Midsommarnattsdrömmar av Bengt Ohlsson

Den här romanen ska handla om ett gäng vanliga människor från ungdomen in i medelåldern. Nåja, helt vanligt är det väl inte att människor är regissörer och låtskrivande sångerskor, journalister som intervjuar folk i musikbranschen och författare, men berättelsen handlar om ganska vanliga problem som vi människor kan ha och där finns också människor med mer vanliga jobb.

Gänget består av tre tjejer, Sofia, Ida och Jenny som har känt varandra sedan gymnasiet, och deras män. Och så Tomas vars familj äger stugan där de firar midsommar. Bengt Ohlssons upplägg känns lite ovanligt. Det finns ingen huvudperson utan det handlar om alla dessa människor. Tre gånger gör författaren nedslag i deras liv och det är när de firar midsommar tillsammans, 1988, 2003 och 2018. Väldigt mycket sägs rakt ut i den här romanen. Vi får ta del av personernas tankar och ibland tänker jag när jag läser att det är för klart och tydligt. Tänker vi så medvetet på hur vi ska framstå för andra människor? Reagerar vi inte väldigt ofta omedvetet?

Risken är att det kan bli platt, men eftersom det är långa tidsavstånd mellan midsommarfesterna har mycket hänt däremellan som vi inte vet och det ger berättelsen rymd och bidrar till att boken blir intressant att läsa. Dessutom har författaren skapat några scener där det riktigt bränner till och en del rörande, mänskliga situationer. Barnen som sover över i Nickes och Sofias van är en höjdare och deras problem med sonen Morgan kan nog alla föräldrar känna igen sig i, fast för de flesta är problemen naturligtvis inte lika stora. Hur svårt det kan vara att leva tillsammans och hur fåniga drömmar och föreställningar man kan ha och att man stöter på svårigheter i livet känner jag också igen mig i. Att man drömmer om en viss framtid som ung, men att livet utvecklades på ett annat sätt.

Midsommarnattsdrömmar av Bengt Ohlsson, Bonniers 2020.