Ett barn av alla folk av Pramoedya Ananta Toer

Det här är andra delen av den så kallade Burukvartetten och den är en direkt fortsättning på den första, Människornas jord. Minkes unga hustru Annelies har tvingats resa från Indonesien till kolonialmakten Nederländerna och Minke och Annelies mor har inte haft någon laglig rätt att hindra detta. Annelie har en Nederländsk far. Annelies mor är en före detta konkubin till ägaren av jordbruksföretaget de driver. Hon är inföding, liksom Minke. Hon är en mycket skicklig företagsledare men hennes husbonde är nu avliden och andra nederländska släktingar ärver företaget. Modern har inga som helst rättigheter, vare sig när det gäller dottern eller företaget och hon riskerar att förlora allt.

Jag säger inte mer om handlingen eftersom det finns en viss spänning som driver berättelsen framåt. Ändå är denna del inte lika spännande och omskakande som den första, men spännande och intressant nog. Minke är mycket ung. Han har nyligen avslutat gymnasiet. Han skriver i tidningar och tidskrifter och har haft viss framgång. Fortfarande är han mycket naiv och vet inte så mycket om de verkliga förhållandena i landet och världen. Tiden är slutet av 1800-talet. Kolonialmakterna kämpar om världens tillgångar och rörelser mot utsugningen och maktmissbruket växer fram i olika länder.

Hur det ska gå för Minke och Annelies mor är ett bärande tema i romanen men kanske det viktigaste temat ändå är Minkes växande och lärande. Båda de första delarna av kvartetten är på så sätt utvecklingsromaner. Samtidigt lär sig läsaren mer och mer om förhållandena i Nederländska Ostasien och om maktspelet runt omkring. I kvartettens första del var gestaltningen starkare rent känslomässigt. I Ett barn av alla folk är den lite mer intellektuell. Men Minkes och Annelies mors utsatthet känns verkligen när jag läser. Och gestaltningen av hur bönderna fråntas mer och mer av sina rättigheter och möjligheter till utkomst av sockerindustrin är slående.

Ett tredje tema är kvinnornas situation. Traditionellt i Indonesien har kvinnan en tjänande och underdånig position. Det upplever jag starkt när jag läser. Som infödingskvinna har hon ett dubbelt förtryck, dels från landsmän men också i mycket hög grad från kolonialmakten. Dock finns starka kvinnor i berättelsen. Annelies mor är exempel på detta.

Sammantaget är Ett barn av alla folk en mycket bra och viktig roman som jag rekommenderar.

Ett barn av alla folk av Pramoedya Ananta Toer, Leopard förlag 2009. Översättning: Per Holmer.

Del tre och fyra i kvartetten heter Fotspår och Glashuset.