Böcker, böcker och lite till
Ja, det kom bokpost från Bonniers, Björn Ranelids nya roman Världens vackraste kärlekshistoria. Först tänkte jag på sommaren när jag såg omslaget, men är det inte istället en strålande vacker höstdag det påminner om? I alla fall ska det bli intressant att läsa romanen.
Se där! Det har dykt upp en ny Hemingway, som jag inte har läst, sedan jag var på H i bokhyllan senast. Ja, ny är förstås bara den här volymen. Romanen To have and have not publicerades första gången 1937 och första översättningen till svenska kom 1939. (Att ha och inte ha.) Den är också filmatiserad med Lauren Bacall och Humphrey Bogart i de största rollerna. Den filmen kan jag mycket väl ha sett en gång i tiden. Men det är länge sedan.
To have and have not handlar om Harry Morgan som försörjer sig genom att ta ut sportfiskare i sin motorbåt i Key West i Florida. Han kan också tjäna pengar genom att frakta vapen, rom och män till och från Kuba. Men det är farligt så jag räknar med att den här romanen kan vara spännande. Den vill jag gärna läsa.
To have and have not av Ernest Hemingway, Vintage 2017.
Hett i hyllan där vi visar upp våra olästa böcker drivs av Bokföring enligt Monika.
Det var Yom Kippur igår och på bokmässan i Göteborg som startar på torsdag är judisk kultur ett viktigt tema, så att tisdagstrion idag handlar om judisk kultur och historia passar alldeles utmärkt. Här är mina tre böcker:
Esther Kanske (2015, Villeicht Esther, 2014) av Katja Petrovskaja handlar om författarens sökande efter sin släkthistoria. På grund av allt som har hänt finner hon endast delar av den och många, många av hennes släktingar finns inte längre. Katja Petrovskaja kommer från Ukraina och är av judisk släkt. Esther Kanske var Katja Petrovskajas fars mormor. Anledningen till att författaren kallar henne Esther Kanske är att hennes far var osäker på vad hon hette. Han kallade henne bara babujska. Hon blev kvar i Kiev eftersom hon var alltför handikappad för att evakueras och klarade sig inte undan nazisterna och massakern i Babij Jar.
Läser vi Jakobsböckerna (2015) av Olga Tokarczuk går vi längre tillbaka i historien, till sektledaren Jakob Frank som föddes omkring år 1726 och levde till 1791. Troligen föddes han som Jakob Leibovitj i en polsk-judisk familj i det som då var östra Polen men som nu är Ukraina. På den tiden var judarna inte fullvärdiga medborgare och de som hade makten använde ofta hatet mot den judiska befolkningen för att rikta folkets missnöje bort från sig själva. Jakobsböckerna är en rik, levande och omfattande roman som ger en inblick i en del av Europas historia under 1700-talet. Bland annat finns olika riktningar av judendomen med i berättelsen och Jakob Frank befann sig på många platser under flera olika härskare under sitt liv, och hans framgångar och motgångar växlade. Jakobsböckerna publicerades på polska 2014.
På flykt från ett sorgebud (2011) av David Grossman utspelas i samtidens Israel. Ora glädjer sig åt att hennes son ska komma hem efter att han har avslutat sin värnplikt. Men istället återgår han till militärtjänsten eftersom det är ett spänt läge i landet. Ora står inte ut med att vara hemma och vänta på sorgebudet som hon fruktar ska komma utan ger sig iväg på fotvandring i Galileen tillsammans med sin barndomsvän Avram. Under vandringen berättar hon för Avram om sitt och sin familjs liv. Den här romanen grep mig djupt och nu senare har jag läst att David Grossman själv har upplevt att få bud om att hans son dödades av en missil under en militäroperation. Romanen kom 2008 på originalspråket.
Hos Ugglan & Boken hittar du fler böcker på dagens tema.
Gäckande skuggan känns som en bekant titel, en titel som jag har hört eller sett för många år sedan. Kan den ha funnits i mitt föräldrahem? I så fall var det inte just den här boken och jag har aldrig läst den. Men den är filmatiserad 1934, ser jag, och filmen blev en dundersuccé. Då kan det vara därifrån jag minns titeln. Men nu ser jag att The Shadow som på svenska bland annat har kallats Gäckande skuggan också är en fiktiv figur från en radioserie på 1930-talet och som också har förekommit i tecknade serier, och den figuren har så vitt jag kan utröna inget med Dashiell Hammett att göra. Det är kanske inte konstigt alls att Gäckande skuggan känns bekant.
Men åter till boken i hyllan.
Gäckande skuggan av Dashiell Hammett (1864-1961), eller The Thin Man på originalspråket, publicerades första gången 1934 och det var Hammetts sista roman. Varför han inte fortsatte skriva skönlitteratur vet man inte, enligt svenska Wikipedia..
Hammett tjänstgjorde både i första och andra världskriget. I sin ungdom arbetade han på en detektivbyrå. Hans romaner filmatiserades och han skrev också många noveller under 1920 och 1930-talet och även filmmanus. På 1950-talet förhördes han och dömdes till ett fängelsestraff för antiamerikansk verksamhet. Hans verk blev svartlistade och han dog fattig.
Just den här boken ska vara en charmfull blandning av hårdkokt deckare och pikant salongskomedi enligt texten på bokens baksida. Jag måste nog se till att jag läser något av Dashiell Hammett, för det har jag aldrig gjort.
Gäckande skuggan av Dashiell Hammett, Norstedts 1986. Översättning: Anders Jonason.
Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.
Thérèse Raquin av Émile Zola (1840-1902) läste jag som tonåring. Det är länge sedan, men jag minns det som en stark upplevelse. Berättelsen publicerades 1867, först som en följetong i tidskriften L’Artiste och senare under året som bok. Den blev en skandalsuccé och räknas som Zolas debutroman. Thérèse Raquin handlar om begär, passion, otrohet och mord. Den kom första gången på svenska 1884 och har kommit i många upplagor sedan dess.
Carol av Patricia Highsmith (1921-1995) har jag i läslistan, men har inte läst, så nu påminner jag mig själv – och andra- om den boken. Carol handlar om den nittonåriga Therese Belivet som jobbar extra i en leksaksaffär och som blir passionerat förälskad i en kvinnlig kund. Kärleken blir besvarad men kvinnans man fattar misstankar och hyr en privatdetektiv. Patricia Highsmith publicerade Carol 1952 under pseudonymen Claire Morgan. Titeln var The Price of Salt. Romanen publicerades första gången i svensk översättning 2006.
Emily L av Marguerite Duras (1914-1996) har jag däremot läst, men inte hunnit publicera något inlägg om. Berättelsen handlar om ett par som närmar sig slutet på sitt förhållande. De åker ofta till Quillebeuf och när de är i en bar ser de ett engelskt par som sitter där flera timmar och fyllnar till. Det franska paret blir intresserade av vilka de är och deras historia, och de fabulerar fram en sorglig kärlekshistoria. Kanske blir den så sorglig därför att de själva börjar närma sig slutet av sin egen. Emily L Publicerades första gången 1987 och kom i svensk översättning 1989.
Det var mina böcker med kvinnonamn i titeln. Om du är nyfiken på fler boktips kan du gå till Ugglan & Boken.
Mordvapen till salu är en fin psykologisk studie av en från början hunsad och föraktad liten människa, vars enda uttryckssätt kommit att gå i våldets tecken. I händerna på ett ljusskyggt finanssyndikat blir han en viktig bricka när ett ministermord ska utföras i London, för att kasta landet ut i ett krig som ska gynna krigsindustriella intressen läser jag på omslaget till den här thrillern av Graham Greene (1904-1991). Lönnmördaren ifråga heter Arthur Raven och han är samtidigt på flykt undan rättvisan och på jakt efter några som har lurat på honom flaska sedlar.
Romanen kom ursprungligen 1936 med titeln A Gun for Sale och Gun borde kanske inte ha översatts till mordvapen. Det är mannen som håller i mordvapnet som åsyftas. Men det är ganska svårt att hitta en slående översättning på Gun for Sale. Lönnmördare till salu? Det låter inte lika bra, och den svenska titeln har varit Mordvapen till salu ända från den första svenska utgåvan som kom 1937.
Mordvapen till salu av Graham Greene, Bonniers 2001. Översättning: Sven Barthel.
Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.
Ämnet för dagen, alltså Australien, var inte superlätt. När jag tänkte efter visade det sig att jag inte har läst så många böcker av författare från denna kontinent, och inte heller många böcker med handlingen förlagd till Australien. En roman av Nobelpristagaren Patrick White läste jag en gång, men jag kunde inte hitta en vettig bild av den så det fick bli dessa tre böcker:
A cappella av Michel Faber. Den handlar om a cappellaensemblen Courage Consort. De fem medlemmarna samlas i ett hus på den Belgiska landsbygden för att repetera in ett komplicerat körverk.. Romanen publicerades första gången 2002 med titeln The Courage Consort och kom i svensk översättning 2006. Författaren Michel Faber föddes i Haag, kom till Australien som sjuåring, växte upp i förorter till Melbourne och flyttade som vuxen till Skottland.
Stasiland av Anna Funder är en prisbelönt facklitterär bok som handlar om Östtyskland där författaren intervjuade såväl före detta stasiagenter som människor som föll offer för deras verksamhet. En mycket bra och personlig fackbok. Den publicerades första gången 2002 och kom i svensk översättning 2005. Anna Funder är en australisk författare och journalist.
Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty utspelas faktiskt i Australien. Cecilia Fitzpatrick som lever i ett lyckligt äktenskap hittar en dag en kartong på vinden med påskriften Öppnas i händelse av min död. En hemlighet uppdagas och hennes välordnade tillvaro ställs på ända. Romanen innehåller fler människors problem med kärlek och relationer. Jag tyckte att den var både bra och underhållande när jag läste den. Romanen publicerades första gången 2013 med titeln The Husband’s Secret. På svenska kom den 2014.
Om du vill ha fler tips på böcker med anknytning till Australien kan du gå till Ugglan & Boken.
Nu lämnar jag Jamaica Kincaid. Inte för alltid naturligtvis, men hädanefter prioriterar jag Marguetite Duras som en författare jag vill läsa mer av. Som ni ser visar jag sex böcker här, men jag har läst sju böcker av Jamaica Kincaid. Den som inte är med i bild är Lucy som är den jag läste först.
Jamaica Kincaid är en intressant författare som jag är glad att jag har läst. Delvis är hon besvärlig och oroande, vilket inte är fel. Av böckerna jag har läst rekommenderar jag först och främst En liten plats. Det är den enda som inte är skönlitteratur. Den är en essä om Antigua, om Storbritanniens kolonialism, om turism från rikare länder och om korruption efter att Antigua och Barbados blev ett självständigt land.
Jamaica Kincaid är född och uppvuxen på Den karibiska ön Antigua. Vid 17 års ålder for hon till New York och arbetade som aupair. Så småningom studerade hon vidare och hon bytte också namn från Elaine Potter Richardson till Jamaica Kincaid. Hon debuterade som författare 1983 med novellsamlingen At the Bottom of the River.
Böckerna jag har läst är:
På flodens botten (1985, 2017) – At the Bottom of the River (1983)
Annie John (1986, 2010) – Annie John (1985)
En liten plats (2016) – A small Place (1988). Finns också med titel Antigua en liten ö (1988)
Lucy (1991, 2017) – Lucy (1990)
Min mor, en självbiografi (1996) – The Autobiography of my Mother (1996). Finns också med titel Min mors självbiografi (2016)
Mr Potter (2019) – Mr Potter (2002)
Se Nu Då (2015) – See Now Then (2013)
Först tar vi Den skeva platsen av Caterina Pascual Söderbaum (1962-2015). Det är en roman om en kvinna som söker sig bakåt i sin familjehistoria som innehåller spanska inbördeskriget och andra världskriget. I romanen finns stor sorg och frustration och författaren gestaltar på ett mycket bra sätt krigets konsekvenser. Den skeva platsen publicerades 2016 och fick Sveriges radios romanpris.
Sedan kommer en bok som är ny för i år, Min bokvärld av Kerstin Ekman. Den har jag köpt, för en sådan bok vill jag äga, särskilt som den är på mer än 400 sidor. Annars lånar jag gärna på biblioteket. Den innehåller essäer om läsande och litteratur. Men jag har inte hunnit läsa den ännu.
Som trea har vi här Jag vill sätta världen i rörelse – en biografi över Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm, eftersom den är så intressant, och som en bonus får vi även ett träd i den omskrivnas efternamn. Jag vill sätta världen i rörelse kom 2019.
Om du vill veta vilka författare med träd i efternamnet som andra bokbloggare har valt kan du gå till Ugglan & Boken.
Så tar vi en titt längst bak i läslistan igen och först hittar vi Liv efter Liv av Kate Atkinson. Den handlar om Ursula Todd som dör och återuppstår många gånger och hon blir tydligen en hjältinna som räddar vår civilisation. Det tycker jag låter spännande och det verkar som om romanen har fått positiva omdömen. Kate Atkinson är en brittisk författare som har skrivit en rad romaner. Tidigare har jag läst I museets dolda vrår, men det var före min bloggtid. Enligt Wikipedia är Atkinsons stil magisk realism.. Liv efter liv publicerades första gången på originalspråket 2013 och kom på svenska 2015. Den har legat i min läslista sedan 17 september 2019.
Härnäst har vi Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead. Han är en amerikansk författare och hans roman är flerfaldigt prisbelönt. Den underjordiska järnvägen var ett nätverk som hjälpte slavar att fly från den amerikanska södern till de norra delstaterna. Men i Colson Whiteheads roman är den tydligen en konkret underjordisk flyktväg genom vilken den sextonåriga slaven Cora flyr, jagad av den skoningslöse slavjägaren Ridgeway. Jag räknar med att den här romanen både är spännande tar upp ett viktigt och svårt problem. Rasismen har inte försvunnit och vi behöver påminnas om slaveriet. Dessutom flyr människor fortfarande från slavliknande villkor runt om i världen. Den underjordiska järnvägen har legat i min läslista sedan 19 september 2019. Den publicerades på originalspråket 2016 och i svensk översättning 2017.
Mösstanten 