
Till exempel lånade han hem Kapten Haddocks ordbok från biblioteket och då kunde också jag bläddra i den och ha roligt åt de skruvade skällsorden och kraftuttrycken som Hergé och den svenske översättaren Björn Wahlberg har hittat på. Ofta har Wahlberg kunnat översätta de franska uttrycken men han har också fått skapa egna svenska. I förordet läser jag att huvudpersonen i Bengt Ohlssons roman Jazz är farligt skriver en doktorsavhandling om Haddocks språkbruk och det leder till att jag stoppar in ännu en bok i min boklista.
Nåväl, vad sägs om Asfaltplågare, Enveten mygghjärna i ättiksspad, Kräkvinspimplare och Lurvig ananas? Det är nyttigt att le och skratta, sägs det.
Men min mans boklånande är inte begränsat till Kapten Haddock. Om inte min man hade presenterat Band av Domenico Starnone och Warlight av Michael Ondaatje för mig hade jag med stor sannolikhet inte läst dem. Och hade han inte ställt De nakna och de döda av Norman Mailer i vår bokhylla hade jag nog inte läst den heller. Det här är bara några exempel. Det är inte alls dumt att leva med en människa som älskar att läsa och som ofta lånar och köper böcker som jag inte skulle ha tänkt på.
jo, men vi läser dock sällan varandras böcker, vi har var sin våning med bokhyllor 🙂
GillaGilla
Men då finns ändå mysfaktorn där, att man kanske är två som sitter och läser i olika hörnor. Det är inte att förakta.
GillaGilla
Överväger att köpa den här till Sonen i julklapp. Han är gammal Tintin-fan, men har tyvärr nästan slutat läsa … efter att ha slukat böcker i hög takt.
GillaGilla
Men då kanske den här blir en bra present.
GillaGilla
Den här vill jag definitivt läsa! Jag älskar sånt här med språk etc. 😛
GillaGilla