Hett i hyllan #224 – The Two Faces of January

En gammal sliten pocket är min nästa bok i Hett i hyllan. Det är The two Faces of January av Patricia Highsmith (1921-1995), och jag tror att den kan vara spännande.

Från baksidan:
Rydell Keener is waiting for something exciting to happen in the grubby little hotel in Athens. Chester is waiting for his life of swindling and fraud to catch up with him. And Colette, Chester’s wife – well, she’s waiting for something else …

Two startling murders later, the nightmare waiting game explodes into violent action in the deserted labyrinth of Knossos.

The two Faces of January publicerades första gången 1964 och i svensk översättning 1965 med titeln Skuggan av ett ansikte. Det finns också senare utgåvor på svenska, den nyaste från Modernista 2021 med titeln Januaris två ansikten. Det är samma översättning i alla de svenska utgåvorna.

The two Faces of January av Patricia Highsmith, Hamlyn Paperbacks 1978.

Liv efter liv av Kate Atkinson

Liv efter liv är en rolig och levande och samtidigt djupt allvarlig roman. Den är upplagd så att författaren backar berättelsen gång efter gång, och då blir det med lite nya förutsättningar. Som läsare vet man alltså inte vad romanen ska utmynna i. Den kan sluta på många sätt.

Romanen handlar om Ursula Todd som föds en kall vinterdag år 1910 och frågan är då om hon ska överleva födelsen. Så förutsättningarna i romanen är långt eller kort liv, lycka eller olycka, en kraftfull insats för Storbritanniens bästa eller ett äktenskap med en tysk nazist i maktens mitt, eller till och med ett hjältedåd som räddar Europa från mycket elände?

Det är ett kul grepp som författaren har tagit när hon skapat den här berättelsen, men den är inte ytligt. I familjelivet finns många nyanser och relationer som man kan känna igen och partiet som handlar om blitzen är mycket starkt. Som det händer då och då ger läsningen nya kunskaper och insikter i något som man känner till, men skönlitteraturen kan göra att man lever med och förstår mycket bättre, som i det här fallet hur hemska och omfattande bombningarna av London och andra städer var. Att man också samtidigt har dagliga nyheter om det som händer i Ukraina bidrar naturligtvis också till att förståelsen av hur det kunde vara att leva under blitzenbombardemanget blir mer konkret.

Däremot är partierna från Tyskland lite svagare. Det känns som om författaren bottnar mycket mer i det som sker i England. Men som jag förstår ville författaren ha med att även det tyska folket led av krigets verkningar och att det var ett rent helvete innan kriget tog slut. Anledningen till att dessa partier känns lite plattare är naturligtvis också att det som handlar om blitzen är så kraftfullt gestaltat. Så visst rekommenderar jag Liv efter Liv, den är en rolig och mycket tänkvärd roman. Läs den gärna om du inte har gjort det.

Liv efter liv av Kate Atkinson, Massolit förlag 2015. Översättning: Anna Strandberg.

Life after Life publicerades första gången 2013.

Tisdagstrion – Hemligheter

Hemligheter finns det gott om i litteraturen och här är mina tre böcker på temat:

Metropol av Eugen Ruge handlar om den tyska kommunisten Charlotte som har flytt från Nazityskland till Sovjetunionen där hon arbetar för Kominterns underrättelsetjänst, och det vet vi alla att lever man i en hård diktatur måste man ofta hålla sina åsikter hemliga. Annars kan både man själv och ens familj råka illa ut. Tyvärr var terrorn så hård och galen i Stalins Ryssland att det många gånger inte hjälpte. Det kunde räcka med att man hade träffat en person som senare hade hamnat i onåd för att man skulle bli misstänkt. Metropol kom 2019 på tyska och i svensk översättning 2021.

I Badort av Tove och Hanna Folkesson finns hemligheten som många som har blivit förälskade i en människa av samma kön har varit tvungna att ha. Och det är fortfarande lika eländigt på många, många håll i världen. Romanen handlar om societetsflickan Ingrid, som kommer till Borgholm med sin familj midsommaren 1938, och den fattiga Måna som har rest dit från sockerbruket i Mörbylånga. De två flickorna träffas och blir förälskade i varandra. Badort publicerades i somras.

Egendom av Hernan Diaz, som jag precis nyligen har läst, är ett slående exempel på en roman där författaren har hemligheter som så småningom avslöjas för läsaren. Naturligtvis kan man hävda att en författare alltid har hemligheter. Hen vet alltid mer om berättelsens personer och förutsättningar. Men just Egendom, med alla dess vändningar och vinklar som förvirrade och förvillade mig innan jag kom till slutet då allt föll på plats och allt kändes så enkelt, är lite unik. Om man inte går till kriminallitteraturen och läser pusseldeckare förstås. Egendom handlar om den framgångsrike finansmannen Benjamin Rask och hans hustru Helen. Trust som romanen heter på engelska publicerades 2022 och i svensk översättning i år.

Det är Ugglan & Boken som ger oss alla de spännande temana till tisdagstrion. Om du vill har fler tips på böcker med hemligheter kan du gå dit.

Bokpost

Ja, det kom bokpost från Bonniers, Björn Ranelids nya roman Världens vackraste kärlekshistoria. Först tänkte jag på sommaren när jag såg omslaget, men är det inte istället en strålande vacker höstdag det påminner om? I alla fall ska det bli intressant att läsa romanen.

Egendom av Hernan Diaz

Egendom handlar om finansmannen Benjamin Rask och hans hustru Helen. Rask har mångdubblat sin förmögenhet och är osannolikt rik. Även under 1920-talets börskrasch gick han från rik till ännu mycket rikare. Han är tillbakadragen och så även hans hustru. Han blir till en mystisk man som verkar ha en nästan övernaturlig gåva så att han kan handla smart och klokt på börsen och ligga före alla sina konkurrenter.

Den här romanen handlar alltså om tävlan för att vinna rikedom och inflytande, om girighet och maktbegär. Men den handlar också om att hålla upp en mask, att inte visa fram verkligheten, om hårdhet kontra mjukhet, om empati kontra empatilöshet, om fantasilöshet kontra motsatsen och om att visa bitar och skärvor i en värld av speglar som förvrider det som speglas.

Den första delen av romanen är en fiktiv roman om Benjamin och Helen Rask, skriven av den fiktive författaren Harold Vanner. Den texten känns aningen torr att läsa men den är inte tråkig, den är intressant och den känns präglad av den fiktive författaren som har skrivit den. I Hernan Diaz roman Egendom blir sedan det mesta omvänt flera gånger. Andra människor berättar och de nya vinklarna och faktana och påståendena som kommer kunde i varje fall inte jag räkna ut i förväg. Läsaren får delvis famla sig fram.

Ändå är inte berättelsen och romankonstruktionen komplicerad, och underligt nog, när man kommit till slutet känns den egendomligt enkel. Men det är när man vet. Dessutom visar romanen naturligtvis bara upp delar av allt som förutsätts ha skett under de många år som berättelsen omfattar, och många frågor uppstår hos läsaren. Varför skrev den fiktive Harold Vanner det hans skrev i sin roman Förbindelser? Är den slutsats som läsaren kommer till när romanen är färdigläst verkligen den riktiga? Tänk om detta är ytterligare en vriden bild? Egendom är alltså en spännande roman med djup som jag rekommenderar.

Egendom av Hernan Diaz, Brombergs 2023. Översättning: Fredrika Spindler.

Hett i hyllan #223 – To Have and Have Not

Se där! Det har dykt upp en ny Hemingway, som jag inte har läst, sedan jag var på H i bokhyllan senast. Ja, ny är förstås bara den här volymen. Romanen To have and have not publicerades första gången 1937 och första översättningen till svenska kom 1939. (Att ha och inte ha.) Den är också filmatiserad med Lauren Bacall och Humphrey Bogart i de största rollerna. Den filmen kan jag mycket väl ha sett en gång i tiden. Men det är länge sedan.

To have and have not handlar om Harry Morgan som försörjer sig genom att ta ut sportfiskare i sin motorbåt i Key West i Florida. Han kan också tjäna pengar genom att frakta vapen, rom och män till och från Kuba. Men det är farligt så jag räknar med att den här romanen kan vara spännande. Den vill jag gärna läsa.

To have and have not av Ernest Hemingway, Vintage 2017.

Hett i hyllan där vi visar upp våra olästa böcker drivs av Bokföring enligt Monika.

Emily L. Av Marguerite Duras

Romanens berättare och hennes älskare sitter på en bar i Quillebeuf nära Seines utlopp. Deras förhållande är på väg att ta slut, men de är inte riktigt där ännu. På baren sitter ett annat par och dricker. Kvinnan är klädd i barnsandaler och hon sover ibland. Mannen är yngre än hon. De sitter där länge.

Berättaren och hennes älskare börjar dikta ihop en historia om det det där paret. Det blir en sorglig och mörk historia.. Mannen är kapten, tänker de, och nu har kanske han och kvinnan gjort sin sista resa tillsammans. Jag tänker att berättarens och älskarens situation påverkar hur berättelsen blir. På sätt och vis handlar den om dem fast den inte gör det.

Romanen är kort och inte det minsta yvigt berättad. Där finns det som behövs, men inte en massa mer. Berättelsen om mannen och kvinnan med barnsandaler är knapphändig och därför ger den stort utrymme till läsarens tankar. Vi får heller inte veta mycket om berättaren och hennes älskare. Men romanen rymmer mer. Den får en att fundera och känna. Det finns så mycket omkring det som berättas, i romanen och utanför. Vi vet att Marguerite Duras hade en yngre älskare vid den här tiden och att förhållandet inte var bra, och just detta speglande i en miljö som är skapad med några få, men tillräckligt många detaljer gör läsningen till en stark upplevelse.

Emily L av Marguerite Duras, Modernista 2007. Översättning: Britt Arenander. Förord: Sara Stridsberg.

Tisdagstrion – Judisk kultur och historia

Det var Yom Kippur igår och på bokmässan i Göteborg som startar på torsdag är judisk kultur ett viktigt tema, så att tisdagstrion idag handlar om judisk kultur och historia passar alldeles utmärkt. Här är mina tre böcker:

Esther Kanske (2015, Villeicht Esther, 2014) av Katja Petrovskaja handlar om författarens sökande efter sin släkthistoria. På grund av allt som har hänt finner hon endast delar av den och många, många av hennes släktingar finns inte längre. Katja Petrovskaja kommer från Ukraina och är av judisk släkt. Esther Kanske var Katja Petrovskajas fars mormor. Anledningen till att författaren kallar henne Esther Kanske är att hennes far var osäker på vad hon hette. Han kallade henne bara babujska. Hon blev kvar i Kiev eftersom hon var alltför handikappad för att evakueras och klarade sig inte undan nazisterna och massakern i Babij Jar.

Läser vi Jakobsböckerna (2015) av Olga Tokarczuk går vi längre tillbaka i historien, till sektledaren Jakob Frank som föddes omkring år 1726 och levde till 1791. Troligen föddes han som Jakob Leibovitj i en polsk-judisk familj i det som då var östra Polen men som nu är Ukraina. På den tiden var judarna inte fullvärdiga medborgare och de som hade makten använde ofta hatet mot den judiska befolkningen för att rikta folkets missnöje bort från sig själva. Jakobsböckerna är en rik, levande och omfattande roman som ger en inblick i en del av Europas historia under 1700-talet. Bland annat finns olika riktningar av judendomen med i berättelsen och Jakob Frank befann sig på många platser under flera olika härskare under sitt liv, och hans framgångar och motgångar växlade. Jakobsböckerna publicerades på polska 2014.

På flykt från ett sorgebud (2011) av David Grossman utspelas i samtidens Israel. Ora glädjer sig åt att hennes son ska komma hem efter att han har avslutat sin värnplikt. Men istället återgår han till militärtjänsten eftersom det är ett spänt läge i landet. Ora står inte ut med att vara hemma och vänta på sorgebudet som hon fruktar ska komma utan ger sig iväg på fotvandring i Galileen tillsammans med sin barndomsvän Avram. Under vandringen berättar hon för Avram om sitt och sin familjs liv. Den här romanen grep mig djupt och nu senare har jag läst att David Grossman själv har upplevt att få bud om att hans son dödades av en missil under en militäroperation. Romanen kom 2008 på originalspråket.

Hos Ugglan & Boken hittar du fler böcker på dagens tema.

Underlandet av Hanna Nordenhök

Underlandet består av flera berättelser om och med människor som aldrig träffas och som lever helt skilda liv. Men där finns en gemensam nämnare och det är bedrägeri. Där är journalisten som ljuger ihop intervjuartiklar och som blir framgångsrik. Där är den hemlösa kvinnan som låtsas att hon är ett barn. Där är mannen som har förskingrat massor med pengar från välgörenhetsorganisationen han arbetar i. Och många fler.

Sedan är de de som duperas, som låter sig duperas, som blundar därför att det är alltför smärtsamt att se sanningen. Och så är det den som vinner på avslöjandet. Allt detta pågår på olika håll i världen, i Spanien, i USA, i Sverige.

Underlandet är som en rapport om ett tillstånd. Det här händer, och det här, och det här. Men de olika berättelserna är spännande att läsa för man vet inte vad de ska utmynna i även om det ligger nära till hands att tro att det inte kommer att vara något bra. Kärlek och omtanke har en mycket underordnad roll i den här romanen. Man anar att den finns i vissa av berättelserna, men mer är det inte. Mest är där ensamhet, förakt, rädsla och lurendrejeri.

Kanske är Underlandet menad som en bild av vår nuvarande värld, som är så svår att förstå och där man behöver vara så misstänksam. Det är en mycket dyster roman. Där finns ingen humor någonstans. Ändå finns där mycket som man kan känna igen och mycket som man har hört talas om förekommer. Det är bra skrivet, men det är tungt.

Underlandet av Hanna Nordenhök, Norstedts 2023.