Aftermath av Rachel Cusk

Vintern 2009 skilde sig Rachel Cusk efter tio års äktenskap och en ny tillvaro väntade. Aftermath handlar om tiden efter skilsmässan och den innebar ett helt annat liv, inte bara praktiskt utan också ett helt annat sätt att uppfatta sig själv sig själv och bli uppfattad av andra. Rachel Cusk beskriver det som att när hon var gift och levde i kärnfamiljen tittade hon ut genom fönstret och där ute fanns något annat. Frihet kanske. Men när hon skilde sig och skulle skapa ett hem för sig och sina döttrar, då var hon där ute, avskild, utan en riktig bas, och då tittade hon istället in genom fönstren i husen där hon såg familjerna.

Det var en smärtsam skilsmässa både för henne och hennes man. Att hon kom från en katolsk familj gjorde antagligen inte det hela lättare. Boken är uppbyggd av olika fragment och händelser. Det är ingen sammanhängande kronologisk berättelse men tillsammans ger de här bitarna av hennes historia en bild av hennes trevan och famlande. Hennes föreställning om hur hon skulle leva när barnen var hos sin pappa visade sig inte stämma. Inte gick hon på utställningar och teater och träffade vänner så som hon hade tänkt. Hon kände sig utsatt och blev passiv.

Rachel Cusks bok ger en personlig bild av hur hon upplevde sin skilsmässa och som läsare börjar jag fundera över mitt eget liv. Aftermath handlar inte bara om en skilsmässa i sig, den handlar om svårigheten att vara kvinna, att arbeta och samtidigt ha barn. Att inte kunna leva upp till bilden om den goda modern och heller inte vara en fullständigt effektiv yrkeskvinna. Den handlar också om anpassning, att i äktenskapet är ingen fri och kan göra precis som den vill. Ett olösligt dilemma.

I boken utgår Rachel Cusk från antika grekiska dramer som ofta slutar med mord. Den grekiska mytologin och litteraturen ska ju säga något allmängiltigt om oss människor. Det kan bero på att jag är för dåligt insatt, men jag undrar vilken betydelse dessa dramer har för att hitta vägen och förstå en modern skilsmässa? Allt det där kommer från ett samhälle med slavar och där kvinnor hade mycket få rättigheter. Det var männens samhälle. Kanske vill författaren ge oss de drastiska bilderna för att visa på varifrån vi kommer och för att på något sätt gestalta de oerhört svåra känslor som en skilsmässa innehåller?

Aftermath leder till många funderingar och tankar. Det är en bok som jag rekommenderar.

Aftermath av Rachel Cusk, Faber & Faber 2019.

2020 kom Aftermath ut i svensk översättning med titeln Efterbörd.

Hett i hyllan #87 – Flyga utan vingar

Den här boken har inte jag stoppat in i bokhyllan. Jag är sannerligen ingen hästmänniska. Men när jag nu håller i den och tittar närmare på den verkar den intressant även för mig. Hästar betyder nog ändå något för oss alla. Vad vore vi nu om inte hästen hade funnits? Hästar är vackra och ger mig ibland mycket varma känslor fast jag inte skulle våga rida och sköta dem. Hästen är också en symbol för fart och styrka och jag vet hur mycket hästarna betyder för så många, inte minst för alla flickor som rider och jobbar hårt i stallen.

Mary Midkiff är tränare och ridinstruktör och hon har skapat ett särskilt träningsprogram för kvinnliga ryttare efter att ha kommit fram till att kvinnors förhållande till hästen och till ridning ofta skiljer sig från mäns. Jag läser på omslagsfliken:

Kvinnor rider ofta av andra anledningar än män, de söker något annat och berikas på andra sätt. Genom samspelet med hästen upplever många kvinnor att självförtroendet ökar, de lär sig medkänsla, accepterande och att lösa vardagens problem på ett naturligt vis. I den här boken visar Mary D. Midkiff vilken betydelse hästen kan ha för kvinnan och hennes själsliga utveckling.

Den här boken verkar ganska spännande när det kommer till kritan. Hur bra den är vet jag förstås inte. Ska jag testa?

Flyga utan vingar – Hur hästar rör vid en kvinnas själ av May D. Midkiff, Forum 2002. Översättning: Marianne Kristoffersson.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Osynliga kvinnor av Caroline Criado Perez

Den här boken handlar om att kvinnor inte har tagits i beaktande vid vetenskapliga studier och vid politiska beslut på såväl riksnivå som lokal nivå. Normen har varit – och är fortfarande oftast – en man. Författaren tar upp många områden: skattepolitik, framforskning av mediciner, stadsplanering, design av apparater och föremål som behövs för olika verksamheter, med mera.

Allt stämmer inte med svenska förhållanden. Till exempel var det länge sedan sambeskattningen togs bort här hemma medan olika former av den slags beskattning gör det mer eller mindre oekonomiskt för gifta kvinnor att gå ut i arbetslivet i många länder.

Författaren tar upp exempel från hela världen och behandlar mängder med områden och företeelser. Det har både för- och nackdelar. Naturligtvis blir dessa områden och företeelser inte riktigt djuplodande behandlade. Men å andra sidan ger boken en världsvid överblick och som läsare kan jag se systematiken. Att den manliga normen fortfarande gäller. Den är så pass inrotad i oss och så självklar att vi ofta inte inser att vi tänker och handlar utifrån den. Inte heller jag som kvinna. För mig blir den här boken därför en nyttig påminnelse i mitt eget liv. Till exempel att det är viktigt att skapa en bra stadsmiljö för gångtrafikanter och en bra lokaltrafik och att om miljön inte är sådan går det ut över kvinnor och deras möjlighet att försörja sig. Ja, jag har länge tyckt att det är viktigt att gångtrafikanter kan ta sig fram och att kollektivtrafiken fungerar bra, men jag har inte vetat att stadsplanerare, med några undantag, tänker sig att alla förflyttar sig från bostaden till ett arbete eller från bostaden in till stadens centrum och att det oftast anses alltför komplicerat att ta hänsyn till andra rörelsemönster som ofta är kvinnors – att lämna barn på dagis och skola och sedan åka iväg till arbetet och att på hemvägen kliva av bussen göra inköp och sedan fortsätta resan, eller att hjälpa en äldre släkting som behöver besöka vårdcentralen som är lokaliserad på annat håll.

Och de flesta mediciner är fortfarande framforskade på män fast kvinnors och mäns kroppar fungerar så olika. Idag, 2020 alltså!

Jag har också lärt mig en del som jag inte visste, eller visste men kanske inte riktigt insåg betydelsen av. Att det på väldigt många håll i världen saknas bra och säkra toaletter är ett exempel. Kvinnorna är därför tvungna att uträtta sina behov ute i naturen och eftersom de inte vill att andra människor ska se dem måste de gå till undanskymda platser eller göra det när det inte är fullt dagsljus och så blir de utsatta för våldtäkter och misshandel. Det leder också till hälsoproblem eftersom de undviker att göra sina behov just när det behövs och att de inte har möjlighet att byta mensskydd så ofta som de borde.

Jag blir upprörd när jag läser den här boken. Nästan aldrig beaktas att kvinnors tillvaro och problem fast de oftast inte är likadana som mäns. Det här leder till att både kvinnor och barn blir sjuka, utsätts för våld och dör i en mycket större utsträckning än vad som skulle vara fallet om samhället vore organiserat på ett annat sätt.

Osynliga kvinnor av Caroline Criado Perez, Romanus och Selling 2020. Översättning: Jan Hultman & Annika H Löfvendahl.

Tisdagstrion – Böcker jag ser fram emot att läsa

Så är Tisdagstrion igång igen och det första som Ugglan & Boken vill veta är vilka böcker vi ser fram emot att läsa i år. Det är inte lite som jag vill läsa, mer än jag kommer att hinna med, så det här är tre exempel på böcker som jag hoppas läsa under 2021.

För ett tag sedan fick jag veta att Susanna Clarke hade kommit med en ny bok, Piranesi. Jag tyckte mycket om hennes roman Jonathan Strange och Mr Norell, om en magiker och hans lärling, så Piranesi vill jag väldigt gärna läsa. Den verkar vara mystisk och handla om en Piranesi som bor i ett stort hus med oändliga korridorer och tusentals statyer. Den finns inte översatt till svenska än så vitt jag kan se. Jag länkar titeln till förlaget.

När jag tittade på Bonniers vårkatalog för 2021 fick jag syn på Familjelexikon av Natalia Ginzburg. Jag får erkänna att jag inte kände till den här författaren innan dess, men det jag läste om boken och om författaren gjorde mig mycket intresserad. Natalia Ginzburg var en italiensk författare som levde mellan 1916 och 1991. Familjelexikon är ett porträtt av hennes italienska familj. Bonniers kommande bok är en nyöversättning. En tidigare utgåva kom på Brombergs 1981 med titeln Familjen. Jag länkar till Wikipedia och till förlaget.

Den röda boken heter Pengar på fickan. Den är skriven av Asta Olivia Nordenhof och den kommer på Norstedts i vår. Asta Olivia Nordenhof är en dansk författare som är född 1988. Pengar på fickan ska vara ett uppkäftigt danskt upprop mot kapitalismens samvetslösa profitjägare, en dröm om välstånd och ett porträtt av förlorad kärlek enligt förlaget och i centrum av berättelsen finns mordbranden på passagerarfartyget Scandinavian Star år 1990. Pengar på fickan gjorde succé i Danmark och har fått Per Olof Enquists pris.

Den som vill veta vad andra bokbloggare ser fram emot att läsa kan gå vidare till Ugglan & Boken. Det tänker jag göra.

Hyllvärmare 2021

Nytt år och nya projekt. Jag har läst hyllvärmare i projektform i två år nu och det fungerar utmärkt för mig. Här ser ni nu mina tolv hyllvärmare som jag tänker läsa i år. De är:

  • En liten bok om ondska av Ann Heberlein
  • Elise eller det riktiga livet av Claire Etcherelli
  • Liljekronas hem av Selma Lagerlöf
  • Norrlands Akvavit av Torgny Lindgren
  • En kort berättelse om traktorer på ukrainska av Marina Lewycka
  • Orientexpressen av Graham Greene
  • Öken av J.M.G. Le Clezio
  • Quinnan och doktor Dreuff av Mare Kandre
  • Ängeln på sjunde trappsteget av Frank McCourt
  • Ulysses av James Joyce
  • Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström
  • Öar i strömmen av Ernest Hemmingway

På Instagram får de här hyllvärmarna taggen #hyllvärmare2021 och det brukar vara ett antal Instagrammare som lägger ut hyllvärmarna som de läser märkta med en sådan tagg. För mig fungerar det så bra att göra ett hyllvärmarprojekt. Då vet jag att de här tolv böckerna kommer att bli lästa. Jag gör en särskild hylla för hyllvärmare2021 på Goodreads. Då kan böckerna stå kvar på sina platser i bokhyllorna för jag har ändå ordning på dem digitalt och ser lätt vilka som återstår att läsa.

Läser du också hyllvärmare i år?

Mamma i soffa av Jerker Virdborg

Att presentera en roman som utspelas under några mycket heta julidagar kan kännas helt rätt nu i mörkret och kylan. Ett nytt år har börjat och vi går långsamt mot ljusare tider. Vi får hoppas att det inte bara gäller att dagarna kommer att bli längre och längre utan också att vi så småningom kan leva mer normalt.

Men nu till boken. Den handlar om två söner som åker till en möbelaffär för att köpa en hallmöbel. Med sig har de sin mamma som är i sjuttioårsåldern. Möbelaffären visar sig ligga i ett industriområde, ett sådant där inte särskilt vackert område i utkanten där butikslådor har byggts och där det även finns arbetsplatser. Hallmöbeln som den ene brodern vill köpa finns inte och affären är inte öppen för kunder längre. De håller på att slå igen. Men på övervåningen finns en soffa. Där sätter sig mamman och hon vägrar flytta på sig.

Sedan följer olika förvecklingar när sönerna och deras syster, som också dyker upp, försöker övertala sin mamma att följa med hem. Mamma i soffan är både rolig och tragisk. Det är den ene brodern som berättar i romanen och texten är skriven så att jag kan tro att historien kommer ur hans mun. Ända till framemot slutet, då får texten en annan karaktär och det känns helt rätt.

Virdborg är bra på att hålla spänningen uppe och fast alla förvecklingar och detaljer finns med säger han inte mer än nödvändigt. Berättelsen känns både realistisk och helt overklig. Mystisk mitt i verkligheten. Miljön är bra beskriven, till exempel under bilresorna, med rondeller, avtagsvägar, industriområden. Jag känner igen mig och jag känner berättarens vånda under de alldeles för heta sommardagarna.

Mamma i soffan är en roman som sitter mitt i verkligheten. Den är dråplig men det är inte fars. Syskonens förhållande till varandra och till mamman finns med. Allt som inte sägs, allt som har varit. Det finns där någonstans, mitt i allt det konstiga som händer.

Mamma i soffa av Jerker Virdborg, Bonniers 2020.

Föresatser inför det nya året

Nyårslöften brukar jag inte ge, men jag har några bokliga föresatser. För det första tänker jag fortsätta med Tisdagstrion som Ugglan & Boken så föredömligt håller igång, och också med Monikas Hett i hyllan på torsdagar eftersom jag tycker att det är så roligt och att det ger så mycket att titta närmare på alla hyllvärmarna som står här hemma. Månadens novell kommer jag också att fortsätta med eftersom det får mig till att läsa noveller. Och så lyrik förstås. Jag kommer att fortsätta med att försöka läsa en dikt om dagen.

Sedan har vi hyllvärmarprojektet. Det gick utmärkt att läsa böckerna i mitt projekt Hyllvärmare2020 så nästa år blir det hyllvärmare2021. Det kommer jag att presentera nästa vecka.

Förra året var jag med i Månadens språk som Scyllas Hylla drev. Det var mycket givande och det fick mig att titta efter böcker som jag annars inte hade läst eller ens vetat att de fanns. Men i år väljer jag ett par egna projekt istället och de är Projekt längst bak i min läslista och Projekt litterära Augustprisvinnare som jag inte har läst. Augustprisvinnarprojektet är nog inte så svårt att förstå men Längst bak i min läslista kanske kräver en förklaring.

Som många andra bokläsare har jag en lista över böcker som jag vill läsa. Det dyker upp intressanta böcker på bloggar, på Instagram, på tv och i tidningar och så kommer det tips från människor jag känner. De böcker jag tycker verkar intressanta skriver jag upp. Ja, jag skrev upp dem. Sedan augusti 2019 för jag in dem i min villäsalista på Goodreads. Den är ganska lång och jag lägger ständigt till böcker där. Dessutom läser jag böcker som aldrig har kommit in i listan. På Goodreads kan man sortera sin lista på olika sätt, till exempel enligt de datum när de har hamnat där. Listan kan sorteras i både stigande och fallande datumordning så det är lätt att se vilka böcker som har legat där längst. Men det hjälper inte. Jag behöver starta ett projekt för att beta av lite böcker längst bak i listan.

Men nu är det nog om kommande projekt. I morgon på Nyårsafton tar jag bloggledigt så därför vill jag passa på att önska er alla Gott Nytt År. Låt oss hoppas att 2021 blir bättre än 2020. Det finns stora möjligheter till att det blir så.

Vi ses nästa år!

När skruven dras åt av Henry James

När skruven dras åt är en spökhistoria som Henry James skrev 1898. En ung prästdotter blir anställd som guvernant av en rik man. Hon ska ta hand om hans brorsbarn som är föräldralösa och som han har placerat på sitt lantgods. Själv vill han inte besväras med några detaljer eller svårigheter i barnens uppfostran. Han lämnar över allt till den oerfarna prästdottern.

Mer kan jag inte berätta om handlingen. Då förstör jag läsupplevelsen för den som inte har läst När skruven dras åt. Den är en kuslig spökhistoria som är så bra därför att allt är så vagt. Det vi får ta del av är den unga guvernantens egen berättelse. Det är alltså hennes subjektiva historia. När jag läser den vet jag aldrig vad som är vad. Varifrån kommer de mystiska gestalterna? Från guvernantens inre eller är de verkliga? Vad handlar historien egentligen om? Den är full av halvkvädna visor och outtalade ord. Den innehåller avgrunder och bråddjup. Kanske.

En sådan här historia passar bra att läsa i midvintermörkret och den börjar också med att några vänner sitter vid brasan på julafton och berättar spökhistorier för varandra. Läs den! När skruven dras åt är en klassiker som var och en som är intresserad av spökhistorier bör läsa.

När skruven dras åt av Henry James, Modernista 2013. Översättning: Ola Klingberg.

Den utgåva jag har läst är en pocketupplaga. I den här översättningen kom berättelsen ut första gången 2010. Men det finns tidigare svenska upplagor, då med titeln Skruvens vridning, och den första kom 1951.

God Jul!

Julen står för dörren och jag hoppas att ni alla får några fina dagar.

I morgon, på julafton, tar jag bloggledigt, men på fredag, juldagen alltså, kommer ett inlägg om en bok. Det blir en spökhistoria, något som jag tycker kan passa bra under jul och nyår. Sedan tar jag bloggledigt ett par dagar igen, men onsdag den 30 återkommer jag med lite bokliga föresatser inför det nya året.

Så God Jul nu allihop! Den blir inte som vanligt men förhoppningsvis bra ändå för de flesta av oss. Vi som älskar att läsa får kanske lite extra tid att göra det. Själv läser jag Moby Dick som ni redan vet. Klassiker passar också bra under helgerna.

God Jul!

Tegelstensåret

Det här året har sannerligen inte varit det bästa i mitt liv och antagligen delar jag den upplevelsen med de flesta av er. Men jag ska inte klaga, jag och min närmaste familj har haft det ganska bra. Vi har inte kunnat träffas som vi brukar och en familjemedlem har delvis varit utan jobb. Men det hade kunnat vara värre. Visst blir livet mer begränsat, men är man introvert som jag och tycker om att läsa då finns det stora möjligheter till olika upplevelser.

Restriktioner och försiktighet har lett till att jag har läst fler böcker under ett år än någonsin som vuxen. Och också fler tegelstenar, fem stycken och börjar nu på en sjätte, Moby Dick, men eftersom jag läser den på engelska och jag faktiskt kommer att göra lite annat än att läsa under julhelgen, till exempel äta god mat, ha facetimejulfika med dottern och hennes man, träffa mina söner utomhus, se en eller annan film och hälsa på djuren ute i Valla och änderna i ankdammen, räknar jag med att den inte blir utläst före nyår.

Men här är alltså fem bra tegelstenar som jag rekommenderar: