När det ena ger det andra när man läser böcker #2

Tordyveln flyger i skymningen gick ursprungligen som dramatiserad radioföljetong. Det var kanske det som gjorde att jag ville läsa den för jag hörde brottstycken av följetongen på radio när den gick på 1970-talet och titeln är så stämningsfull och lite mystisk. 2018 läste jag alltså boken och så här skrev jag om den på min dåvarande blogg:

Berättelsen är en mystisk och spännande historia med övernaturliga inslag. Tre tonåringar i en liten ort i Småland letar efter en gammal egyptisk staty som ska finnas i byn. Berättelsen är stämningsfull, somrig och har en del humor.

För en tant som jag som var ung på 1970-talet var den rätt kul att läsa. Bandspelare, walkie-talkie, tv och radio samt en tidningsreporter förekommer i boken. Boken kom ut 1978 och det känns som länge sedan. Det är rätt gulligt. Ungdomarna får hjälp av den gamle prästen och det är som om de lever i en bubbla i den där byn. Rökning, alkohol och allt möjligt annat förekommer inte. Om jag ska vara lite kritisk så tycker jag att den yngste pojken som just har fyllt 13 år är lite för vuxen i språket och kan en massa ord och uttryck som jag inte tror att han skulle kunna om han var en verklig pojke. Men jag hade trevligt när jag läste boken och tydligen finns det intresse för den än idag.

Boken jag läste var en utgåva från En bok för alla och kom ut 2015. Och nu har berättelsen blivit tv-serie, och den tittar jag på med nöje. Så ger det ena det andra när man läser böcker.