Hett i hyllan #161 – De yttre boulevarderna

~ Mösstanten ~ 8 kommentarer

De yttre boulevarderna av Patrick Modiano handlar om en ung man som söker sanningen om sin far och det leder honom tillbaks till ockupationsåren. På omslagets baksida läser jag:

En ung man betraktar ett foto av sin far och hans vänner. Han beslutar sig för att söka sanningen om fadern och detta sökande leder honom tillbaka i tiden – till ockupationsåren. I en by i utkanten av Fontainebleauskogen brukade en skara män med tvivelaktigt uppsåt mötas för att göra affärer – bland dem den malariasjuke ”greve” de Marcheret och tidningsredaktören Jean Murraille. Där återfanns också en ung blond skådespelerska i päls och så fadern – ”baron” Deyckecaire.

Den här romanen verkar ha en del gemensamt med Modianos De dunkla butikernas gata. Där finns också en man som söker sig tillbaka till ockupationsåren, men han letar efter sig själv. Han vet inte vem har är. Den romanen är vag och svår att greppa. Jag undrar om samma förhållande gäller här? På omslagets flik läser jag att Modiano vill återge en slags skymningsvärld och därför använder han sig av ockupationsåren för att skapa den, men att berättelserna i själva verket handlar om en kraftigt förstorad bild av nutiden.

Jag får väl helt enkelt se till att jag läser De yttre boulevarderna. Först då får jag svaret på min undran om den kommer att kännas lika dunkel och svårgreppbar som De dunkla butikernas gata.

De yttre boulevarderna av Patrick Modiano, Norstedts 2014. Översättning: Anne-Marie Edéus.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Och på åttonde dagen… av Ellery Queen

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

Ellery Queen är utarbetad. Han har jobbat hårt. Nu lämnar han New York och kör tvärs över kontinenten till Hollywood för att skriva filmmanus åt militären. Det är under andra världskriget och den redan trötte Ellery Queen får jobba stenhårt. När han lämnar det uppdraget är han utmattad och måste ligga och vila under några dagar. Sedan tar han sin bil för att köra tvärs över kontinenten till sitt hem.

Hur det nu är kör han vilse i öknen, vilket inte är konstigt så utmattad som han är, och hamnar i en grönskande dal där en isolerad religiös sekt håller till. Allt verkar ganska idylliskt tills en av sektens medlemmar blir mördad. Eftersom inget sådant tidigare har hänt i sektens historia och ingen av medlemmarna har någon erfarenhet av att lösa brott tar sig Ellery Queen an den uppgiften.

Och på åttonde dagen är en pusseldeckare och detektiven är alltså Ellery Queen som har fått samma namn som författarpseudonymen. Författarna till Elley Queenböckerna är två kusiner, Manfred B. Lee och Frederic Dannay. Den här boken kom ut på originalspråket 1964. Frederic Dannay hade skrivit ett sextiosidigt synopsis och sedan fick science fictionförfattaren Avram Davidson i uppdrag att skriva romanen. Sedan reviderades den av både Lee och Dannay.

Det finns en del atmosfär i berättelsen och den gav en viss spänning därför att jag ville veta vem som var mördaren och på grund av den ovanliga miljön. Det är en bok att läsa som underhållning och det passar kanske bra på sommaren. Själv har jag läst en del Elley Queenböcker tidigare och läste denna med en viss nöjsamhet. Den ingår i serien Bonniers kriminalklassiker.

Och på Åttonde dagen av Ellery Queen, Bonniers 2001. Översättning: Susanne och Nils P. Sundgren.

Tisdagstrion – Tid i titeln

~ Mösstanten ~ 22 kommentarer

Medan tiden tänker på annat av Niklas Rådström. Det är inte första gången jag skriver om den här romanen på bloggen men den passar så bra till temat och det är en fin barndomskildring, den andra boken i Niklas Rådströms barndomstrilogi. Romanen publicerades 1992. Titeln är en länk till mitt inlägg om boken.

Hans nådes tid av Eyvind Johnson har jag inte läst så det här blir en ordentlig påminnelse om att nu får jag verkligen ta mig i kragen och se till att den blir läst i år. Hans nådes tid är en historisk roman förlagd till åren 775-830, alltså under Karl den stores tid. Den kom ut 1960 och 1962 belönades den med Nordiska rådets litteraturpris.

Natt klockan tolv på dagen av Arthur Koestler har jag däremot läst. Men det är länge sedan och jag minns ingenting så därför vill jag läsa om den. Natt klockan tolv på dagen handlar om Moskvaprocesserna under Stalintiden och den publicerades första gången på originalspråket 1940 och 1941 på svenska. Som en tidigare påminnelse om att jag vill läsa om den här boken har jag haft den i ett Hettihyllaninlägg.

Vill du få fler tips på böcker med tid i titeln? Då kan du gå till Ugglan & Boken.

Indian Camp – novell av Ernest Hemingway

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

Nick följer med sin far till en by där ursprungsbefolkning bor. Fadern är läkare och han har kallats dit därför att det är problem med en förlossning. Novellen börjar mitt i ett händelseförlopp:

At the shore there was another rowboat drawn up. The two Indians stood waiting.

Och det karakteriserar hela novellen. Den är ett utsnitt, något som händer under en viss tidsrymd. Den är effektivt berättad med korta meningar och mycket dramatisk. Helt enkelt skakande.

Läs gärna den här novellen. Det är den värd. Dessa händelser under ett antal timmar i pojken Nicks liv har en hel rymd omkring sig. Där finns många människoöden som inte berättas men som jag som läsare ändå inte kan låta bli att fundera på och föreställa mig. Indian Camp är en av Hemingways tidiga noveller, publicerad 1925 i samlingen In our time.

Indian Camp – novell av Ernest Hemingway ur The Complete Short Stories of Ernest Hemingway, The Finca Vigía Edition, Schribner 2003.

Hett i hyllan #160 – Oskulden

~ Mösstanten ~ 9 kommentarer

Det är år 1955 och den unge engelsmannen Leonard Marnham arbetar som teletekiker i Operation Gold som är ett spionsamarbete mellan engelsmän och amerikaner i Berlin. De gräver en tunnel under den ryska sektorn för att avlyssna ryssarnas militära hemligheter. Så träffar Leonard den fem år äldre tyskan Maria och de blir kära i varandra. Men det uppstår komplikationer.

På omslagets flik läser jag:

När Leonard och Maria kommer hem efter sin förlovningsfest hittar de Marias f.d. man, en alkoholiserad krigsveteran, gömd i lägenheten. Detta blir upptakten till en serie mardrömslika händelser av sällan skådat slag.

Ja, nu undrar jag förstås vilka händelser det kan vara. Tidigare har jag läst flera spännande och intressanta böcker av Ian McEwan. Kärlekens raseri är en av dem och den var spännande som en thriller och bra skriven så att jag levde med och våndades över huvudpersonens svårigheter. Oskulden är den tidigaste boken av Ian McEwan som vi har i bokhyllan så det ska bli intressant att se om han var lika bra redan då. Men när den blir läst vet jag inte.

Oskulden av Ian McEwan, Alba 1990. Översättning: Frederik Sjögren.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

.

En lång vinter av Colm Tóibín

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

En lång vinter är en kort roman av Colm Tóibín. Den utspelas i en spansk bergsby och huvudpersonen som allt berättas utifrån är den unge Miquel. Hans lillebror ska snart in i militärtjänsten och det är han orolig inför. Byns invånare är inte så många och för att handla måste de åka iväg till en större by. Snart förstår jag att Miquels familj är isolerad. De umgås inte med grannarna och det beror på fadern.

Situationen i familjen är spänd. Det är mycket som inte sägs och förhållandet mellan modern och fadern är inte gott. En dag försvinner modern.

En lång vinter är en berättelse som ger ett utsnitt ur en familjs liv. Det är mycket vi inte får veta. Den handlar om vintern då Miquels mor försvann. Det som har hänt före och efter får vi till största delen föreställa oss. Det ger romanen stor kraft. Det finns så mycket vi inte vet och som läsare undrar jag och fyller ut. Det som finns att läsa är realistiskt och handfast berättat och det känns mycket trovärdigt. Detta har hänt.

Ur detta träder miljön fram. Vägar som är svåra att färdas på även på andra årstider. Snö, mycket snö och ren fysisk isolering på grund av oframkomliga vägar. Hårt arbete. Och genom vad Miquel gör känner jag som läsare hans längtan efter modern och hur isolerad och krampaktig hans familj är. Samtidigt är hans förhållande till fadern komplicerat. Där finns också en samhörighet, ett starkt band. En lång vinter är en rörande och fin berättelse skriven stramt och återhållsamt. Den rekommenderas.

En lång vinter av Cólm Tóibín, Norstedts 2012. Översättning: Erik Andersson.

Tisdagstrion – Tro, hopp och kärlek

~ Mösstanten ~ 22 kommentarer

Tro: Den helige syndaren av Thomas Mann. Den boken hittade jag i mina föräldrars bokhylla när vi röjde i barndomshemmet för mer än femton år sedan. Lite senare började jag läsa boken och tyckte att det var en bra underlig historia och kunde den vara bra? Men det var den. Mästerligt skriven om orimliga händelser byggd på en versberättelse från medeltiden om påven Gregorius I. Thomas Manns roman har ett oidipustema och handlar om synd och botgöring. Men har man syndat om man inte visste vad man gjorde?

Hopp: Absint – Historien om en blåmes av Niklas Rådström handlar om hur hans fru hittade en blåmesunge som hade ramlat ur boet och hur de tog hand om den. Visst känns det lite hoppfullt när man läser sådana berättelser? Jag har haft den i Tisdagstrion tidigare men den kan gott få vara med fler gånger. Titeln är en länk till mitt inlägg om boken.

Kärlek: Fri kärlek av Tessa Hadley är en varm, mänsklig berättelse om en hemmafru ur medelklassen som blir förälskad i en ung man och lämnar sin familj och lever bohemliv tillsammans med unga människor i 1960-talets London. Även här är titeln en länk till mitt inlägg.

Om du vill ha fler boktips på temat tro, hopp och kärlek kan du gå till Ugglan & Boken.

Ovanjorden av Mikael Beglund

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Oskar har sommarjobb på förskolan i Ammarnäs och där träffar han renskötaren Eija som är storasyster till ett av barnen. Oskar är själv av samesläkt men någon generation tillbaka förlorade man rätten att ha renar. Men han har varit i trakten mycket som barn.

Ovanjorden handlar om kärlek och relationer och om naturen och livet som renskötare. Eija är gift och hennes relation med Oskar är komplicerad både på grund av det och att Eija är en komplicerad person. Den finns nästan inte som fysisk relation förrän ganska långt in i romanen. Romanens berättare är Oskar. Kanske är han lika komplicerad, men nästan allt berättas av honom och då är det kanske ofrånkomligt att Eija blir svårare att förstå sig på.

Men berättelsen är mycket fysisk ända från början. Hela romanen står på en mycket fysisk och naturnära grund. Det är trötta utarbetade människor som har arbetat dygn i sträck med renarna. Det är Oskar som klafsar omkring i moraset när han har examinerats från lantbrukshögskolan och tar vattenprover i området där Eija och hennes familj hade sin vinterbostad. Det är mygg. Oerhört mycket mygg. Det är mycket kaffe. Och allt är så bra gestaltat, så handfast, att jag tror ingen som läser romanen kan undgå att känna hur viktiga kaffestunderna är.

Ovanjorden handlar också om främlingskap, att inte höra till. Oskar hör inte till samekulturen, men han dras till den, mycket på grund av Eija men också till naturen och till ett annat liv än det i staden. Han gjorde värnplikten hos fjälljägarna. Han är stark och han är inte bortkommen i fjällen eller i skogslandet. Men ändå hör han inte till gemenskapen bland samerna. Han är i utkanten. Det känns som om han trevar sig fram.

Nu är det inte bara kaffestunderna som verkar så viktiga och konkreta. Hela romanen har en gestaltning som gör att jag uppfattar den som sann. Så här är det säkert bland dessa människor och så här är Oskar och Eija. De finns. Och samtidigt skapar texten poesi. Författaren säger inte så mycket om de olika människorna men det han säger är det som ska sägas. Så känns det. Också avsnittet om de fattiga människorna som bodde vid vinterbostaden för flera generationer sedan känns som om det hör till. Det är berättat av författaren medan resten av romanen har Oskar som berättare. Det ger perspektiv och klyftan mellan den tillvaron och den moderna ger energi och styrka. Det ger också perspektiv på Eija. Tror jag. Det kan vara något jag har missat, men är kanske det avsnittet en slags förklaring på varför Eija är som hon är?

Fast Ovanjorden är en sorglig berättelse om många svårigheter och motsättningar är den ändå positiv. Det känns bra att läsa om människor som arbetar, som finns, och som också kan samarbeta trots alla olika känslor. Och så befriande att få läsa om en mans kärleksrelation till en kvinna som har stark kropp och kan arbeta hårt och som går sin egen väg. Ovanjorden rekommenderas varmt.

Ovanjorden av Mikael Berglund, Bonniers 2022.