Författare: Mösstanten

Tisdagstrion – Rosa

~ Mösstanten ~ 17 kommentarer

Först smäller jag till med en bok som kanske är den mest rosa som jag någonsin har läst. Det är Nuckans hjärtespalt (2022) av Malin Lindroth som 2018 kom med boken Nuckan som grundade sig på egna upplevelser. I Nuckans hjärtespalt är det en fiktiv nucka som talar och den boken är rolig och tragisk, men betydligt lättsammare är Nuckan. I Nuckans hjärtespalt nämner Malin Lindroth också nuckor som har uträttat mycket. En av dem är Emily Dickinson och det för oss vidare till nästa bok i trion.

Gång på gång är skogarna rosa av Emily Dickinson (1830-1886) i översättning av Ann Jäderlund publicerades 2012. Den innehåller nästan hundra dikter, ett förord av Staffan Söderblom samt Ann Jäderlunds efterord och kommentarer till dikterna.

Var är det rosa? kanske ni undrar nu när vi har kommit till den sista boken. Jomen väggen på huset som syns genom porten på omslaget är ju smutsrosa, så Den blygsamme hjälten av Mario Vargas Llosa får vara med i tisdagstrion idag. Den kom 2014 i svensk översättning och året innan på originalspråket (El héroe discreto) och den handlar om tre män – och deras söner. Det är den framgångsrike åkeriägaren Felícito Yanaqué som får utpressningsbrev där han ombeds att betala ”beskydd” av sitt företag. Det är den rike don Ismael Carrera som gifter sig med sin mycket yngre hushållerska vid åttio års ålder och gör sina vuxna söner arvlösa. Och det är Ismaels vän don Rigoberto som blir förföljd av Ismael Carreras söner eftersom han är bröllopsvittne.

Tips på fler rosa böcker finns hos Ugglan & Boken.

Att börja läsa Jon Fosse

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Som vi väl alla vet vid det här laget tilldelas Jon Fosse Nobelpriset i litteratur i år. Han var inte okänd för mig, jag har sett att det har skrivits en del om honom och hans verk och han har varit med i listan med troliga Nobelpriskandidater i flera år. Många gånger har jag tänkt att jag borde läsa något av Jon Fosse. Men sedan har det inte blivit av. Det finns ju så mycket att läsa och dessutom har jag tänkt att han nog är svår.

Nu visar det sig att panelen i programmet om litteraturpriset i torsdags menade att Fosse inte är svår att läsa. Och faktiskt. Så snart jag fick veta vem som får priset i år beställde jag Trilogin på nätet. Jag tänkte att det var bra att börja med något som inte var så långt (Så tänkte visst litteraturpanelen också.) Trilogin ska handla om kärleken mellan Asle och Alida och den har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris. Det blir bra, tänkte jag, så boken är beställd, men det kommer att dröja innan jag får den. Dessutom reserverade jag Melancholia på biblioteket. Varför den? kan man undra. Jag visste ingenting om boken när jag reserverade den. Kanske gjorde jag det för att jag har en annan roman med samma titel av Mircea Cartarescu som väntar på bokvagnen? Inte särskilt kunnigt och logiskt, men någonstans ska man börja.

Och det kommer jag att göra. Nobelpriset i litteratur medför inte bara att man kan få kunskap om en författare som man inte visste existerade, det kan också medföra att man äntligen läser en författare som man har funderat på i flera år. Jag ser fram emot att lära känna Jon Fosses författarskap.

Trilogin av Jon Fosse, Bonniers 2015. Översättning: Urban Andersson.

Melancholia av Jon Fosse, Bonniers 1999. Översättning: Urban Andersson.

Författarfoto: Tom A. Kolstad.

Empusion av Olga Tokarczuk

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

En kväll år 1913 kommer den unge mannen Mieczyslaw Wojnicz med tåget till Görbersdorf, en sanatorieort i alperna. Han är utmattad och svag efter resan och han tar in på ett pensionat för herrar eftersom det inte finns någon plats på sjukhuset. Men han får behandling där, liksom de andra herrarna som bor på pensionatet. Vi får uppleva byn och naturen och sanatoriemiljön men på ett helt annat sätt än i Thomas Manns Bergtagen. I Empusion är naturen levande och där finns en hotfullhet som ligger under ytan.

Empusion är en egendomlig bok, vilket inte är förvånande för den som har läst annat av Olga Tokarczuk. Där finns en hel del samtal om filosofi och annat. Herrarna på pensionatet är till exempel, gymnasielärare, klassisk filolog och konststuderande. Många av samtalen handlar om kvinnan, inte kvinnor, utan kvinnan som grupp som man då kan ha bestämda åsikter om. Hon behandlas inte som individ i de där samtalen utan som fenomen. Naturfenomen, skulle jag säga. Det jag tar med mig från boken förutom att den är underhållande, målande, har skarpa detaljer men också är vag, är människans, alltså mannens, ganska fåfänga kamp mot naturen. Mannens försök att bemästra naturen, att få tillvaron mera teknisk och fyrkantig. Redan på romanens första sida skriver författaren om perrongplattorna som är överväxta med diverse växters klena små strån – ett område som till varje pris vill upprätthålla ordning och symmetri.

Perspektivet i romanen är delvis underifrån, från golvet, från marken, och vi som författaren skriver ser romanpersonernas skor, är det läsaren eller är det jordväsen som finns under golven, nere i marken och ibland kryper upp och betraktar människornas egendomliga tillvaro? Men sanatorieorten och sanatoriet finns, eller har funnits i verkligheten så berättelsen har en historisk bakgrund och jag är säker på att författaren har studerat behandlingsmetoderna. Alla de misogyna påståendena är också helt verkliga. Författaren har hämtat dem i diverse berömda och tongivande herrars skrifter.

En man ska passa in. Mänskligheten är uppdelad i män och kvinnor, punkt slut. Och det finns bestämda åsikter om vad och hur en man respektive en kvinna är. En man ska kanske begå sin sexualdebut med en prostituerad, vilket inte bör hindra att han i nästa andetag ska föra högstämda samtal eller åtminstone rationellt verka för samhällets tekniska utveckling. Romanpersonerna lever i brytningstiden mellan de gamla bondesamhället och den nya tekniska tiden och inte bara hotet från naturen ruvar i bakgrunden utan också hotet från kriget. Vi sena tiders människor vet ju vad som hände sedan.

Empusion är lite svår att få grepp om. Författaren har fört samman flera element som kan tyckas inte höra ihop, men en fin läsupplevelse får man. I berättelsen finns både allvar och humor och vem kan som Olga Tokarczuk skriva om fuktig mark och mossa och svampar?

Empusion – Naturläkande skräck av Olga Tokarczuk, Bonniers 2023. Översättning: Jan Henrik Swahn.

Hett i hyllan #224 – The Two Faces of January

~ Mösstanten ~ 10 kommentarer

En gammal sliten pocket är min nästa bok i Hett i hyllan. Det är The two Faces of January av Patricia Highsmith (1921-1995), och jag tror att den kan vara spännande.

Från baksidan:
Rydell Keener is waiting for something exciting to happen in the grubby little hotel in Athens. Chester is waiting for his life of swindling and fraud to catch up with him. And Colette, Chester’s wife – well, she’s waiting for something else …

Two startling murders later, the nightmare waiting game explodes into violent action in the deserted labyrinth of Knossos.

The two Faces of January publicerades första gången 1964 och i svensk översättning 1965 med titeln Skuggan av ett ansikte. Det finns också senare utgåvor på svenska, den nyaste från Modernista 2021 med titeln Januaris två ansikten. Det är samma översättning i alla de svenska utgåvorna.

The two Faces of January av Patricia Highsmith, Hamlyn Paperbacks 1978.

Liv efter liv av Kate Atkinson

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Liv efter liv är en rolig och levande och samtidigt djupt allvarlig roman. Den är upplagd så att författaren backar berättelsen gång efter gång, och då blir det med lite nya förutsättningar. Som läsare vet man alltså inte vad romanen ska utmynna i. Den kan sluta på många sätt.

Romanen handlar om Ursula Todd som föds en kall vinterdag år 1910 och frågan är då om hon ska överleva födelsen. Så förutsättningarna i romanen är långt eller kort liv, lycka eller olycka, en kraftfull insats för Storbritanniens bästa eller ett äktenskap med en tysk nazist i maktens mitt, eller till och med ett hjältedåd som räddar Europa från mycket elände?

Det är ett kul grepp som författaren har tagit när hon skapat den här berättelsen, men den är inte ytligt. I familjelivet finns många nyanser och relationer som man kan känna igen och partiet som handlar om blitzen är mycket starkt. Som det händer då och då ger läsningen nya kunskaper och insikter i något som man känner till, men skönlitteraturen kan göra att man lever med och förstår mycket bättre, som i det här fallet hur hemska och omfattande bombningarna av London och andra städer var. Att man också samtidigt har dagliga nyheter om det som händer i Ukraina bidrar naturligtvis också till att förståelsen av hur det kunde vara att leva under blitzenbombardemanget blir mer konkret.

Däremot är partierna från Tyskland lite svagare. Det känns som om författaren bottnar mycket mer i det som sker i England. Men som jag förstår ville författaren ha med att även det tyska folket led av krigets verkningar och att det var ett rent helvete innan kriget tog slut. Anledningen till att dessa partier känns lite plattare är naturligtvis också att det som handlar om blitzen är så kraftfullt gestaltat. Så visst rekommenderar jag Liv efter Liv, den är en rolig och mycket tänkvärd roman. Läs den gärna om du inte har gjort det.

Liv efter liv av Kate Atkinson, Massolit förlag 2015. Översättning: Anna Strandberg.

Life after Life publicerades första gången 2013.

Tisdagstrion – Hemligheter

~ Mösstanten ~ 12 kommentarer

Hemligheter finns det gott om i litteraturen och här är mina tre böcker på temat:

Metropol av Eugen Ruge handlar om den tyska kommunisten Charlotte som har flytt från Nazityskland till Sovjetunionen där hon arbetar för Kominterns underrättelsetjänst, och det vet vi alla att lever man i en hård diktatur måste man ofta hålla sina åsikter hemliga. Annars kan både man själv och ens familj råka illa ut. Tyvärr var terrorn så hård och galen i Stalins Ryssland att det många gånger inte hjälpte. Det kunde räcka med att man hade träffat en person som senare hade hamnat i onåd för att man skulle bli misstänkt. Metropol kom 2019 på tyska och i svensk översättning 2021.

I Badort av Tove och Hanna Folkesson finns hemligheten som många som har blivit förälskade i en människa av samma kön har varit tvungna att ha. Och det är fortfarande lika eländigt på många, många håll i världen. Romanen handlar om societetsflickan Ingrid, som kommer till Borgholm med sin familj midsommaren 1938, och den fattiga Måna som har rest dit från sockerbruket i Mörbylånga. De två flickorna träffas och blir förälskade i varandra. Badort publicerades i somras.

Egendom av Hernan Diaz, som jag precis nyligen har läst, är ett slående exempel på en roman där författaren har hemligheter som så småningom avslöjas för läsaren. Naturligtvis kan man hävda att en författare alltid har hemligheter. Hen vet alltid mer om berättelsens personer och förutsättningar. Men just Egendom, med alla dess vändningar och vinklar som förvirrade och förvillade mig innan jag kom till slutet då allt föll på plats och allt kändes så enkelt, är lite unik. Om man inte går till kriminallitteraturen och läser pusseldeckare förstås. Egendom handlar om den framgångsrike finansmannen Benjamin Rask och hans hustru Helen. Trust som romanen heter på engelska publicerades 2022 och i svensk översättning i år.

Det är Ugglan & Boken som ger oss alla de spännande temana till tisdagstrion. Om du vill har fler tips på böcker med hemligheter kan du gå dit.

Bokpost

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Ja, det kom bokpost från Bonniers, Björn Ranelids nya roman Världens vackraste kärlekshistoria. Först tänkte jag på sommaren när jag såg omslaget, men är det inte istället en strålande vacker höstdag det påminner om? I alla fall ska det bli intressant att läsa romanen.

Egendom av Hernan Diaz

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Egendom handlar om finansmannen Benjamin Rask och hans hustru Helen. Rask har mångdubblat sin förmögenhet och är osannolikt rik. Även under 1920-talets börskrasch gick han från rik till ännu mycket rikare. Han är tillbakadragen och så även hans hustru. Han blir till en mystisk man som verkar ha en nästan övernaturlig gåva så att han kan handla smart och klokt på börsen och ligga före alla sina konkurrenter.

Den här romanen handlar alltså om tävlan för att vinna rikedom och inflytande, om girighet och maktbegär. Men den handlar också om att hålla upp en mask, att inte visa fram verkligheten, om hårdhet kontra mjukhet, om empati kontra empatilöshet, om fantasilöshet kontra motsatsen och om att visa bitar och skärvor i en värld av speglar som förvrider det som speglas.

Den första delen av romanen är en fiktiv roman om Benjamin och Helen Rask, skriven av den fiktive författaren Harold Vanner. Den texten känns aningen torr att läsa men den är inte tråkig, den är intressant och den känns präglad av den fiktive författaren som har skrivit den. I Hernan Diaz roman Egendom blir sedan det mesta omvänt flera gånger. Andra människor berättar och de nya vinklarna och faktana och påståendena som kommer kunde i varje fall inte jag räkna ut i förväg. Läsaren får delvis famla sig fram.

Ändå är inte berättelsen och romankonstruktionen komplicerad, och underligt nog, när man kommit till slutet känns den egendomligt enkel. Men det är när man vet. Dessutom visar romanen naturligtvis bara upp delar av allt som förutsätts ha skett under de många år som berättelsen omfattar, och många frågor uppstår hos läsaren. Varför skrev den fiktive Harold Vanner det hans skrev i sin roman Förbindelser? Är den slutsats som läsaren kommer till när romanen är färdigläst verkligen den riktiga? Tänk om detta är ytterligare en vriden bild? Egendom är alltså en spännande roman med djup som jag rekommenderar.

Egendom av Hernan Diaz, Brombergs 2023. Översättning: Fredrika Spindler.

Hett i hyllan #223 – To Have and Have Not

~ Mösstanten ~ 11 kommentarer

Se där! Det har dykt upp en ny Hemingway, som jag inte har läst, sedan jag var på H i bokhyllan senast. Ja, ny är förstås bara den här volymen. Romanen To have and have not publicerades första gången 1937 och första översättningen till svenska kom 1939. (Att ha och inte ha.) Den är också filmatiserad med Lauren Bacall och Humphrey Bogart i de största rollerna. Den filmen kan jag mycket väl ha sett en gång i tiden. Men det är länge sedan.

To have and have not handlar om Harry Morgan som försörjer sig genom att ta ut sportfiskare i sin motorbåt i Key West i Florida. Han kan också tjäna pengar genom att frakta vapen, rom och män till och från Kuba. Men det är farligt så jag räknar med att den här romanen kan vara spännande. Den vill jag gärna läsa.

To have and have not av Ernest Hemingway, Vintage 2017.

Hett i hyllan där vi visar upp våra olästa böcker drivs av Bokföring enligt Monika.

Emily L. Av Marguerite Duras

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Romanens berättare och hennes älskare sitter på en bar i Quillebeuf nära Seines utlopp. Deras förhållande är på väg att ta slut, men de är inte riktigt där ännu. På baren sitter ett annat par och dricker. Kvinnan är klädd i barnsandaler och hon sover ibland. Mannen är yngre än hon. De sitter där länge.

Berättaren och hennes älskare börjar dikta ihop en historia om det det där paret. Det blir en sorglig och mörk historia.. Mannen är kapten, tänker de, och nu har kanske han och kvinnan gjort sin sista resa tillsammans. Jag tänker att berättarens och älskarens situation påverkar hur berättelsen blir. På sätt och vis handlar den om dem fast den inte gör det.

Romanen är kort och inte det minsta yvigt berättad. Där finns det som behövs, men inte en massa mer. Berättelsen om mannen och kvinnan med barnsandaler är knapphändig och därför ger den stort utrymme till läsarens tankar. Vi får heller inte veta mycket om berättaren och hennes älskare. Men romanen rymmer mer. Den får en att fundera och känna. Det finns så mycket omkring det som berättas, i romanen och utanför. Vi vet att Marguerite Duras hade en yngre älskare vid den här tiden och att förhållandet inte var bra, och just detta speglande i en miljö som är skapad med några få, men tillräckligt många detaljer gör läsningen till en stark upplevelse.

Emily L av Marguerite Duras, Modernista 2007. Översättning: Britt Arenander. Förord: Sara Stridsberg.