Här har vi nu en av min mors gamla skolböcker, Svenska bilder av Carl Snoilsky. Det är en av böckerna som jag tog från föräldrarnas bokhyllor när vi tömde huset. Nu står den i poesihyllan och där har den stått utan att bli öppnad.

Antagligen läste vi också något av Snoilsky på gymnasiet, men det enda som jag har ett svagt minne av är hans sonett Gammalt porslin. Dikterna i Svenska bilder har jag aldrig läst. De handlar om diverse historiska händelser och personer. Mycket kungar, och hjältar, men också bilder från ”folket”. Vill jag läsa den? Det är tveksamt, men dikten med titeln En afton hos fru Lenngren gör mig lite nyfiken.

Svenska bilder finns på Litteraturbanken.

Carl Snoilsky (1841-1903) var greve, diplomat, biblioteksman och skald.

Svenska bilder av Carl Snoilsky, Hugo Gebers förlag 1944.
Boken är alltså en skolupplaga med noter och förklaringar på slutet. Ursprungligen kom Svenska bilder ut 1886.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Elsa Morante (1912-1985) är en av Italiens betydande författare och ändå har jag aldrig läst något som hon har skrivit. Aracoeli räknas till hennes stora verk och jag är glad över att jag hittade den på bibliotekets bokbytardisk. Men den har stått länge på bokvagnen.

Titeln Aracoili är namnet på modern till berättaren i romanen. Han heter Manuele och är en medelålders alkoholiserad författare. Från omslagets flik:

Tre gånger går Manuele på jakt efter det förflutna. Den första när han hämtas hem till moderns dödsbädd. Andra gången när han flyr från klosterskolan för att söka efter sin far. Och tredje gången när han söker sina rötter i den andalusiska trakt varifrån Aracoeli kommer.

Berättarens far är alltså från Italien, men mamman från Spanien, och det framgår av fliktexten att Aracoeli är en sorglig historia. Och den vill jag gärna läsa.

Aracoeli av Elsa Morante, Norstedts 1985. Översättning: Barbro Andersson.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

För ett par år sedan läste jag novellen Biblioteket i Babel av Jorge Luis Borges och blev helt fascinerad. Jag kände att det var en novell som jag ville återkomma till och så såg jag på nätet att den skulle finnas i novellsamlingen Alefen som kunde köpas. Men jag måste ha fattat fel för när jag tittade efter i novellsamlingen jag just hade köpt fanns den novellen inte där.

När jag nu undersöker saken närmare finner jag att Biblioteket i Babel finns i en novellsamling som heter Fiktioner. Den finns, eller fanns i en annan Bonnierpocket. Den är tyvärr tillfälligt slut. Men den finns också i Borges 1 : 1923-1944 från Tranan. Nu vet jag vad jag ska önska mig i födelsedagspresent.

Men tillbaka till Alefen. Den får jag säkerligen glädje av i alla fall. Men jag har inte läst något i den ännu och så har den stått här på bokvagnen och blivit en hyllvärmare.

Jorge Luis Borges (1899-1986) var en argentinsk författare. Han är främst känd för sin poesi och sina noveller och enligt Wikipedia brukar hans verk placeras inom den magiska realismen.

Alefen av Jorge Luis Borges, Bonniers 2017.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Kärleken av Theodor Kallifatides tillhör de böcker som jag plockade hem från bibliotekets bokbytardisk när den fanns. Den handlar om den snart fyrtioårige invandraren och filosofiläraren Laki Sarris. Han är gift och har barn. Så möter han en annan kvinna och det innebär ett löfte om ett annat liv.

Från bokens omslag:

Laki Sarris är dock inte de lätta lösningarnas man. Han rannsakar sin själ, han rannsakar sitt liv, han rannsakar kärleken; han sparar varken sitt huvud eller sitt hjärta. Hans värld skakas i sina grunder och därmed även läsarens.

Ja, vad ska jag säga? Tidigare hade Kallifatides skrivit om bönder i Grekland och inbördeskriget, men enligt Wipipedia började han utforska kärlekens väsen på 1970-talet. Den här boken verkar vara ett exempel på det. Den kan vara bra och jag vill nog läsa den. Boken kom ut 1978 och omslagsbilden har Stig Claesson gjort.

Kärleken av Theodor Kallifatides, Bonniers 1978.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Den här boken har jag flyttat från bokhyllan till bokvagnen för att den inte ska bli bortglömd. Jag tycker att det skulle vara så spännande att få veta mer om fåglarnas liv och deras intelligens – och ändå har jag inte läst Bevingad intelligens fast vi har haft den länge. Jennifer Ackerman som har skrivit boken är en amerikansk författare av böcker om hälsa och fåglar och Bevingad intelligens blev en bästsäljare.

Från bokens baksida:

Vilken intelligens gör att en fågel kan hitta vägen till en plats tusentals kilometer bort, där den aldrig varit förut? Eller med precision härma sångerna från hundratals andra arter? Eller komma ihåg exakt var den gömt sina frön flera månader tidigare?

Enligt baksidestexten är fåglarna mycket smartare än vad vi länge har trott. Jag vill absolut läsa den här boken och förhoppningsvis få veta hur intelligent blåmesen på bilden är. Frågan är bara när?

Bevingad intelligens – i huvudet på en fågel av Jennifer Ackerman, Volante 2018. Översättning: Shu-Chin Hysing.

Boken kom på originalspråket 2016 med titeln The genius of birds.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

En liten titt i biografihyllan. Där hittar jag inte bara Pil i det blå, första delen av Koestlers självbiografi som jag redan har skrivit ett hettihyllaninlägg om, utan också Den osynliga skriften som är andra delen av hans självbiografi. Tyvärr har jag inte läst den första ännu. Jag undrar när det kan bli av?

Den osynliga skriften handlar i alla fall om åren från början av 1930-talet till hans flykt till England 1940 med en epilog som för fram berättelsen till början av 1950-talet. Så skriver han själv i förordet till Den osynliga skriften. Och på bokens baksida läser jag detta:

Om denna andra del av Arthur Koestlers berömda självbiografi skrev Herbert Tingsten i DN: ”… en högst fängslande bok, där en av vår tids skarpaste begåvningar visar sin förmåga av beskrivning, politisk analys och inte minst självanalys. Det bör anses höra till allmänbildning att läsa denna bok och andra Koestlers huvudskrifter. De är centrala dokument i vår tids andliga historia.”

Arthur Koestler (1905-1983) var av ungersk-judisk börd. Han var journalist och författare och levde i Storbritannien från 1940-talet. Hans mest kända bok är Natt klockan tolv på dagen som handlar om Moskvarättegångarna på 1930-talet.

Den osynliga skriften – En självbiografi av Arthur Koestler, Prisma 1966. Översättning: Nils Holmberg.

Denna andra del av Koestlers självbiografi kom först ut 1954.

Och bloggaren bakom Hett i hyllan, Monika, hittar du på Bokföring enligt Monika.

I poesihyllan står den här boken med texter av Bo Bergman. Den kommer från mina föräldrars bokhylla och jag har haft den ganska länge, men jag har aldrig läst ur den. Faktum är att jag aldrig någonsin har läst något av Bo Bergman så det är på tiden att jag påminner mig själv om den här boken. Som ni ser innehåller den dikter, men också annat såsom romanen Den förrymda själen och novellen Min vän Baronen.

Bo Bergman (1869-1967) är främst känd som poet och novellist. Han blev ledamot av Svenska akademien 1925 och skrev fortfarande i hög ålder. Flera av hans dikter är tonsatta.

Bo Bergman – Dikter, Den förrymda själen, Min vän baronen, Minnen, Bonniers 1970.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Den här boken tillhör dem som jag plockade med hem från bibliotekets bokbytardisk och sedan dess har den stått på bokvagnen. Men jag ger inte upp. Nu kommer den med i Hett i hyllan och till slut ska den nog bli läst.

Makten och kvinnligheten kom ut 1993. Då hade Yrsa Stenius sagt upp sig från sin tjänst som chefredaktör på Aftonbladet. Men det medförde inte frihet att skriva och satsa på det hon helst ville syssla med. Istället innebar det en personlig kris och det är den som den här boken handlar om.

Jag skulle återgå till skrivandet, inbillade jag mig. Återgå till något jag verkligen hade intresse och fallenhet för. Så blev det inte. Istället anträdde jag en resa ut i mörker och förtvivlan.
När de första vågorna av dovt missmod rullade över mig i samband med att chefsepåletterna kläddes av mig och fästes på någon annan, tänkte jag att jag som varit duktig i hela mitt liv och klarat av alla uppdrag nu också skulle kunna avstå från dem. Så ser hybris ut. Det skulle snart visa sig att jag inte klarade av någonting.

Detta läser jag på bokens omslag och inne i den ser jag en innehållsförteckning med dessa rubriker:

Makten och narcissismen
Journalistik och moral
Kris
Besattheten
Den andra kvinnan

Det här verkar mycket intressant och jag tror att det hon skriver inte känns inaktuellt fast det är länge sedan boken kom ut. Den vill jag läsa.

Makten och kvinnligheten av Yrsa Stenius, Brombergs 1993.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Ripley under water är Patricia Highsmiths femte bok om Tom Ripley och den sista i serien. Eftersom jag har läst de andra fyra med nöje vill jag gärna också läsa denna. Det har bara inte blivit av ännu.

Tom Ripley var en ovanlig huvudperson i en thriller när Patricia Highsmith kom med den första boken. Han är en man utan samvete när det gäller att mörda för att få fördelar och han är gestaltad så att i varje fall jag som läsare inte helt kan avsky honom så som jag borde avsky en seriemördare. För det är han ju faktiskt, en smart man som mördar när han behöver det för att få pengar och för att inte bli avslöjad. Men han har inte den där inneboende driften till att mörda som seriemördare i deckare brukar ha. Han är en intelligent kriminell med fin fasad.

Den här boken vill jag alltså läsa och jag har satt in den i min hög av tolv hyllvärmare som ska läsas nästa år. Boken vi har är en liten pocket och det kan hända att jag hellre lånar den på biblioteket för större text och mer bekvämlighet när det blir dags, men Götabiblioteken har den bara i svensk översättning, så vi får se.

Ripley Under water av Patricia Highsmith, Penguin books 1992.

De tre första böckerna om Tom Ripley läste jag långt innan jag började blogga, men den fjärde har jag ett litet inlägg om här på bloggen. Den heter The Boy Who Followed Ripley.

Visst har jag läst noveller av Hemingway tidigare. För mycket länge sedan läste jag en novellsamling med titel The Snows on Kilimanjaro and Other Stories och jag räknar med att de novellerna finns i den här boken eftersom den ska innehålla alla. Men den här boken har jag aldrig läst ur och i den finns 70 noveller varav några inte har publicerats tidigare.

Så bra att min man köper så intressanta böcker ibland och så bra det är att Monika driver Hett i hyllan och att jag deltar så jag blir påmind om de böcker som vi har. Nu har alltså den här samlingsboken stått i bokhyllan tillräckligt länge för att bli betraktad som en hyllvärmare. Men det ska jag nog kunna ändra. Jag läser ju i alla fall minst en novell i månaden och då ska väl ändå någon av dem komma från den här boken.

The Complete Short Stories of Ernest Hemingway, Scribner 2003.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.