Först har vi ett blommigt författarnamn, Josefin Roos och hennes roman Svartsvala som kom 2020. Den handlar om Lucía som drabbas av en hjärnblödning vid tjugosex års ålder. Efter det blir livet begränsat, hon har förlorat sitt närminne. Hon bör inte bli gravid och föda barn, säger läkarna. Det är farligt för henne. Men tiden går, hon träffar A och hon föder barn i alla fall. Så är flickan i skolåldern och Lucía arbetar på statsarkivet och på fritiden skriver hon om fåglar. Men hon kommer ingen vart. Hon har inget närminne.

I mitten ser vi en bok som heter Blomsterdalen och som har ett omslag som är fullt av blommor. Men de är konstgjorda och det är inte alls konstigt eftersom författaren Niviaq Korneliussen är från Grönland och det mesta av romanens handling är förlagd dit. Det är inte så underligt att många smyckar gravarna med konstgjorda blommor även om det finns blommor som växer på Grönland. Men den kalla årstiden är lång. Blomsterdalen är en arg berättelse med desperat ton och temat är de många självmorden som sker på Grönland. Blomsterdalen kom 2020 på danska och belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2021. På svenska kom den 2023.

Fri – en uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi handlar om författarens uppväxt i Albanien och om situationen i landet. Den publicerades 2022 på svenska och första gången 2021 (Free – Coming of Age at the End of History). Lea Ypi berättar med stort allvar men också med humor om familjens liv, om föräldrarnas fel och brister och om livet i ett land som var avskiljt från resten av Europa och som bröt med Sovjetunionen och senare med Kina. Det kom turister till landet från väst, annorlunda människor som drack cola cola, och en sådan burk som man kunde hitta slängd någonstans var ett värdefullt föremål som kunde få en hedersplats på en broderad duk ovanpå familjens tv.

Dagens tema har vi som vanligt fått från Ugglan & Boken. Fler blommiga böcker och författare kan du hitta där.

Norrtullsligan av Elin Wägner (1882-1949). Den kom 1908 och handlar om Pegg, en ung kvinna som tar tjänst som kontorist i Stockholm i början av 1900-talet. De kvinnliga kontoristerna hade usla löner. Helst ville arbetsgivarna ha flickor som bodde kvar hemma hos sina föräldrar och fick största delen av sin försörjning därifrån. Pegg bosätter sig i ett hyresrum som hon delar med en annan kontorist. I lägenheten bor fler kvinnliga kontorister. De är fattiga allihop, och de hjälper varandra och delar på den mat och det kaffe och fotogen som de som för tillfället har pengar har införskaffat.

Shirley av Charlotte Brontë (1816-1855) är intressant dels eftersom bakgrunden till romanen är den begynnande industrialismen och Napoleonkrigen, dels genom huvudtemat som är moraliskt – att utvecklas som människa, att skaffa sig kunskap och att ha empati och att hjälpa dem som har det svårt. Romanen beskriver också kvinnornas instängda situation. Enligt normen ska de hålla sig till hemmet. Det är männen som ska sköta världen utanför. De överblivna, ogifta kvinnorna ses som löjliga. Shirley publicerades första gången 1849.

Middlemarch av George Eliot (Mary Anne Evans 1819-1880) har jag inte läst, men vill gärna. Den kommer i en ny översättning i maj och jag har den på bevakning hos nätbokhandeln. Middlemarch är en liten stad på landet och enligt förlaget är den en bildningsroman, en skildring av huvudpersonen Dorothea Brookes utveckling och kamp för en varaktig kärlek. Middlemarch är en omfångsrik roman, 700 sidor, och den handlar inte bara om Dorothea Brooke utan också om många andra människor som bor i den lilla staden. Middlemarch publicerades första gången 1871.

Fler klassiker skrivna av kvinnor hittar du hos Ugglan & Boken.

Några öron finns inte här idag, men gott om näsor och munnar. Öron hittar ni säkert om ni går till Ugglan & Boken som har givit oss dagens tema. Därifrån kan ni komma till de andra bokbloggarna som är med i dagens tisdagstrio. Nåväl, här har ni mina böcker med näsor och munnar:

Melancolia av Mircea Cartarescu har jag haft i en tidigare trio, men denna egendomliga bok kan få vara med också idag. Den har ju ett så passande omslag. Melancolia består av tre berättelser, om en femårig, en åttaårig och en femtonårig pojke. Kanske är det samma pojke. De tre berättelserna är skrivna ur pojkarnas perspektiv och hela texten är drömlik och symbolisk. Ja, det är en egendomlig historia, men den är värd att stifta bekantskap med. Melancolia kom 2023 på svenska och publicerades första gången på originalspråket 2019 (Melancolie).

I Parfymen – en mördares historia av Patrik Süskind finns näsan i handlingen. Den rysansvärde mördaren i boken har en fenomenal näsa och han kan känna lukter och dofter på långt håll. Problemet är bara att han blir så tagen av en del kvinnors doft att han vill göra parfym av dem. Parfymen kom på tyska 1985 (Das Parfum) och första gången i svensk översättning 1986.

Systrarna av Jonas Hassen Khemiri som kom förra året har också ett omslag som passar i dagens trio. Om jag är ensam om den här titeln idag blir jag förvånad. Den nominerades till Augustpriset och har lästs av många. I Systrarna skriver Jonas Hassen Khemiri om sig själv i förhållande till tre systrar som han lärde känna ganska kort och ytligt när han var barn. Snart förstår man att hans pappa har någon slags anknytning till systrarnas mamma. Systrarna är starkt utmejslade personligheter och väldigt olika. Vad som är fiktion i den här boken vet man inte, men det finns en hel del från författarens liv i den.

Mörkrummet av Susan Faludi handlar om hennes far. Hon hade inte haft kontakt med sin pappa på många år men 2004 fick hon ett meddelande från honom. Hennes far var då 76 år, han bodde i Budapest i Ungern och han hade genomgått en könskorrigering och hette nu Stefánie. Det är avstampet till Mörkrummet som är en spännande och rik berättelse om fadern och om henne själv i förhållande till honom. In the Darkroom publicerades 2016 och kom i svensk översättning 2017.

Mellan de två slotten av Naguib Mahfouz (1911-2006) är första delen i en trilogi. Titeln Mellan de två slotten kommer från namnet på en gata i Kairo som heter just Mellan de två slotten, fast på arabiska, Bayn al-Qasrayn. Där bor köpmannen Ahmed Abd-el-Gawwad med sin familj som han styr med hård hand. Hans hustru Amina är förtryckt och undergiven. Hon kom till hans hus som mycket ung flicka. Amina och de två döttrarna får inte lämna hemmet. Sönerna lever också under faderns befäl, men de har ett friare liv än kvinnorna. Och naturligtvis gäller inte faderns stränga moraliska regler honom själv. Del två och tre i trilogin heter Längtans slott och Det förflutnas trädgård. Bayn al-Qasrayn Publicerades 1956 och kom i svensk översättning 1990. Naguib Mahfouz fick Nobelpriset i litteratur 1988.

Mot fyren av Virginia Woolf (1882-1941) handlar om Familjen Ramsay och deras vänner. Familjen har en sommarvilla på ön Skye vid Skottlands västkust. Tiden är åren före första världskriget. Familjen Ramsay tillhör inte de rika, men de har tjänstefolk och hjälp av en trädgårdsmästare. Herr Ramsay är filosof och lärare vid universitet. Fru Ramsay är maka och mor och anpassar sig till sin man så som en kvinna ska på den här tiden. Författaren är inne i personernas huvuden och texten går ut och in i deras tankar om vartannat. En fin berättelse som så småningom också handlar om första världskrigets inverkan på människorna och den förändrade tiden som kom därefter. To the Lighthouse kom 1927 och i svensk översättning första gången 1953.

Fler tips på böcker med titlar som börjar på M hittar du hos Ugglan & Boken.

Två författare som var man och hustru flankerar här Loranga, Masarin och Dartanjang av Barbro Lindgren, en barnbok som jag tyckte mycket om när mina barn växte upp. En anarkistisk crazyhistoria skriver förlaget. Boken publicerades redan 1969 men jag måste ha läst den på 1980- och 90-talet.

Till vänster har vi så En älskares dagbok av Sven Lindqvist (1932-2019). Inte för att jag minns så mycket, men när jag läste den för länge sedan tyckte jag att den var bra. Boken publicerades första gången 1981.

Tecknens rike av Cecilia Lindqvist (1932-2021) läste jag däremot för ett par år sedan eftersom jag ville läsa de skönlitterära vinnare av Augustpriset som jag inte redan hade läst. Tecknens rike hör egentligen till kategorin facklitteratur, men det var den första boken som fick Augustpriset och då var det inte uppdelat. Därför läste jag också den och det ångrar jag inte. En fin bok.

Hos Ugglan & Boken hittar du fler böcker av författare med kvist eller gren i efternamnet.