Snöstorm av Augustin Erba

Snöstorm handlar om Tomas vars pappa lämnar familjen och vars mamma så småningom blir mentalsjuk. När han har slutat gymnasiet börjar han läsa teknisk fysik på Kungliga tekniska högskolan (KTH). Det är Tomas som berättar i romanen, om sina svårigheter att lita på människor och att knyta an och om livet som student på KTH. Han finns i berättelsen som barn och mycket ung student och även som vuxen man flera år senare.

På KTH är det grabbigt och misogynt så det förslår med nolleperiod och grabbiga supiga fester. Det finns bara två tjejer som läser teknisk fysik. En av dem är Livl och Tomas blir förälskad i henne. Tomas är en mycket sårbar person med dålig självkänsla som nog inte har utvecklats fullt ut eftersom han inte har haft det rätta stödet och några vettiga vuxna förebilder, men Livl och han blir vänner och i varje fall för Tomas blir det mer än så.

Snöstorm är skriven med känslighet, med människokärlek och humor. Trots att det är en ganska sorglig roman är den också rolig. Den har driv och det blir en fin upplevelse att läsa hur det går för Tomas. Miljön på KTH och snacket mellan grabbarna är konkret och målande och drastiskt och stundom lite absurt. Författaren har själv varit där så han känner miljön.

Augustin Erba har gestaltat en vanlig ovanlig människa i Tomas. Som läsare kan jag både känna igen mig och förfasa mig över vad många barn och unga får utstå i livet. Det både händer mycket och finns ett lugn och en klokhet i den här berättelsen. Och det finns ett hopp. Rekommenderas.

Snöstorm av Augustin Erba, Bonniers 2019.