För tjugo år sedan kom Bengt Ohlssons roman Gregorius som handlar om prästen som Hjalmar Söderbergs doktor Glas förgiftar. Bengt Ohlssons nya roman Helga handlar om pastor Gregorius hustru, hon som doktor Glas tyckte så synd om att han mördade hennes man. Åtminstone skriver han så i sin dagbok, och den dyker upp i den nya romanen, vilket ställer till det för Helga. Hon var mycket ung när hennes man pastorn avled och så småningom gifte hon om sig med Ivar som arbetar på utrikesdepartementet. Nu har det gått lång tid sedan dess och det är år 1937.
Det är Helga som berättar i den här romanen. Hon har det gott ställt med villa och hembiträde och tre vuxna barn. Hon kan göra mycket som hon själv vill, gå på stan och uträtta ärenden, träffa väninnorna, resa bort, läsa. Men hennes tillvaro skakas när en antikvitetshandlare har hittat doktor Glas dagbok i en chiffonjé.
Det var länge sedan jag läste Gregorius, men jag minns den som mycket bra. Den här boken kände jag mig lite tveksam till när jag läste. Det var för mycket klarspråk. Helgas tankar känns mycket genomtänkta och klara, så också en stor del av dialogen. Det här tror jag inte på, tänkte jag när jag läste. Så här kan de inte ha talat med varandra när det ligger så mycket svårigheter under allting. För det finns det som är dolt och det vissa personer döljer för andra. Men allt kändes alltför öppet.
Men när jag hade läst hela romanen kändes det bättre. Det satt ganska bra som ett porträtt av en kvinna i sextioårsåldern som levde i de omständigheterna just då. Helgas förhållande till trotjänarinnan Hermine är fint gestaltat. Annat som jag fastnar för är förhållandet mellan Helga och hennes man Ivar, och att Helga sällan lyssnas till i samtal vid middagar och andra sällskap, och situationen i världen med spanska inbördeskriget och nazisterna i Tyskland. Att det finns olika åsikter om läget och vad som är bra framkommer lagom mycket, ungefär så som jag tänker mig att det skulle kunna ha varit för en kvinna som Helga. Så här efteråt ser man aningslösheten. Och detta känns mycket relevant att läsa för oss med tanke på dagens situation. Det är svårt att bedöma och inse de stora konsekvenserna när man befinner sig mitt i ett skeende.
Jag tycker också att Helgas personlighet kommer fram i romanen. Det undanglidande, förtigande, rädslan för att ta upp det svåra. Det är sådant man kan känna igen sig i. Så jag är glad att jag läste den här romanen. Den gav mig en hel del.
Helga av Bengt Ohlsson, Bonniers 2024.
Tidigare inlägg på bloggen om böcker av Bengt Ohlsson:
Jazz är farligt (1988)
De dubbelt så bra (2018)
Midsommarnattsdrömmar (2020)
Mösstanten 