Nordiska rådets litteraturpris 2024 går till Fars rygg av Niels Fredrik Dahl från Norge. Den handlar om en son som försöker förstå sin far genom efterlämnade brev, teckningar och bilder. Juryn har en lång motivering till valet. Jag länkar till den här. Fars rygg verkar vara en intressant och gedigen roman som jag gärna vill läsa. Den finns att tillgå på norska, men jag föredrar att vänta på den svenska översättningen som kommer redan 10 januari nästa år. Det svenska förlaget är Natur & Kultur och det Norska är Förlaget Oktober.

Niels Fredrik Dahl är som sagt en norsk författare och han har skrivit lyrik, romaner, teaterpjäser och en novellsamling, enligt Wikipedia. Fyra av hans romaner är översatta till svenska och snart kommer den femte. Så det finns goda möjligheter att läsa hans verk. Om du är bekväm med att läsa norska har du ännu mer att välja på.

Orange är en höstfärg och det är färgen på omslaget till Räv och jag – en ovanlig vänskap av Catherine Raven. Hon har doktorerat i biologi och har tidigare varit park ranger i Yellowstones nationalpark. Hon kan alltså mycket om natur och växter och djur, och en företeelse som hon anser att hon inte kan bejaka som vetenskapligt skolad biolog är vänskap mellan ett vilt djur och en människa. Ändå får hon ett sådant förhållande till en räv.

Sen for jag hem av Karin Smirnoff har en fin höstbild på omslaget. Det är den tredje boken i trilogin om Jana Kippu. Närhet och brist på den, omtanke och hämnd, allt detta finns i den här romanen som är nästan lika spännande som tvåan men den har en lite långsammare utveckling och handlar mer om konstnärskap. Sen for jag hem är rolig, upprörande och egensinnig precis som de två första romanerna i trilogin.

Björkar med guldgula löv på hösten är så vackert. De ser ut som guldpengar, och färgen på omslaget till Samlade verk av Lydia Sandgren påminner mig om det. Romanen handlar om Martin, Cecilia och Gustav som är vänner sedan ungdomen. Martin är bokförläggare med författardrömmar, Gustav är bildkonstnär och Cecilia studerar dubbelt, både tyska och idéhistoria. Det är mycket Göteborg i den här romanen och mycket universitet, kulturvärld och samtal om filosofi, litteratur och konst. När hon är drygt trettio år försvinner Cecilia och det får stora konsekvenser.

Om du vill få mer höstinspiration kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

När temat är Frukt och bär måste Jävla Karlar av Andrev Walden vara självklar med ansiktet med päronnäsa och äppelkinder på omslaget. Jävla karlar är en barndomsskildring på självbiografisk grund. Under sju år har pojken Andrev sju olika pappor. En del av dem är pappor inom citationstecken, men ett par av dem fungerar mer som riktiga pappor, fast inte alltid som bra pappor. Det blir delvis kaotiskt, barnen och mamman får anpassa sig till olika män och deras beteende och förhållningssätt. En del män är våldsamma och/eller oerhört kontrollerande. En bra tragikomisk roman som vann Augustpriset förra året.

Vredens druvor av John Steinbeck (1902-1968) läste jag när jag växte upp och blev djupt gripen. Tiderna är svåra och familjen Joad har vräkts från sin gård. De ger sig iväg till Kalifornien för att arbeta som fruktplockare. Men där vimlar av arbetslösa och arbetsgivarna utnyttjar dem hänsynslöst. Handlingen är förlagd till 1930-talet då det var depression och stor arbetslöshet och fattigdom. Vredens druvor publicerades första gången 1939 (Grapes of Wrath) och kom i svensk översättning 1940. John Steinbeck belönades med Nobelpriset i litteratur 1962.

Mamma är bara lite trött av Sara Beischer handlar om Minna som är lärare och har två barn och är gift med Niklas. Att vara lärare kräver stor kraft, och att samtidigt ha två ganska små barn gör det naturligtvis svårt att få ihop livspusslet. Men för Minna är det ännu värre. Hon ska klara allt. Hon ska träna, vara en fantastisk mamma och hustru och lärare, tänka på miljön och vad hon och familjen äter, klara allt och ha ett perfekt liv. Dessutom kan hon inte säga nej. Jag är nästan säker på att hon har bakat jordgubbstårtan från grunden fast hon varken hade tid och ork till det. Mamma är bara lite trött kom 2016.

Om du går till bloggen Mina skrivna ord får du fler tips på böcker med anknytning till dagens tema..

Knut K. Selma Johansson är sjutton år och hans mor är invandrad från Jugoslavien. Han är en helt vanlig tonåring. Han är inte kriminell, han knarkar inte, han är inte politiskt intresserad – hans enda problem är hur det ska gå för den nittonåriga Charlotta, som han känner.

Men hans farfar sitter på ålderdomshemmet och oroar sig för sin sonson. Han beslutar sig för att ta reda på hur pojken har det.

På omslagets baksida läser jag att detta är
”En verklig allåldersbok, som ger en osentimental inblick i hur det är att vara utlänning fast man är svensk medborgare, hur det är att bara bli betraktad som snygg brud när man har andra vyer, hur det är att vara åldring och bo på ålderdomshem, hur det är att vara tränare inom en dömd idrott (boxning) och hur det är att vara 17 år utan att ännu ha funnit sin plats i tillvaron.”

Det är Slas igen alltså, men ensam upphovsman till boken denna gång. Det skulle kanske vara intressant att läsa den. Boken är ju skriven i en helt annan situation än dagens.

Knut K. Selma Johansson – med rätt att leva av Stig Claesson, Bonniers 1970.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Förra veckan besökte vi Ekenäs slott. Det är ett renässansslott i Östergötland (med barocktak, upplyste guiden). Från 1930-talet stod slottet obebott och byggnadens skick blev sämre och sämre, men på 1970-talet renoverades slottet och blev museum och då ville man skapa ett rum som bibliotek. Så vitt jag förstår ville man ha bokhyllor överallt och bruna träpaneler men vid renoveringen kom fina 1700-talsväggar fram. Kompromissen blev det här bokskåpet för att ändå ge en känsla av bibliotek.

Besöket var i alla fall trevligt och givande med bra guidning. Ekenäs slott har en lång historia. Det är privatägt. På Wikipedia kan man läsa mer. Och här är en länk till slottets hemsida.

Ja nu är det midsommarafton och jag önskar er en trevlig helg. Om vädret inte blir som man vill kan man alltid äta sill inomhus. Och läsa naturligtvis. Själv hade jag tänkt läsa Middlemarch under helgen. Inte läsa ut den förstås eftersom den är så omfångsrik, men en bit av den. Men så trillade min reserverade Rent hus av Alia Trabucco Zerán in och dessutom Dansösen av Patrick Modiano som min man hade reserverat. Så nu har jag pausat läsningen av Middlemarch efter att ha läst bok ett. (Den publicerades ursprungligen i åtta böcker.) Korta lån är bäst att läsa meddetsamma och eftersom vi nu har Dansösen hemma vill jag läsa den också. Vi får se hur långt jag kommer i helgen. Det finns ju annat än böcker, till exempel blommor och blad.

Trevlig midsommar allihop!

Nu tar jag påskledigt och återkommer på måndag. Läsning blir det förstås. Till exempel i Min Bokvärld av Kerstin Ekman där jag läser ett kapitel då och då. Men en påskdeckare vill jag också ha och det blir Morden i Oxford av Guillermo Martínez. Ärligt talat vet jag inte hur mycket deckare den är. Kanske bör den hellre kallas roman? Jag har läst Lucianas långsamma död av honom och den var ganska egendomlig.

Nej, vänta nu! Förlaget skriver att Morden i Oxford är en intelligent pusseldeckare. Då bör den väl vara det också. Författaren till boken, Guillermo Martínez, har själv bott och arbetat i Oxford i två år efter att han hade doktorerat i matematik. Ja, jag ser fram emot att läsa den.

Nu blir det alltså påsk och jag önskar er vilsamma och fina dagar och goda läsupplevelser.

Halvbrodern av Lars Saabye Christensen ingår i mitt projekt att läsa böcker som har belönats med Nordiska rådets litteraturpris. Jag har inte läst den ännu, men hoppas göra det innan året är slut. Halvbrodern är enligt förlaget en storslagen tragikomisk släktkrönika. Den följer fyra generationer under 1900-talet i Norge och koncentreras kring 50- och 60-talen. Den publicerades i Norge 2001 (Halvbroren) och belönades med Nordiska rådets pris 2002. Samma år kom den på svenska.

Min salig bror Jean Hendrich av Carina Burman läste jag långt innan jag började blogga. Carina Burman disputerade 1988 i Uppsala på en avhandling om ”Vältalaren Johan Henric Kellgren”. Min salig bror Jean Hendrich är Carina Burmans debutroman och i den berättar Kellgrens bror och hans älskarinna om hans liv. Jag får lust att läsa den igen, nu när jag har uppmärksammat den här.

Bröderna Karamazov av Fjodor Dostojevskij (1821-1881) har jag inte läst, men vill gärna. Många sådana böcker hamnar i min Tisdagstrio nu för tiden. Kanske beror det på att jag tänker så mycket på alla böcker jag vill läsa? I Bröderna Karamazov berättas att godsägaren Fjodor Karamazov är mördad och att en av hans fyra söner misstänkts för mordet. Romanen publicerades ursprungligen 1880. Omslaget här ovan hör till del ett och den är på 480 sidor. Dostojevskij skrev omfångsrikt.

Som alltid har vi fått dagens tema från Ugglan & Boken. Där kan du hitta fler boktips.