Böcker, böcker och lite till
Idag länkar jag bara till mina inlägg om böckerna.
Burgers dotter av Nadine Gordimer (1923-2014).
Jakten mot nollpunkten – En roman om mig själv av Carl Johan De Geer. Här har jag nog sorterat fel i bokhyllan. Det ser ut som om Libris sorterar författarens namn på D. Men nu får det bli på detta viset. Det är i alla fall en bra bok.
Petersburgsnoveller av Nikolaj Gogol (1809-1852). Här länkar jag mitt mitt inlägg om novellen näsan.
Du får fler tips om du går till bloggen Mina skrivna ord.
De svarta tangenternas planet Av Niklas Rådström är en fristående fortsättning på Drivved från Arkadien som jag inte heller har läst, men haft med i Hett i hyllan. Det är samma huvudperson i den här romanen, Holger Ekelund, och nu lever han i 1920-talets Stockholm.
Från baksidestexten:
– Är du rädd för mig?
Holger kunde inte förstå varför han skulle vara rädd för Jesse. Vad hade han att frukta från en svart musiker som över några oktaver på pianoklaviaturen kunde spänna en melodi runt hela solsystemet?
Linet, flickan som Holger lever med, är däremot rädd. Hon oroar sig för vad Holger planerar tillsammans med den nyckfulle tyske flygkaptenen och varför ingenting i Holgers liv är vad det förefaller att vara.
Ja, detta blir jag nyfiken på. Vad kan detta handla om? Är månne nazism inblandad i det hela? När jag bläddrade i boken såg jag plötsligt namnet Göring. Det enda sättet att få svar är antagligen att läsa boken.
De svarta tangenternas planet av Niklas Rådström, Wahlström & Widstrand 2001.
Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.
Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf (1858-1940) publicerades 1891 och det är hennes debutroman. Den består av berättelser och skrönor, sådant som berättades vid brasorna om kvällarna i Värmland om olika udda personligheter i en tid för länge sedan. Och de som berättade trodde både på djävulen och väsen som skogsrået. Skogen var mörk. De hungriga vargarna ylade i vinternatten och Fan själv kunde skriva kontrakt med människor om deras själar. Det är i alla fall så det känns att läsa Gösta Berlings saga och det är det som är romanens styrka. Och om man ser lite längre och tänker efter finns där också intressanta och rörande porträtt av olika människor.
Moby Dick av Herman Melville (1819-1891) kom redan 1851. En ung man som kallar sig Ismael tar hyra på ett valfångarskepp. Befälhavare på skeppet är kapten Ahab. Han har tidigare jagat den vita valen Moby Dick men misslyckats och förlorat sitt ena ben. Nu hatar han Moby Dick och vill hämnas och alltså döda honom. Det är den röda tråden i berättelsen. Det är Ismael som berättar och att han klarar sig, det räknar vi med. Men hur ska det gå för de andra? Ska kapten Ahab lyckas med sin hämnd som alla sunda realistiskt tänkande människor anser är vansinnig, ja helt idiotisk? Men romanen innehåller mycket mer. På köpet får man lära sig mycket om hur valfångst gick till på 1800-talet. En riskfylld verksamhet.
Silas Marner av George Eliot (1819-1880) publicerades 1861. Silas Marner är medlem i en sträng religiös sekt i staden där han bor. På grund av en svekfull vän blir han anklagad för ett brott som han inte har begått. Han flyr till en liten stad där han bosätter sig i en stuga vid ett stenbrott. Han är vävare och tjänar så småningom ihop en ansenlig summa pengar. Han är en enstöring och umgås inte med människorna i trakten. Han är bitter och snål och bryr sig bara om sina pengar som han har gömt under golvplankorna. Så blir han utsatt för ett brott av ännu en svekfull och ondsint person. En allvarlig historia, alltså, men samtidigt får vi lära känna många invånare i den lilla staden och författaren skapar fina porträtt av olika människor med en god dos humor.
Nu har Robert som driver bloggen Mina skrivna ord tagit över tisdagstrion. På hans blogg hittar du fler boktips på böcker som publicerades på 1800-talet. Du hittar också teman för kommande tisdagar ifall du vill delta.
De böcker som har legat längst tid i min läslista är nu Tess of the D’Urbervilles av Thomas Hardy (1840-1928) och Tuktans ljuva år av Fleur Jaeggy.
Vilken tur att Tess of the D’Urbervilles kommer härnäst i läslistan. Jag fick den i födelsedagspresent i år och den har stått på bokvagnen sedan dess. Chansen att jag verkligen läser den i år har ökat betydligt. Tess of the D’urbervilles kom 1891 och handlar om den fattiga flickan Tess som blir våldtagen eller förförd – det är tydligen oklart vilket – av sonen i huset där hon arbetar. Den här romanen orsakade skandal och debatt eftersom många ansåg att författaren inte borde ha ställt sig på den ”fallna” kvinnans sida. Tess of the D’urbervilles satte jag in i läslistan 22 april 2020. Den finns i ett par svenska översättningar.
Tuktans ljuva år kom också in i läslistan 22 april 2020. Jag tror att det var en annan bokbloggare som skrev om den. Kan det ha varit Hannele? Den utspelas på ett exklusivt internat i Schweiz, isolerat och med konservativa traditioner. Flickan Eva försöker vinna den till synes perfekta flickan Frederiques tillgivenhet och när hon gör det upptäcker hon en mörk, kontrollerande sida hos sig själv. Romanen kom på originalspråket 1989 (I beati anni del castigo) och i svensk översättning 1994.
Det ska bli spännande att läsa dessa två mycket olika romaner och unga kvinnor.
I dagens trio fick det bli två diktsamlingar. Den första är Aednan av Linnea Axelsson. Aednan är ett diktepos om samernas historia från början av 1900-talet till våra dagar. Det samiska området sträckte sig över fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Boken börjar med att en samefamilj driver sin renhjord till en ö i Nordnorge. Så har de gjort i generationer, till Norge på sommaren och tillbaka in i Sverige på vintern. Renarna känner till vägen dit och renägarna kan området. Gränsen är öppen. För dem finns ingen gräns. Men så bestämmer de styrande att gränserna ska stängas och familjen måste flytta.
Aednan kom 2018 och belönades med Augustpriset samma år.
Den andra diktsamlingen är Solen, min far av Nils-Aslak Valkeapää (1943-2001). Den har jag läst i år i mitt läsprojekt som går ut på att läsa böcker som har vunnit Nordiska rådets litteraturpris. Solen, min far är en anpassad version av samlingen Beaivi, áhčážan avsedd för de som inte kan läsa nordsamiska. Beaivi, áhčážan belönades med Nordiska rådets litteraturpris 1991. Dikterna är på bokmål, nynorsk och svenska. En dikt är på nordsamiska eftersom den består av många specialiserade samiska ord som inte går att översätta. Trots att läsningen blev lite knölig på grund av alla språken var diktsamlingen absolut värd att läsas.
Solen, min far publicerades 1991.
Far inte till havet av Elin Anna Labba är en roman. När Luleälven byggdes ut dämdes sjön upp där samernas sommarby fanns. Detta skedde i många omgångar mellan 1923 och 1972. Sjön blev bara större och större. Byn dränktes i flera omgångar, kåtor och betesmark. Fisket blev mycket, mycket sämre. Miljön för dem som bodde vid sjön blev sämre. Lera och sten istället för normala stränder. Vattenhöjden fluktuerade mycket mer. Sjöns is, som de delvis färdades på vid flytten, blev annorlunda och mer oförutsägbar. Liksom i Aednan skildrar författaren hur tillvaron ställs på ända för samebefolkningen genom beslut som de inte har inflytande över. En bra roman.
Far inte till havet kom i år.
Det finns fler intressanta böcker med anknytning till Sápmi så gå gärna till Ugglan & Boken så får du fler boktips.
Tack Helena, som har bloggen Ugglan & Boken, för alla spännande och kluriga teman till tisdagstrion som vi har fått från dig! Nu tar Robert, som har bloggen Mina skrivna ord, över.
Så kom den till slut, Historien av Elsa Morante. Det var länge sedan vi beställde den, men ibland drar det ut på tiden när det ingår också böcker på engelska i beställningen. Men nu är boken här och då ska jag väl läsa den. Öh, inte just nu förstås. Det hinner jag inte. Men en bit in i framtiden ska det ske. Med i beställningen vad också Andas av Joyce Carol Oates, ännu en bok till vår lilla samling. Det ska bli spännande att läsa också den så småningom.
Historien av Elsa Morante, Modernista 2024. Översättning: Anne Marie Hansen och Ingalisa Munck.
Andas av Joyce Carol Oates, HarperCollins 2024. Översättning: Fredrika Spindler.
Den här boken har jag fått från en loppis här i kvarteret och ärligt talat är jag osäker på om jag har läst den eller inte. Men eftersom jag inte vet tycker jag att det är bäst att betrakta den som en hyllvärmare. Den har stått länge på bokvagnen nu så jag tycker att det är dags att ha med den i Hett i hyllan och jag vill absolut läsa den, omläsning eller inte, eftersom Doris Lessing (1919-2013) tillhör mina favoritförfattare.
Alfred och Emily är en bok om Doris Lessings föräldrar som emigrerade till Sydrhodesia (nuvarande Zimbabwe). Den första delen är en kortroman och i den andra delen beskriver hon hur deras liv i Sydrhodesia blev i verkligheten.
Från omslagets baksida:
Doris Lessings föräldrar – Alfred Tayler och Emily MvVeagh – var som unga levnadsglada och initiativrika, och med alla sina goda egenskaper skulle de ha kunnat skapa sig en lycklig tillvaro. Men första världskriget förändrade dem i grunden. Han skadades svårt i striderna i Flandern och fick uppleva hur nästan alla hans kamrater slaktades, hon vårdade sårade och döende soldater på ett Londonsjukhus.
Alfred och Emily av Doris Lessing, Forum 2008. Översättning: Dorothea Sporrong.
Boken publicerades första gången samma år (Alfred and Emily).
Doris Lessing belönades m,ed Nobelpriset i litteratur 2007.
Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.
Min mors självbiografi av Jamaica Kincaid handlar inte rent konkret om författarens mor. Jag tyder den istället som en allegorisk berättelse om kolonin hon kommer ifrån och ursprungsbefolkningen som levde där och som nästan inte fanns kvar när berättaren i boken föddes. Det är lite oklart. Men romanen kan handla om författarens mor, och det faktum att berättaren aldrig föder något barn kan vara en bild av sprickan mellan dotter och mor. Men just att vi inte vet bidrar till berättelsens styrka.
Romanen Publicerades första gången 1996 (The Autobiography of my Mother) och kom samma år på svenska (Min mor, en självbiografi). Utgåvan från Tranan kom 2016.
Min skolfröken skall vara ett frimärke av Björn Ranelid. En man ser tillbaka på sin barndom och sina första skolår. Han minns dem i ett skimrande ljus fast de åren inte var fria från olyckor och problem och obehag. Romanen är en hyllning till hans lärarinna, Anna Jensen, som han hade under sina första skolår. Det var hon som lärde honom läsa och skriva och jag måste säga att den här mannen har haft tur. Anna Jensen var en formidabelt bra lärare, klok och medkännande och samtidigt bestämd med ordning i klassen. Hon blir en symbol för den goda läraren.
Romanen kom 2022.
Min kamp II av Karl Ove Knausgård. Den här boken har jag med i trion helt enkelt för att påminna mig om att jag bör läsa den. Jag har bara läst ettan och tyckte den var mycket bra, så vad är det som hindrar mig? Kanske omfånget på 595 sidor. Och att det finns så många andra intressanta böcker förstås. Kommer nu denna påminnelse att göra att jag äntligen läser den?
Vill du ha fler boktips? Då kan du gå till Ugglan & Boken.
Ibland är jag ambitiös och köper därför en klassiker på engelska, men det kan leda till att boken blir stående länge på bokvagnen innan jag läser den. Så är fallet med The Portrait of a Lady av Henry James (1843-1916). Den publicerades första gången 1881 och handlar om den unga amerikanskan Isabel Archer som befinner sig i Europa. Hon drömmer om att bestämma om sitt eget liv och har därför sagt nej till flera friare. Nu har hon ärvt pengar och rest till Italien och där träffar hon esteten Gilbert Osmond.
Jag citerar från bokens förord:
James brings together in a fresh way different worlds, perspectives, traditions, values – negotiating between what could be broadly seen as the European past of social fixity and hierarchy and the American future of industrial and territorial expansion.
(Sid. xiv)
Ja, den här boken har stått och väntat några år, men naturligtvis är jag glad över att äga den. The Portrait of a Lady blir nog läst så småningom.
The Portrait of a Lady av Henry James, Penguin Classics 2014.
Romanen kom översatt till svenska första gången 1947 (Ett kvinnoporträtt). Följande upplagor på svenska har titeln Porträtt av en dam.
The Portrait of a Lady är också filmatiserad (1996) med Nicole Kidman som Isabel Archer.
Sin ensamma kropp av Elsie Johansson. Den här boken hade jag i en tisdagstrio 2021, men den får vara med i denna också. Då hade jag inte läst den, men det har jag gjort nu. Romanen handlar om Marie-Louise Parre som är en sjuttioårig änka. Hon har gott om pengar och en rymlig lägenhet i ett hus som hon äger. Hon har det alltså bra ekonomiskt och kan resa och unna sig livets goda, men hon känner sig ensam och längtar efter en man som kan ge henne kroppskontakt och värme.
Sin ensamma kropp publicerades första gången 2008.
Trekropparsproblemet av Liu Cixin handlar inte om den mänskliga kroppen. Det är en science fictionroman om en hemlig sammanslutning av vetenskapsmän och en rad oförklarliga självmord som har skett bland landets ledande forskare. Som läsare får man också vara med om ett onlinespel där deltagaren kommer in i en virtuell värld som styrs av det oförutsägbara samspelet mellan tre solar. Det är det som är trekropparsproblemet och det är ett verkligt vetenskapligt problem som ännu inte är fullständigt löst.
Romanen publicerades första gången 2006 och kom på svenska 2023 som É-bok och som fysisk bok i år. Den är första delen i en trilogi.
Lord Peter Views the Body av Dorothy Sayers (1893-1957) har jag också haft i en tisdagstrio tidigare, men Dorothy Sayers klassiska deckarhistorier får vara med också idag. Boken var en oläst hyllvärmare då och är det tyvärr även idag. Men jag blev ju påmind om den på det här viset.
Novellsamlingen publicerades första gången 1928 och finns översatt till svenska med titeln Lord Peter griper in.
Egentligen har jag inte följt temat för dagen. Här är mycket kropp, men alls ingen själ. Men jag är säker på att du får tips på litteratur om både kropp och själ om du går till Ugglan & Boken.
Mösstanten 