Kategori: Noveller

Biografi över en klänning – Novell av Jamaica Kincaid

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

April månads författare i Novelltolvan är Jamaica Kincaid och jag har läst hennes novell Biografi över en klänning. Den handlar om en liten flicka på Antigua som är Jamaica Kincaids barndomsö, och jag tror att hon har utgått från ett foto av henne själv när hon fyllde två år.

Jamaica Kincaid är en intressant författare som jag har haft som prioriterad och därför läst en hel del av. Här länkar jag bara till hennes novellsamling På flodens botten som jag har läst. Det finns också ett inlägg om novellen Flicka som inleder den samlingen på min blogg. Länkar till mina inlägg om andra böcker av Jamaica Kincaid hittar du via den här länken.

Biografi över en klänning är en mycket bra novell. Den är precist och rakt skriven och stramt berättad och författaren använder sig mycket av parenteser där hon hänvisar till vad hon visste och kände som mycket liten och vad hon vet och hur hon har det som vuxen. Det är en stark novell där man både känner barnets utsatthet och moderns svårigheter. Så här börjar den:

Klänningen jag har på mig på det svartvita fotot som togs när jag fyllde två år var en gul klänning i bomullspoplin (ett tyg med lite ojämn struktur som började tillverkas i den franska staden Avignon och kom till England med hugenotterna, men det kunde jag inte veta på den tiden) och det var min mor som hade sytt den åt mig. Den nyansen av gult, färgen på min klänning som jag har på mig när jag var två år, var samma nyans av gult som kokt majsmjöl, mat som min mor alltid ville att jag skulle äta i den ena formen (som gröt) eller den andra (som pudding, den stärkelserika delen av mitt middagsmål) eftersom det var billigt och därför lätt att få tag i (men det visste jag inte på den tiden) och eftersom hon trodde att mat med färgerna gult, grönt och orange var särskilt vitaminrik och att kokt majsmjöl skulle vara särskilt nyttigt för mig. …

Biografi över en klänning – novell av Jamaica Kincaid, Novellix 2021. Översättning: Gun-Britt Sundström.
Novellen publicerades första gången 1992 (Biography of a Dress).

Demonälskaren – Novell av Shirley Jackson

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Mars månads författare i Novelltolvan är Shirley Jackson och jag har läst hennes novell Demonälskaren där det finns något illavarslande i bakgrunden, så känns det när jag läser den.

Jag citerar från sid. 19:
Hon diskade kaffekoppen och bäddade sängen, gick noggrant igenom kläderna hon planerade att ha på sig, stod vid fönstret och oroade sig i onödan över om det skulle bli en fin dag. Hon satte sig för att läsa men fick för sig att hon kanske borde skriva ett brev till sin syster istället och inledde, med sin finaste handstil: ”Kära Anne, när du får det här brevet kommer jag att vara gift. Låter det inte knäppt? Jag kan knappt tro det själv, men när du får reda på hur det gick till kommer du att inse att det i själva verket är ännu konstigare …”

Shirley Jackson (1916-1965) kunde skriva skräckromaner som är otäcka på ett subtilt sätt. En krypande, oroande spänning och det är sådan skräck som jag uppskattar. Tidigare har jag läst The Haunting of Hill House och Vi har alltid bott på slottet, och jag kan rekommendera båda romanerna. Demonälskaren är den första novell som jag läser av Shirley Jackson men det kommer inte att bli den sista.

Demonälskaren av Shirley Jackson ur samlingen Noveller, Modernista 2024. Översättning: Helena Fagertun.
Demonälskaren ingick i samlingen The Lottery and Other Stories, 1949.

Inget av det där – Novell av Samanta Schweblin

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Månadens författare i Novelltolvan är Samanta Schweblin. Jag har lånat hennes novellsamling Sju tomma hus på biblioteket, och nu har jag läst den första berättelsen i samlingen, Inget av det där.

En åldrad mor kör runt i ett villaområde med sin dotter på passagerarsätet. Dottern frågar vad hon håller på med, fast det vet hon egentligen. Tittar på hus, säger modern.

De är enorma. Präktiga på sina kullar med friskt gräs, de riktigt lyser i det starka eftermiddagsljuset. Min mamma suckar, hon håller kvar händerna på ratten och lutar sig bakåt mot sätet. Hon kommer inte att säga så mycket mer. Kanske vet hon inte vad hon ska säga. Men det är precis vad vi gör. Vi tittar på hus. Vi tittar på andras hus. Att nu försöka tolka det skulle kunna bli droppen som får bägaren att rinna över, en bekräftelse på att mamma har slösat bort min tid så långt tillbaka jag kan minnas. Hon lägger i ettan, och till min överraskning slirar hjulen till och hon lyckas få bilen att rulla. Jag tittar mot korsningen bakom oss, förstörelsen vi lämnar efter oss på den sandiga jordvägen, och jag ber inombords att ingen av bostadsområdets väktare ska märka att vi gjorde samma sak i går, två korsningar tidigare, och på ett ställe till närmare utfarten. …

Den här novellen är oroande. Man vet inte vad som ligger bakom, det får man själv fundera på som läsare. Inget av det där är en bra novell och en bra början på en novellsamling.

Samanta Schweblin är en argentinsk författare och hon är flerfaldigt prisbelönad för sina noveller. Detta är den första novellen jag läser av henne. Tidigare har jag läst romanen Räddningsavstånd.

Inget av det där – Novell av Samanta Schweblin ur samlingen Sju tomma hus, Tranan 2023. Översättning: Annakarin Thorburn.
Novellsamlingen publicerades första gången 2015 (Sietes casas vacías).

Promenader i natten av Lina Wolff

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Plötsligt en natt står stoikern och kejsaren Marcus Aurelius vid Lina Wolffs säng. (Här fick jag läsa på lite om Marcus Aurelius.) Hon har problem med sitt skrivande. Hon håller på med att skriva en roman. Hur ska det gå? Ska den någonsin bli publicerad? Kan hon fortsätta som författare eller blir hon tvungen att söka ett annat arbete?

Marcus Aurelius ger henne rådet att ”återknyta kontakten med dina inre, nattliga landskap”. Hon ska drömma i fyrtio nätter och skriva ner sina drömmar. Hon kommer då att få bättre kontakt med sitt inre och det kommer att leda till att hon kan sluta förställa sig, något hon har gjort varje gång hon har gått ut i samhället för att tala om sina böcker.

Så det gör hon då. Hon skriver ner sina drömmar i fyrtio dager och det är det som är boken. Promenader i natten handlar alltså om författarvånda och jag kommer omedelbart att tänka på En debutants dagbok av Wera von Essen. Men här är det mera en lek. Ja, jag är övertygad om att Lina Wolff brottas med svårigheter och då och då känner sig som en bluff och undrar om hon är en riktig författare. Gör inte många författare det? Ingår inte det skapandet? Det finns säkert en allvarlig grund till det man kan läsa i Promenader om natten. Men det är lekfullt och roligt och fantasifullt skrivet samtidigt som det finns skärpa i texten. Det är en mycket underhållande bok. Det mesta är påhitt, föreställer jag mig. Men man kan inte vara säker.

Promenader om natten av Lina Wolff, Bonniers 2024.

Marcus Aurelius var en romersk kejsare som levde mellan år 121 och 180. Han skrev självbetraktelser och de finns översatta till svenska. Den senaste är Självbetraktelser av Marcus Aurelius, Daidalos 2021. Översättning: Mikael Johansson. Jag har inte läst dem, men det måste man inte ha gjort för att få utbyte av Lina Wolffs bok. Men det skadar säkert inte vare sig mig själv eller någon annan att ta del av Marcus Aurelius tankar.

Morse’s Greatest Mystery – novell av Colin Dexter

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Novellresan har nu kommit till Vinterlandet och eftersom det snart är jul har jag valt en novell med jultema, Morse’s Greatest Mystery av Colin Dexter (1930-2017) ur samlingen A Very Murderous Christmas. Jag har aldrig läst någon av Colin Dexters deckare med kommissarie Morse, men jag har sett alla avsnitt av tv-serien och alla avsnitt av kommissarie Lewis och Den unge Morse som har visats i svensk tv.

Morse’s Greatest Mystery är en mycket snäll liten historia som börjar så här:

”He had nocked diffidently at Morse’s North Oxford flat. Few had been invited into those book-lined, Wagner-haunted rooms: and even he – Sergeant Lewis – had never felt himself an over-welcome guest. Even at Christmas time. Not that it sounded much like the season of goodwill as Morse waved Lewis inside and concluded his ill tempered conversation with the bank manager.

’Look! If I keep a couple of hundred in my current account, that’s my look-out. I’m not even asking for any interest on it. All I am asking is that you don’t stick these bloody bank charges on when i go – what? once, twice a year? – into the red. It’s not that I’m mean with money’ – Lewis eyebrows ascended a centimeter – ’but if you charge me again I want you to ring and tell me why.’

Morse banged down the receiver and sat silent.”

Det här verkar inte särskilt fridsamt och vänligt, men novellen är faktiskt faktiskt riktigt snäll.

Morse’s Greatest Mystery av Colin Dexter – ur samlingen A Very Murderous Christmas, profile Books 2018.

Och nu får jag tacka och önska God Jul till Ugglan & Boken som har skapat och lett oss igenom årets novellresa. Om du går dit får du tips på fler noveller att läsa i juletid.

Bartleby, skrivaren av Herman Melville

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Skrivaren Bartleby är en lång novell av Herman Melville (1819-1891). Berättaren är en advokat som ”ägnar sig åt att ta hand om förmögna mäns obligationer, inteckningar och lagfarter”. Detta ger en bra inkomst utan att han behöver överanstränga sig. Han har en kontorslokal på Wall Street som inte verkar vara särskilt lyxig.

Den här novellen publicerades första gången på 1850-talet och då kopierades dokumenten för hand. Till sin hjälp har advokaten två skrivare och nu behöver han en till och så anställer han Bartleby. Men han är inte arbetsam som de andra två. På nästan allt vad advokaten ber honom göra svarar han ”Jag skulle föredra att inte göra det”. Någon sådan skrivare har advokaten aldrig haft att göra med tidigare. Bartleby idkar passivt motstånd. Han kan inte rubbas. Han verkar vara en gåtfull människa. Kanske är han psykiskt sjuk. Eller är han ett exempel på motstånd mot pengasamhället? Ett motstånd mot de som berikar sig på Wall Street medan andra sliter och släpar och svälter? Det är inget som sägs i novellen, men den leder till allehanda tankar, också om hur svårt det kan vara att hantera en besvärlig person som bara helt milt inte vill. Hur läsaren tolkar berättelsen beror nog på hens politiska åsikter och hens erfarenheter och läggning.

Bartleby, skrivaren är en intressant novell. Slutet är kanske lite svagt. Som läsare väntar man sig mer med tanke på novellens uppläggning. Men man kan också tolka det som att det passiva motståndet inte kan segra mot den framgångsrika finansmaskinen på Wall Street. Den mal på och sakta men säkert mal den sönder sina motståndare.

Bartleby, skrivaren – en berättelse om Wall Street av Herman Melville, Bakhåll 2024. Översättning och efterord: Marie Berthelius.
Novellen finns i flera äldre svenska utgåvor.

Av Herman Melville har jag tidigare läst han roman Moby Dick.

Slutgiltig och varaktig – novell av Ali Smith

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Novellresan har stannat en stund på biblioteket och tack vara Ugglan & Boken som står för resan har jag lånat Ali Smiths novellsamling Bibliotek på biblioteket och läst den första novellen ur den. Jag trodde att novellerna skulle ha anknytning till bibliotek, men så är det inte. Det finns kursiverade textavsnitt mellan novellerna och det är dessa som handlar om bibliotek. Det som föregår novellen jag har läst handlar om hur Ali Smith får syn på en skylt med ordet Bibliotek tvärs över gatan. När hon går dit finner hon att innanför dörren finns en exklusiv privat klubb med restaurang och bar och några lyxiga hotellrum. Inget bibliotek alltså.

Men nu till den första novellen som har titeln Slutgiltig och varaktig. Berättaren har givit sig iväg med tåget och kommit fram och gått av tåget som har tömts på passagerare. Men när det tomma tåget körs bort är det inte riktigt tomt. En kvinna som reser i rullstol sitter kvar, instängd på tåget.

Ett litet smakprov ur novellen:
Vagnen hade varit full, alla sittplatserna upptagna tio minuter innan tåget gick och tåget fortsatte fyllas med människor fram till ögonblicket då dess dörrar gick igen om oss; resan hade varit en övning i otillgänglighet, främlingar som vajade mot och sedan omsorgsfullt bort från varandra i gångarna, människor som försökte att inte vaja mot varandra vid dörrarna, människor som tornade upp sig över den ganska yppiga kvinnan i rullstolen som läste sin tidskrift. När jag gick på tåget hade hon suttit där, på den yta som var avsedd för rullstolar. På något sätt var de vajande människorna som stod över hennes huvud mer störande, tyckte jag, än de var över huvudena på människorna som bara satt normalt på sätena; på något sätt var det höjden av ohövlighet att kanten på en mans öppna jacka hela tiden snuddade vid hennes bakhuvud.
(s 13-14)

Hur det går får ni veta om ni läser novellen.

Slutgiltig och varaktig, novell av Ali Smith ur samlingen Bibliotek, Atlas 2017. Översättning: Niclas Nilsson.
Samlingen publicerades första gången 2015 och titeln var då Public Library and Other Stories.

En novell på temat Bibliotek som jag har skrivit om tidigare här på bloggen är Biblioteket i Babel av Jorge Luis Borges (1899-1986).

Onda sagor av Pär Lagerkvist

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Onda sagor är en samling av elva noveller. Vissa är längre och några är så korta att de inte ens upptar en hel boksida. De har gjort ett blandat intryck på mig. Far och jag som handlar om en kvällspromenad med bakgrund i författarens barndom och Källarvåningen som handlar om en fysiskt handikappad man är de noveller som jag känner mest för. Hissen som gick ner i helvete hade jag väntat mig mer av. Jag tycker att den mynnar ut i ett Jaså. Över huvud taget hade jag väntat mig mer av Onda sagor. Man får många gånger försöka gräva djupt under det som står i texten för att finna den meningsfull. Men jag antar att vissa av novellerna inte är avsedda att gripa läsaren utan är mer ironiska eller konstaterande. Fast jag tror att de är skrivna med stort allvar.

Det är mycket länge sedan jag läste Pär Lagerkvists romaner, men jag minns att Barabbas och Dvärgen grep mig. Midsommardröm i fattighuset har jag sett som tv-teater en gång för länge sedan när jag var barn och den grep mig nog också. Pär Lagerkvist skrev ju också mycket lyrik. Det finns säkert mer att hämta hos honom än den här novellsamlingen.

Onda sagor av Pär Lagerkvist, Brombergs 2017. Förord: John Ajvide Lindqvist.

Mannen i den svarta kostymen – novell av Stephen King

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

I Novellresan har vi kommit till Maine. Där föddes Stephen King så nu har jag läst en novell av honom. Det är Mannen i den svarta kostymen ur samlingen Allt kan hända.

En gammal man har fått en dagbok av ett av sina barnbarnsbarn och nu sitter han på äldreboendet och skriver ner en händelse från sin barndom. Han bodde i en liten by på landet i Maine och en dag när han var nio år gick han iväg för att fiska i bäcken. Där mötte han mannen i den svarta kostymen.

Så här börjar den gamle mannens berättelse:

”Byn Motton låg i en annan värld på den tiden – mer annorlunda än jag någonsin skulle kunna berätta. Det var en värld utan några flygplan som dånade fram i skyn, en värld nästan utan bilar och lastbilar, en värld där himlen inte skars sönder av kraftledningar.
I byn fanns inte en enda asfalterad gata och centrum bestod uteslutande av Corsons diversebutik, Thuts hyrstall och järnaffär, metodistkyrkan vid Christ’s Corner, skolan, stadshuset och en knapp kilometer därifrån Harrys Restaurang som min mor alltid föraktfullt kallade för ’sprithålan’.
Men den största skillnaden låg ändå i hur människor levde – hur isolerade de var.” …

Så målar Stephen King upp den gamle mannens barndomsmiljö, en vardag på landet där plötsligt något övernaturligt händer i skogen. Eller gör det det? Berättelsen är mycket spännande och den har också djup som får en att tänka och känna. Det här är det första jag läser av Stephen King och det blir inte det sista.

Mannen i den svarta kostymen – novell ur samlingen Allt kan hända. 14 mörka berättelser av Stephen King, Bra Böcker 2007. Översättning: John-Henri Holmberg.
Originalets titel är Everything’s Eventual. 14 Dark Tales (2002)

Rejär polsk frotté av Christian Munthe

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Rejär Polsk frotté är en novellsamling med tio noveller från skilda tider och med handlingen förlagd till vitt skilda platser. När man bläddrar i boken kommer man först till en sida med texten Inte ett ord mellan dessa pärmar är sant. Christian Munthe är en historieberättare i den här novellsamlingen. Novellerna är kraftfullt berättade med en knorr på slutet – ibland en ordentlig knorr. Där finns alltså humor, men också mycket allvar bakom, stor korruption i titelnovellen, en bekantskap från barndomen som är smittad med HIV i en annan berättelse, och i novellen Post Mortem har vi den stora frågan om hur vi hanterar döden, det öde som väntar oss alla – eller kan vi undvika det med vetenskapens hjälp?

Det är novellen Post Mortem som gör starkast intryck på mig. Den är ett slagkraftigt exempel på hur pendeln tenderar att svänga från den ena ytterligheten till den andra. Den novellen är faktiskt smärtsam att läsa. I novellen Rejäl polsk frotté reagerade jag mot att texten var strösslad med polska ord och uttryck i kursivering. Sådant är jag lite allergisk mot. Men ändå, när jag kom till slutet, då tyckte jag att det höll. Då upplevde jag denna ansamling av kursiveringar faktiskt hörde ihop med helheten. Ett plus är också att novellerna blir bättre och bättre mot slutet av boken. Rejäl polskt frotté är en underhållande samling – skrönor kanske man kan säga. Men med en hel del allvar bakom som kan leda till både funderingar och känslor.

Rejäl polsk frotté av Christian Munthe, Thorén & Lindskog 2024.