Etikett: USA

Hey Sailor, what ship? – novell av Tillie Olsen

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Tillie Olsen är Novelltolvans författare nu i september, och jag har läst hennes novell Hey Sailor, what ship? Utmärkt att Tillie Olsen är med i Novelltolvan, tycker jag. Hon var en amerikansk arbetarförfattare och aktivist. Hennes produktion var inte jättestor eftersom hon var tvungen att arbeta hårt för sin försörjning, men det jag har läst av henne är både intressant och bra. Den här novellsamlingen behövde jag inte låna på biblioteket. Den står i bokhyllan och nu har jag alltså läst den andra novellen i boken. Tidigare har jag skrivit om den första som heter Jag står här och stryker. Titelnovellen alltså. Men nu till dagens novell.

Hey Sailor, what ship? handlar om sjömannen Whitey. Han tog hyra första gången när han var mycket ung. Nu när han är äldre är han inte i särskilt bra form. Alkoholen har tagit för mycket av hans krafter. När novellen börjar är han iland och har druckit en tid. Han vill till sina vänner Helen och Lennie och deras barn, men har vågar inte riktigt. Han vill inte komma till dem i sitt nuvarande tillstånd.

Hey, Sailor, what ship? är skriven på ett annat sätt än den första novellen i boken. Här är det rörigt och fragmentariskt, ganska fartfyllt. Vi får ta del av det som Whitey upplever. I novellen finns alltså Whiteys röriga, dimmiga liv, men där finns också stor omtanke och vilja att hjälpa varandra. Författaren får också fram Whiteys goda vilja och hur han egentligen skulle vilja vara, och hon får fram det så att det känns när man läser.

Vart har de tagit vägen, alla pengarna? och hans tankar vinglar bakåt. Lyfte etthundrafemtio i går. Nej, i förrgår, kanske dan före i förrgår. Sju för en flaska när han löste in checken, tjugo till Blackie, trettitre återbetalning till Goldballs, taxi till Frisco, trettiåtta, trettinio för kavajen och dojorna (ny kavaj, nya dojor, måste vara fin när man hälsar på hos Lennie och Helen och flickorna), tjugofyra bagis i tullen och tio i böter. De böterna …
(sid 32)

Hey Sailor, what ship? – novell av Tillie Olsen ur samlingen Här står jag och stryker, Romanus & Selling 2022. Översättning: Else Lundgren.

Om Tillie Olsen (1912-2007) på engelska Wikipedia och på den svenska.

Dr H. A. Moynihan – Novell av Lucia Berlin

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Juni månads författare i Novelltolvan är Lucia Berlin. Det har jag inget emot. Jag tycker att hon är en strålande novellförfattare och jag har tidigare läst och skrivit om två andra noveller ur samlingen.

Lucia Berlins noveller berättas ofta i första person och så också i denna. Det är en flicka som berättar om sin morfar som är tandläkare. Han är alkoholiserad liksom flickans mamma, och hennes mormor, tror jag att det är, ligger sjuk och är nära döden. Det är ingen välbeställd tandläkare det handlar om även om flickan påstår att han är bäst i landet. Tydligen är han mycket skicklig i att tillverka löständer.

Flickan börjar sin berättelse så här:
Jag avskydde St. Joseph’s. Jag var livrädd för nunnorna och en het Texasförmiddag slog jag syster Cecilia och blev relegerad. Som straff fick jag jobba hela sommarlovet på morfars tandläkarmottagning. Jag visste att det verkliga skälet var att de inte ville att jag skulle leka med grannbarnen. Mexikaner och syrier. Inga negrer, men det var bara en tidsfråga, sa mamma.

Sedan fortsätter flickan att berätta om arbetet på morfaderns sunkiga tandläkarmottagning och novellen utvecklas till en rent grotesk historia, nästan skräckartad. Det är blod som rinner, kackerlackor i foajén och ett laboratorierum där farfadern tillverkar löständerna där smutsen ligger i tjocka lager. En berättelse som skakar om lite.

Tidigare har jag läst två noveller av Lucia Berlin, Angels tvättomat och Handbok för städerskor och nu när jag har läst även denna är jag ännu mer nöjd över att jag köpte den här samlingen.

Dr H. A Moynihan – novell av Lucia Berlin ur samlingen Handbok för städerskor, Natur & Kultur 2017. Redaktör: Stephen Emerson. Översättning: Niclas Hval. Förord: Klas Östergren.
Samlingen publicerades första gången 2015 (A Manual for Cleaning Women: Selected Stories) Men novellerna publicerades ursprungligen på 1970-, 80- och 90-talet.

Lucia Berlin (1936-2004) skrev noveller och hade en liten hängiven läsekrets. Hon försörjde sig på olika arbeten som till exempel städerska men senare i livet arbetade hon som gästförfattare på University of Colorado och fick sedan fortsatt anställning som lärare. Inte förrän flera år efter sin död slog hon igenom hos den breda publiken med samlingen Handbok för städerskor.

Larven – Novell av Lydia Davis

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Jag hittar en liten larv i min säng på morgonen. Det finns inget bra fönster att kasta ut honom genom och jag mosar eller dödar inte en levande varelse om jag inte måste. Jag kommer att göra mig omaket att bära den här tunna, svarta, hårlösa lilla larven nerför trappan och ut i trädgården.

Novelltolvan fortsätter och denna månad är Lydia Davis författaren som Ugglan & Boken tipsar om. Det är jag glad för eftersom jag aldrig har läst något av henne och när jag först såg hennes namn hos Ugglan & Boken trodde jag att jag aldrig hade hört talas om henne tidigare. Men när jag hade lånat novellsamlingen Samarbete med fluga på biblioteket visade sig det vara fel. Nu minns jag svagt att jag sett något om hennes noveller, och i synnerhet om en av hennes superkorta – två rader bara, titelnovellen Samarbete med fluga. Jag citerar hela den som ytterligare ett smakprov på hur Lydia Davis kan skriva:

Jag skrev det där ordet på papperet,
men han lade till apostrofen

Här, precis som i novellen Larven, som jag också har läst och som börjar med raderna som jag har citerat högst upp i det här inlägget, är flugan och larven inte en den utan en han. Det gör dem nästan förmänskligade och det gör slarvet hos författaren i larvnovellen nästan tragiskt. Men bara nästan. Man ler när man läser. Lite förvånat. Sedan stannar bilderna kvar. Jag ser den mörka trappan med all sitt damm och smuts, och den lilla, lilla larven som är där någonstans.

Dessa två noveller som är skrivna liksom bara konstaterande kan man sedan tänka länge på. Ur Larven kan man få tankar på sitt eget slarv, på fåfänga åtgärder, på om det är någon mening med att hjälpa en annan varelse, på larver man har fått i håret när man suttit under ett träd, på oönskade larver på ens plantor eller larver som äter upp våra kläder. Eller skillnaden mellan den lilla, lilla ynkliga och den jättelika allsmäktiga. Och så vidare.

Vad vi kan få ut av novellen Samarbete med fluga lämnar jag öppet. Märk väl att det inte betyder att jag tycker att vi inte kan hitta både det ena och det andra i den.

Larven- novell av Lydia Davis ur samlingen Samarbete med fluga och andra noveller, Sekwa 2012. Översättning: Erika Söderström/Kapish produktion.
Novellsamlingen publicerades första gången 2007 (Varieties of Disturbance: Stories).

Lycia Davis är en amerikansk författare och översättare från franska. Hon har skrivit noveller, romaner och essäer och band annat översatt Marcel Proust. Två av hennes novellsamlingar och en enstaka novell finns översatta till svenska.

Om Lydia Davis på svenska Wikipedia och på engelska.

Tony och Susan av Austin Wright

~ Mösstanten ~ 1 kommentar

Den här romanen har två plan. I det ena får Susan Morrow ett bokmanus från sin exman som hon inte har hört av på tjugofem år. Det andra planet är berättelsen i manuset och det är den som tar störst plats. Men Susan Morrow och hennes liv som mor och hustru till en kirurg och hennes funderingar över manuset behövs.

Manuset handlar om matematikprofessor Tony Hastings som reser med bil till sommarhuset i Maine med sin fru och dotter. De kommer överens om att inte ta in på motell utan att köra vidare hela natten. På vägen, mitt i natten, stöter de på några män i en bil som leker med dem. De kör långsamt och Tony Hastings kör om. När han har gjort det ökar de farten och kör om och sedan lägger de sig framför och sänker farten. Så håller det på, det eskalerar och slutar mycket obehagligt.

Men berättelsen slutar inte där på vägen utan den fortsätter och den är mycket spännande. När jag läser känner jag att jag måste göra uppehåll ibland. Orsaken till att jag ibland behöver pusta ut lite beror på att den här spänningsromanen är mycket bra skriven. Den handlar om feghet eller mod, och Tony Hastings som blev mobbad i skolan och gärna undviker konfrontation har samtidigt en bubblande vrede inombords. Som kvinna känner jag nog inte riktigt på samma sätt inför händelserna som en man, och i synnerhet inte som en amerikansk man där föreställningen om att en man ska skydda sin familj verkar vara ännu starkare än här. Tony Hastings råkar flera gånger ut för kommentaren: hur kunde du låta detta hända? Men naturligtvis skulle jag också ha dåligt samvete om något hände mina närmaste och jag skulle grubbla på vad jag kunde ha gjort. Och visst skulle jag vilja skydda min familj om det behövdes. Det är en naturlig mänsklig reaktion.

Tony och Susan är alltså en mycket bra och spännande thriller som faktiskt känns som om den handlar om människor. Vad som mer händer i boken vill jag inte avslöja. Den som vill veta får läsa den.

Tony och Susan av Austin Wright, Wahlström & Widstrand 2011. Översättning: Thomas Andersson.
Romanen publicerades första gången 1993 (Tony and Susan). Den är filmatiserad med titeln Nocturnal Animals (2016)
Austin Wright (1922-2003) var en amerikansk författare, litteraturkritiker och universitetsprofessor.

Biografi över en klänning – Novell av Jamaica Kincaid

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

April månads författare i Novelltolvan är Jamaica Kincaid och jag har läst hennes novell Biografi över en klänning. Den handlar om en liten flicka på Antigua som är Jamaica Kincaids barndomsö, och jag tror att hon har utgått från ett foto av henne själv när hon fyllde två år.

Jamaica Kincaid är en intressant författare som jag har haft som prioriterad och därför läst en hel del av. Här länkar jag bara till hennes novellsamling På flodens botten som jag har läst. Det finns också ett inlägg om novellen Flicka som inleder den samlingen på min blogg. Länkar till mina inlägg om andra böcker av Jamaica Kincaid hittar du via den här länken.

Biografi över en klänning är en mycket bra novell. Den är precist och rakt skriven och stramt berättad och författaren använder sig mycket av parenteser där hon hänvisar till vad hon visste och kände som mycket liten och vad hon vet och hur hon har det som vuxen. Det är en stark novell där man både känner barnets utsatthet och moderns svårigheter. Så här börjar den:

Klänningen jag har på mig på det svartvita fotot som togs när jag fyllde två år var en gul klänning i bomullspoplin (ett tyg med lite ojämn struktur som började tillverkas i den franska staden Avignon och kom till England med hugenotterna, men det kunde jag inte veta på den tiden) och det var min mor som hade sytt den åt mig. Den nyansen av gult, färgen på min klänning som jag har på mig när jag var två år, var samma nyans av gult som kokt majsmjöl, mat som min mor alltid ville att jag skulle äta i den ena formen (som gröt) eller den andra (som pudding, den stärkelserika delen av mitt middagsmål) eftersom det var billigt och därför lätt att få tag i (men det visste jag inte på den tiden) och eftersom hon trodde att mat med färgerna gult, grönt och orange var särskilt vitaminrik och att kokt majsmjöl skulle vara särskilt nyttigt för mig. …

Biografi över en klänning – novell av Jamaica Kincaid, Novellix 2021. Översättning: Gun-Britt Sundström.
Novellen publicerades första gången 1992 (Biography of a Dress).

Demonälskaren – Novell av Shirley Jackson

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Mars månads författare i Novelltolvan är Shirley Jackson och jag har läst hennes novell Demonälskaren där det finns något illavarslande i bakgrunden, så känns det när jag läser den.

Jag citerar från sid. 19:
Hon diskade kaffekoppen och bäddade sängen, gick noggrant igenom kläderna hon planerade att ha på sig, stod vid fönstret och oroade sig i onödan över om det skulle bli en fin dag. Hon satte sig för att läsa men fick för sig att hon kanske borde skriva ett brev till sin syster istället och inledde, med sin finaste handstil: ”Kära Anne, när du får det här brevet kommer jag att vara gift. Låter det inte knäppt? Jag kan knappt tro det själv, men när du får reda på hur det gick till kommer du att inse att det i själva verket är ännu konstigare …”

Shirley Jackson (1916-1965) kunde skriva skräckromaner som är otäcka på ett subtilt sätt. En krypande, oroande spänning och det är sådan skräck som jag uppskattar. Tidigare har jag läst The Haunting of Hill House och Vi har alltid bott på slottet, och jag kan rekommendera båda romanerna. Demonälskaren är den första novell som jag läser av Shirley Jackson men det kommer inte att bli den sista.

Demonälskaren av Shirley Jackson ur samlingen Noveller, Modernista 2024. Översättning: Helena Fagertun.
Demonälskaren ingick i samlingen The Lottery and Other Stories, 1949.

Nattens skogar av Djuna Barnes

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Här finns en doktor som inte är doktor, och en baron som inte är baron, men han är av judisk släkt och behöver sin titel att gömma sig bakom. Sedan har vi en ung kvinna, Robin Vote, som baronen gifter sig med och två andra kvinnor som blir förälskade i baronens hustru. I romanen finns fler personer, men dessa är de viktigaste och allt utspelas under 1920-talet i Paris, Berlin och Wien.

Jag hade lite problem när jag läste boken, där fanns långa snåriga meningar och mycket prat som bestod av långa monologer, om livet och filosofiska spörsmål. Det gick trögt. Jag hade hört att romanen skulle vara svår att läsa och det var den. I alla fall för mig just då. Jag hade svårt att koncentrera mig och kände mig mycket främmande inför de här människorna. Den här så kallade doktorn som parasiterar på andra ekonomiskt och som håller sina långa utläggningar, men som människor rådfrågar om problem i sitt liv, gång på gång. Hans utläggningar har en släktskap med Ulysses, så känns det. De två välbeställda kvinnorna som blir passionerat förälskade i Robin Vote, och hon, denna märkliga letargiska kvinna som är fullständigt egoistisk, men har en stor påverkan på andra. Henne borde alla akta sig för och hålla sig så långt borta från som möjligt.

Nattens skogar är en mycket svårmodig berättelse. Det finns ingen tunnel med ljusning i den andra öppningen. Inget leder någonstans. Och jag kommer på mig med att tänka om de två förälskade kvinnorna, som har så pass mycket pengar att de kan resa och tillbringa mycket tid i Europa och som inte behöver arbeta: men snälla nån, gör något. Utbilda dig, lär dig nya saker, du som har möjlighet. Eller arbeta med välgörenhet för något gott syfte. Sitt inte där bara och sukta efter den där omöjliga kvinnan som verkar leva i sitt eget universum och egentligen kanske inte förstår den skada hon gör.

Det är lätt för mig att säga som inte sitter i hennes kärleksgrepp. Och dessa min tankar visar ju också att romanen påverkar mig. T. S. Eliot skriver i sitt förord att texten är poetisk och det stämmer kanske. Man bör inte se realistiskt på texten. Nattens skogar är en märklig roman som jag nog borde läsa mer än en gång. Vi får väl se.

Nattens skogar av Djuna Barnes (1892-1982), Modernista 2018. Översättning: Thomas Warburton. Förord: T. S. Eliot.
Romanen publicerades första gången 1936 (Nightwood)

Bartleby, skrivaren av Herman Melville

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Skrivaren Bartleby är en lång novell av Herman Melville (1819-1891). Berättaren är en advokat som ”ägnar sig åt att ta hand om förmögna mäns obligationer, inteckningar och lagfarter”. Detta ger en bra inkomst utan att han behöver överanstränga sig. Han har en kontorslokal på Wall Street som inte verkar vara särskilt lyxig.

Den här novellen publicerades första gången på 1850-talet och då kopierades dokumenten för hand. Till sin hjälp har advokaten två skrivare och nu behöver han en till och så anställer han Bartleby. Men han är inte arbetsam som de andra två. På nästan allt vad advokaten ber honom göra svarar han ”Jag skulle föredra att inte göra det”. Någon sådan skrivare har advokaten aldrig haft att göra med tidigare. Bartleby idkar passivt motstånd. Han kan inte rubbas. Han verkar vara en gåtfull människa. Kanske är han psykiskt sjuk. Eller är han ett exempel på motstånd mot pengasamhället? Ett motstånd mot de som berikar sig på Wall Street medan andra sliter och släpar och svälter? Det är inget som sägs i novellen, men den leder till allehanda tankar, också om hur svårt det kan vara att hantera en besvärlig person som bara helt milt inte vill. Hur läsaren tolkar berättelsen beror nog på hens politiska åsikter och hens erfarenheter och läggning.

Bartleby, skrivaren är en intressant novell. Slutet är kanske lite svagt. Som läsare väntar man sig mer med tanke på novellens uppläggning. Men man kan också tolka det som att det passiva motståndet inte kan segra mot den framgångsrika finansmaskinen på Wall Street. Den mal på och sakta men säkert mal den sönder sina motståndare.

Bartleby, skrivaren – en berättelse om Wall Street av Herman Melville, Bakhåll 2024. Översättning och efterord: Marie Berthelius.
Novellen finns i flera äldre svenska utgåvor.

Av Herman Melville har jag tidigare läst han roman Moby Dick.

Carol av Patricia Highsmith

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Therese Belivet är 19 år och drömmer om att bli scenograf. Hon bor i New York och över julen jobbar hon extra på leksaksavdelningen på ett stort varuhus. En dag kommer en elegant kvinna för att köpa en julklapp åt sin dotter. Therese blir alldeles tagen och skickar ett julkort till kvinnan. Hon har ju fått adressen för att sända dit julklappen. Kvinnan heter Carol Aird. Hon är äldre än Therese och hon tillhör ett annat skikt i samhället, men mellan dessa två kvinnor uppstår stark kärlek och det är den kärlekshistorien som Patricia Highsmith berättar i den här romanen.

Carol är alltså inte en spänningsroman men den är ändå mycket spännande att läsa. Kärlekshistorien orsakar stora komplikationer. Carol ligger i skilsmässa och hennes man vill helst ha vårdnaden om dottern själv och nu kan han utnyttja kärleken mellan Carol och Therese för att få det som han vill. Handlingen är förlagd till någon gång i slutet av 1940-talet och vi vet ju så väl att lesbisk kärlek då ansågs pervers och sjuk. Carol och Therese måste hålla kärlekshistorien hemlig, men Carols man anlitar en privatdetektiv och så går det som det går.

Romanen är inte bara spännande läsning, den är en fin berättelse om två kvinnor med olika personligheter som kommer från olika håll. Therese har tillbringat en stor del av sin barndom på en klosterskola. Fadern finns inte i hennes liv och inte heller modern brydde sig om henne. Hon är sårbar, och när jag läser undrar jag hur det ska gå för henne. Carol är starkare och solidare. Hon har varit med om en hel del i livet. Men hennes styrka är kanske skenbar. Att förlora dottern är en katastrof för henne. Jag berättar inte hur det går. Läs gärna den här romanen. Det är en fin berättelse om kärlek.

Carol av Patricia Highsmith (1921-1995), Modernista 2016. Översättning: Karin Lindeqvist.
Romanen publicerades första gången 1952 med titeln The Price of Salt under pseudonymen Claire Morgan. Den första svenska utgåvan kom 2006.

Hett i hyllan #269 – Dykvinnan

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Som jag skrev i måndags har vi en liten samling böcker av Joyce Carol Oates, och där finns flera jag inte har läst, bland annat Dykvinnan. Romanen ska tydligen vara en spökhistoria, åtminstone enligt raden från The Times som finns på omslagets baksida. Den handlar om M.R Neukirchen som är rektor för ett prestigefyllt universitet på den amerikanska östkusten, rakryggad, diplomatisk och vänlig.

Citat från baksidestexten:
När M.R. gör en avstickare till sin barndoms trakter vid Great Snake River får hon oväntat kontakt med Dyflickan, som fyrtio år tidigare blev svårt misshandlad av sin mor och lämnad att dö i flodkanten gyttja. Innan slumpen såg till att hon räddades.

Ett avskyvärt brott alltså. Jag tror att detta är en bra, stark roman och den vill jag absolut läsa.

Dykvinnan av Joyce Carol Oates, Bonniers 2012. Översättning: Ulla Danielsson.
Originaltiteln är Mudwoman och den publicerades också 2012.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.