Om uträkning av omfång 3 av Solvej Balle

I Om uträkning av omfång 3 finns både ensamhet och gemenskap. Där finns något som liknar det sorgliga konstaterandet att ett kärleksförhållande har tagit slut. Och något som liknar vänskap. Att jag använder ordet liknar här beror på att Tara Selter fortfarande är fångad i sin tidsloop. Varje morgon när hon vaknar är det åter den 18 november. Samtidigt har ganska lång tid gått, flera år. Hon har rest till många platser och varit med om mycket och tänkt och funderat och det verkar som om hon blir äldre för varje dag fast det fortfarande är samma datum då hon vaknar. Samtidigt är människorna som hon älskade och som betydde mycket för henne kvar där de var när hon hamnade i loopen. De har inte åldrats eller varit med om händelser under flera år. Jag tänker på rymdresor i superfart där tiden går långsammare än på jorden.

Det finns ingen konsekvens i hur tiden och världen beter sig. Vissa varor Tara Selter köper stannar kvar hos henne, vissa finns inte där när hon vaknar om morgonen. När det gäller den varan är hon åter på samma punkt som när hon vaknade dagen innan, bortsett från att hon har blivit en dag äldre, men varan har försvunnit och finns antagligen på butikens hylla igen. Det är att leva i stor osäkerhet, och vem vet om hon plötsligt skulle komma ur sin loop? Hon kom ju plötsligt in iden. Eller om hon får stanna där resten av livet? Men nu har det visat sig att hon tydligen inte är ensam i loopen. Det finns fler och där finns också möjlighet till gemenskap.

Om uträkning av omfång är lika lugn i tonen som de två föregående romanerna. Den är vardaglig och innehåller många detaljer. Samtidigt finns där tankar om tid och hur det ska gå. Där finns också diskussioner om hur människorna i loopen bör utnyttja sin tid. Bör de förhindra olyckor som de vet kommer att hända under dagen? Mer abstrakt kan man säga att det handlar om meningen med livet. Och det utan långa omfattande filosofiska samtal. Filosofin finns där, men till största delen är de tre första böckerna i serien mycket vardagliga och handfasta. Det uppskattar jag.

Om jag nu ska fortsätta att vara realistisk och handfast kan jag konstatera att de människor som läsaren hittills har mött i romanerna är personer som har resurser, en inre styrka och också oftast ekonomiska resurser. De går inte under när de har hamnat i tidsloopen. I alla fall inte i de tre första böckerna. Men det skulle kunna hända med många andra människor. Om man tänker realistiskt alltså.

Nu har jag alltså läst del 3 och väntar på att del 4 ska komma ut i Sverige. Solvej Balle skriver trovärdigt fast allt är så konstigt och har hittills avslutat romanerna på ett sätt som pekar mot nästa del. Jag vill veta hur det ska gå.

Om uträkning av omfång 3 av Solvej Balle, Wahlström & Widstrand 2024. Översättning: Ninni Holmqvist.

Romanen är tredje delen i en septologi. Del 1-3 belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2022. Jag har tidigare skrivit om de två föregående delarna, del 1 och del 2. Del 4 och 5 kommer senare i år.