helsings ramsa om Peter Palsternack och i boken får man även träffa Selma Selleri och Gabriel Gräslök.
Den äldsta utgivningen av ramsan och sången Ticke Tack! som jag hittar är i Våra sånger, en sångbok för skolan från 1957. Men just den här boken publicerades första gången 2014.

Mangon som sprängdes av Mohammed Hanif. Huvudpersonen i romanen är en flygkadett i den pakistanska krigsmakten. Hans far, som var en högt uppsatt officer, har hittats död hängande i en takfläkt och det konstateras att han har begått självmord. Men sonen tror att fadern har blivit mördad. Romanen är byggd kring en verklig händelse, en flygolycka i augusti 1988 i Pakistan där landets president och överbefälhavare general Zia ul-Haq omkom.
Romanen publicerades första gången 2008 (A Case of Exploding Mangoes) och kom i svensk översättning 2010.

Om du vill ha fler boktips på frukt- och grönsakstemat kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa är en fin berättelse om en kvinna i Japan som blir hushållerska hos en matematiker som har råkat ut för en olycka och fått en hjärnskada.

Ett barn av alla folk av Pramoedya Ananta Toer (1925-2006) är den andra boken i Burukvartetten som handlar om Minke och hans utveckling till medvetenhet i Nederländska Ostindien, det som sedan blev Indonesien..

Sorgehögtid av Simin Daneshvar är den första romanen av en kvinnlig författare som publicerades i Iran. Berättelsen utspelas under andra världskriget och huvudperson är trebarnsmamman Zari.

Titlarna är länkar till mina inlägg om böckerna där ni hittar mer information.

Kanske vill ni också få fler boktips på asiatiska böcker? Då kan ni gå till bloggen Mina skrivna ord.

Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren läste jag före min bloggtid. Det är en skälmroman om brott och bedrägeri, om falskhet och äkthet som handlar om tavelkonservatorn Viktor Kunzelmann och hans son Joakim. När Viktor Kunzelmann dör framför sitt staffli, 83 år gammal, rullar en osannolik historia upp sig för hans son Joakim. Den har sina rötter i mellankrigstidens Tyskland, utspelar sig under andra världskriget och löper vidare in i 40- och 50-talets Sverige.
Romanen publicerades första gången 2009.

Nasreddin Hodja på väg av Ramazan Faruk Güzel har jag inte läst, men på 1970-talet kom en bok om Nasreddin Hodja med titeln Skälmen från Bokhara av Leonid Solovjev på Ordfront. Jag tror att jag läste den (!). I alla fall talades det mycket om den då, men jag hittar inget omslag. Den här barnboken däremot hittade jag på nätbokhandeln. Nasreddin Hodja är en skämtfigur i den turkiska folklitteraturen och historierna om honom har spridits till det arabiska området, och som synes lever han än idag.
Nasredding Hodja på väg publicerades 2024.

Bedragaren av Zadie Smith handlar om Eliza Touchet som är ingift kusin till författaren William Ainsworth (1805-1882). Om hon har funnits eller är påhittad vet jag inte, men i romanen förekommer andra historiska personer, till exempel Dickens. Eliza är änka i ganska små omständigheter och arbetar som hushållerska hos Ainsworth, vilket säkert behövs efter att hans hustru har avlidit. Där finns tre döttrar – tills de sänds iväg till en skola – och Ainsworth har ett stort umgänge med andra kulturpersonligheter. Liksom andra herrar på den tiden sköter han inte hushållet men förväntar sig att maten ska stå på bordet och att gäster servas på sedvanligt sätt.
Bedragaren kom 2023 i svensk översättning, samma år som den publicerades första gången på originalspråket. (The Fraud).

Lurendrejeri och skämt är ju ett mycket lämpligt ämne idag och om du vill ha tips om fler böcker på temat kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Med anledning av att sommartiden börjar på söndag har vi idag temat Tid och klockor i tisdagstrion. Här blir det tre gånger tid. Två av böckerna har jag läst och en finns i min läslista (och i min Asienlista där jag lade några av de asiatiska böckerna som finns i min långa läslista eftersom jag satsar på att läsa mer från Asien i år).

Köttets tid av Lina Wolff läste jag för några år sedan. En svensk skribent kommer till Madrid på stipendium för att stanna där i ett par månader. Det är sommar och våldsamt hett. Där träffar hon Mercurio som får flytta in i hennes lägenhet och han berättar en märklig historia om en show på nätet som bara de som har betalt medlemskap får se. Den kallas Köttets tid. Mercurio har varit otrogen mot sin fru. Äktenskapet är i upplösning och han anmäler sig till showen för att få hjälp med att få tillbaka hustrun. Istället blir han förnedrad och hamnar i en livsfarlig situation.
Köttets tid publicerades första gången 2019.

Sinnenas tid av Annie Ernaux. I den här romanen berättar en kvinna om en kärlekshistoria. En mycket ojämlik sådan. Mannen är gift och hon är älskarinnan. Hon kan inte meddela sig med honom utan hon får vänta på att han hör av sig. Allt sker på hans villkor. Samtidigt är hon helt fixerad vid den här mannen. Allt hon gör, träffar vänner, arbetar, går ut och handlar och så vidare, har tagits över av denne man. Han dominerar totalt. Men naturligtvis är det inte han som har tagit över. Det är hon som har låtit honom göra det. Hon kan inte låta bli. Det är som en förtrollning.
Sinnenas tid publicerades första gången 1992 (Passion Simple) och kom första gången i svensk översättning 1993. Den kom i nyutgåva 2022.

En ond tid av Deepti Kapoor. Romanen ska enligt förlaget vara ”en gastkramande thriller och en episk släktkrönika om det moderna Indien, där pengar, kontakter och familjeband avgör allt. Den för tankarna till klassiska berättelser om makt, korruption och släktlojaliteter, som Gudfadern och Succession.”
En ond tid publicerades första gången 2023 (Age of Vice) och kom i svensk översättning samma år.

Mer litteratur på temat Tid och klockor hittar du på bloggen Mina skrivna ord.

Nu blev det svårt. Det är inte lätt att hitta Jämtlandsförfattare eller böcker med anknytning till Jämtland som jag har läst. Eller annars hittar jag inget omslag som jag kan använda här. Det gäller Barnen i fjällgården av Viola Wahlstedt som jag läste som barn.

Så här har jag igen Mitt första liv av Bodil Malmsten (1944-2016). Det blir tredje gången jag har den med i en tisdagstrio, men det är en bra bok som handlar om Bodil Malmstens liv från barndom upp i tjugoårsåldern. Hon bodde med sin mamma och sin syster i byn Bjärme i Jämtland. Där i trakten träffades hennes mamma och pappa under beredskapstiden. Han kom från Stockholm men var soldat stationerad i Jämtland. Bodil Malmstens mamma kom från byn och där bodde också hennes mormor och morfar.
Mitt första liv publicerades första gången 2004.

Guds barmhärtighet av Kerstin Ekman läste jag innan jag började blogga. 1916 kommer barnmorskan Hillevi Klarin till fjällbyn Svartvattnet i Jämtland och möter en hård värld där kvinnor och barn far illa. Hon tar en liten sameflicka som fosterbarn och det är hon som minns i berättelsen. Guds barmhärtighet är första delen i trilogin Vargskinnet. De andra delarna är Sista rompan och Skraplotter.
Guds barmhärtighet kom 1999.

Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén har jag inte läst, men jag har den i läslistan. Bo är en gammal ensam man som inte träffar så många andra än hemtjänstpersonalen. Hans fru har flyttat in i ett demensboende och han har ingen bra relation med sin son. Men han har sin älskade jämthund Sixten. Nu känner Bo att tiden börjar bli knapp och han vill förbättra relationen till sonen innan det är för sent.

Nu bestämde jag mig för att reservera Tranorna flyger söderut på biblioteket. I skrivande stund har jag könummer 112, men de har många exemplar av boken på Götabiblioteken så jag behöver nog inte vänta flera månader. Boken kom 2024 och utsågs till Årets bok samma år.

Fler Jämtlandsböcker hittar du om du går till bloggen Mina skrivna ord.

Nu blev det svårt, tycker jag. Det var inte så lätt att komma på böcker som jag har någon relation till, och det är sådana som jag vill ha i trion. Men jag fick ihop tre böcker på temat i alla fall.

Den första boken är Bröd, bröd, bröd av Martin Johansson. Den finns här hemma och jag har använt några recept på surdegsbröd som finns i den, och min surdeg är startad enligt Martin Johanssons anvisningar. Där finns också recept på bullar och skorpor.
Bröd, bröd, bröd kom 2014

Boken om Ljungsbro – människor & miljöer i Sveriges Chokladstad av Christina Lindaryd. År 1901 kom Cloetta till Malfors utanför Linköping och en ny liten stad byggdes. Boken är säkert intressant, särskilt om man som jag bor i Linköping, men jag har tyvärr inte läst den.
Boken kom 2016.

En sax i hjärtat av Marie Bengts har jag haft med i Tisdagstrion tidigare. Men vad gör man när man har svårt att få ihop trion? Jo man tar med denna pusseldeckare i femtiotalsmiljö där huvudpersonen Hannah Lönn älskar vaniljhjärtan.
En sax i hjärtat kom 2017.

Det finns säkert massor med böcker på temat och du får fler tips om du går till bloggen Mina skrivna ord.