Ett litet liv av Hanya Yanagihara

Jude, JB, Willem och Malcolm träffar varandra på college. De flyttar alla fyra till New York för att ta sig fram i livet. Och tar sig fram, det gör de verkligen. Alla fyra blir framgångsrika inom sina områden. De blir respekterade och tjänar mycket pengar. Inte från allra första början. Då har vissa av dem det knapert, men så småningom strömmar pengarna in.

Det är Jude som berättelsen kretsar runt. Han är föräldralös och har upplevt sådant som barn som vi inte vill att någon ska få vara med om. Han har blivit utnyttjad till bristningsgränsen och det får han leva med resten av livet. Det har skadat honom svårt, både fysiskt och psykiskt. Så man kan säga att Ett litet liv är en stor protest mot övergrepp mot barn. Det är en stark sådan som får känslorna att koka hos läsaren. Det är plågsamt att läsa vissa partier i boken. Som kontrast finns vänskap och kärlek. Det finns mycket av det och det är vackert och starkt berättat. Judes svårigheter påverkar inte bara honom själv utan också människorna omkring honom som älskar honom.

Ett litet liv är en mycket känslosam och stark berättelse. Den är som en saga där det goda kämpar mot det onda. Samtidigt är inget som händer i boken helt orealistiskt. Det hade mycket väl kunnat hända. Det jag funderar över är om det är möjligt att Jude kan vara så framgångsrik inom juridiken när han är så förstörd som han är. Hur kan han ha detta enorma självförtroende och denna enorma arbetskapacitet inom sitt område? Kanske är det möjligt i verkligheten? Kanske inte. Men i romanen är det så och om Jude inte hade haft en skarp hjärna och fått möjlighet att utbilda sig, vilket inte är fallet för de flesta barn i världen som blir svårt utnyttjade och hemskt behandlade, hade han säkert gått under i mycket unga år. Det man också kan fundera över är om det är nödvändigt att ge så mycket plats i berättelsen för övergreppen. Nej, inte igen, inte mer! Det här vet vi redan. Så kan det kännas när man läser. Å andra sidan kan man hävda att det här är vad en del barn genomlever dag efter dag år efter år. Ska då inte jag kunna läsa några sidor till?

Att läsa Ett litet liv leder alltså inte bara till en mycket stark känsloupplevelse, det leder också till många funderingar över människorna i romanen och över de problem som finns där. Den var spännande att läsa men samtidigt tyckte jag att den var lite väl omfångsrik, 731 sidor. Kunde den ha kortats något?

Ett litet liv av Hanya Yanagihara, Bonniers 2017. Översättning: Niclas Nilsson.

Jag läste en utgåva i storpocket. Första svenska utgåvan kom 2016. På originalspråket kom romanen 2015.