Egentligen visste vi att det här skulle komma förr eller senare, men det är så lätt att skjuta undan avlägsna hot och bara ånga på som tidigare. Den här våren liknar inga andra vårar. Epidemin är här. Många verksamheter måste stänga och många förlorar jobbet. Många är oroliga för hur det ska gå för dem själva och för familjemedlemmar.
Det är nödvändigt att dämpa smittspridningen så mycket vi kan. Vi måste platta ut kurvan för att inte sjukvården ska braka ihop och då kan vi inte ha samma sociala kontakter som tidigare. I alla fall inte fysiskt.
Vår instinkt vid kriser är ofta den motsatta. Är det kris vill vi samla våra nära och kära och krypa ihop tillsammans och krama varandra, men nu ska vi göra tvärt om. Som tur är har vi stora digitala möjligheter att ändå umgås på distans. Att stanna hemma och inte träffa andra människor behöver inte betyda att man är sysslolös. Många har fullt upp med att jobba hemifrån och ta hand om sina barn. Själv är jag pensionär och läser mycket. Är man bokläsare är det inte så svårt att få tiden att gå. Men några författaraftnar blir det förstås inte.
Fast även här har vi digitala möjligheter. På SVT-play finns dokumentärer: Agatha Christie – deckardrottningen, Ferrante-feber, Karen Blixen och hennes Afrika och Oscar Wilde. Och så Babel, Babels bibliotek och Babels läshörna förstås.
På Urplay finns seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg 2019.
Och så har vi våren där ute. Eftersom vårt land är så pass glesbefolkat kan de flesta av oss gå ut och promenera eller cykla eller springa och ändå hålla distans till andra människor. Jag hoppas att vi får en vår med mycket fint väder. Det gör det lättare för oss alla.
Mösstanten 