So Late in the Day Novell av Claire Keegan

Cathal, en man i Dublin slutar arbetsveckan och åker hem. Ihoptvinnat med bussresan och det han gör hemma finns minnesbilder. Huset är mycket tyst när han kommer hem och han ropar efter katten. Vi förstår så småningom att han ska, eller skulle gifta sig. På de 47 sidor som novellen upptar får författaren fram så mycket. Novellen är lugnt berättad, vardagligt och mycket innehållsrikt.

Jag vill inte avslöja för mycket om vad som kommer fram men jag kan säga att novellen är bland de bästa jag har läst. Den säger så mycket om Cathal och genom det om oss människor, om kvinnor och män och deras plats i samhället.

Här är ett smakprov ur novellen. Cathal och Sabine, som han förlovar sig med, hämtar ringen:

When they had gone back to collect it, some weeks later, on Friday evening, an additional charge of 128 euros plus VAT was added for the resizing. He had taken her outside to the street then, saying they should refuse to pay extra charge – but she’d insisted that they’d been told of the additional cost, and refused to say she had ever beleived otherwise.

”Do you think I’m made of money?” he’d said – and immediately felt the long shadow of his father’s language crossing over his life, on what should have been a good day, if not one of his happiest.

So Late in the Day av Claire Keegan, Faber 2023.
Novellen kom i år i svensk översättning med titeln I senaste laget.

Den vita boken av Han Kang

Den vita boken handlar av Han Kang handlar om liv och död och saknad. Berättaren befinner sig i en europeisk stad. Det är vinter och kallt och mörkt. Staden är täckt av snö.

När berättaren ännu inte kommit till världen födde hennes mor en dotter som dog vid födseln. I den snöiga staden i Europa berättar författaren om tomrummet efter en storasyster som aldrig fick leva och det gör hon genom att skriva om färgen vit. Det finns en viss logik i det. Vitt är egentligen ingen färg. Vitt är avsaknaden av färg. Snön är vit, ris är vitt, salt, en vit fågel. Författaren räknar upp mycket som är vitt och varje litet avsnitt i boken handlar om ett föremål eller en företeelse som är vit. Samtidigt är känslan i texten delvis mörk, och fast texten handlar om vitt är fotografierna som också finns i boken mycket mörka. De är stillbilder från Han Kangs performance Thread, uppförd på Artspace IAa, Sydkorea.

Den vita boken innehåller en vacker text, lugn och eftertänksam. Texten liknar mer poesi än roman. Den får en att tänka och känna, och bland de skrivna bilderna och bakom dem finns stort djup.

Den vita boken av Han Kang, Natur & Kultur 2019. Översättning: Anders Karlsson & Okkyoung Park.
Boken kom 2016 på originalspråket.

Hett i hyllan #256 – Professionella bekännelser

Professionella bekännelser av P C Jersild är en självbiografisk bok om hans yrke som författare. Det verkar spännande. Detta kan man läsa på bokens baksida:

Professionella bekännelser är en bok om mina andra böcker, om deras bakgrund, tillkomst och efterspel. Jag började skriva i 15-årsåldern och höll på i nära tio år, innan jag fick ut min första bok – den var resultatet av en kvällskurs i novellskrivning.

Och sedan fortsatte det fram till 1981 då den här boken publicerades. Efter det har, som vi vet, P C Jersild skrivit mycket mer. Litteraturlistan på Wikipedia omfattar fler titlar efter Professionella bekännelser än före. Men just hur det började tycker jag är mycket intressant så den här boken vill jag absolut läsa.

Professionella bekännelser av P C Jersild, Författarförlaget 1981.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

I samma flod av Sofi Oksanen

I samma flod är en essäbok om Rysslands angrepp på Ukraina med särskild fokus på kvinnorna. Eftersom delar av Sofi Oksanens släkt kommer från Estland jämför hon Estlands situation, och andra stater som har blivit erövrade av Ryssland, med Ukrainas. Men från Estland kan hon ta upp nära erfarenheter från sin egen släkt. Hennes gammelmoster blev förhörd av ryssarna och när hon kom tillbaka hem talade hon inte. Det enda hon sa var Ja, låt bli! Alla visste vad som hade hänt henne under förhören. Gammelmostern gifte sig aldrig och fick inga barn.

Boken handlar alltså till stor del om hur våldtäkt används i krig och under ockupation. Det är ett billigt, tillgängligt och mycket effektivt vapen. Rysslands metod för att lägga andra länder under sig går bland annat ut på att förneka att staten finns. Ukraina finns egentligen inte och inte heller de baltiska staterna. I själva verket är de ryska, en del av Ryssland. Då kan det vara effektivt att att flytta in ryssar i dessa områden och deportera delar av den inhemska så att den inhemska delen av befolkningen minskar. Vidare förbjuder man det inhemska språket i skolorna och yttringar av den inhemska kulturen. Våldtar man dessutom och utför sexuell tortyr, som också män blir utsatta för, både skrämmer man och får ner nativiteten hos den ockuperade befolkningen. Det är inte lätt att bilda familj och leva ett normalt liv efter hårda övergrepp.

Sofi Oksanen går tillbaka långt i historien och visar på att Ryssland har varit och är en imperialistisk stat som successivt utvidgade sitt område under historiens gång. Hon tar upp många olika aspekter, bland annat hur den ryska säkerhetstjänsten fungerar och hon skriver även om hur kvinnorna i Ryssland har det. Försämringar av kvinnors rättigheter har beslutats under senare år. Bland annat är det inte längre kriminellt att misshandla sin fru eller sambo i Ryssland. Och tillvaron för HBTQ-personer har blivit allt värre

I samma flod är en bra bok som man kan lära sig mycket av. Just att Sofi Oksanen tar upp både Rysslands imperialism och användningen av våldtäkt i krigföring i stort gör att man förstår att överfallet på Ukraina och alla våldtäkter och all plundring är ett led i en långsiktig politik. Läs gärna den här boken!

I samma flod av Sofi Oksanen – Putins krig mot kvinnorna, Bonniers 2024. Översättning: Camilla Frostell.
Ursprungstiteln är Samaan virtaan och boken publicerades första gången 2023.

Läs också gärna Den längsta av resor av Oksana Zabuzjko.

Tisdagstrion – Tre böcker i samma typ av miljö

Tre böcker i samma typ av miljö, det är uppgiften vi fått till idag. Jag har valt bondemiljö, och böckerna har alltså samma typ av miljö, men är ändå mycket, mycket olika.

Mjölkat av Sanna Samuelsson utspelas i nutid i Östergötland. Ellen far iväg från storstaden i sin avställda bil mot sina barndomstrakter. Hon anländer till bondgården där hon har vuxit upp. Den är såld. Föräldrarna var mjölkbönder och kunde inte få verksamheten att gå ihop. I gården bor andra människor nu. Ellen ringer på, men ingen är hemma. Då letar hon rätt på nyckeln som ligger där den alltid brukade ligga, hon öppnar och går in.
Mjölkat är Sanna Samuelssons debutbok och den kom 2023 och fick Borås tidnings debutantpris i år.

I Regnspiran av Sara Lidman (1923-2004) är handlingen förlagd till Västerbotten för mer än hundra år sedan. Den handlar om ett par som har ett mindre jordbruk och som äntligen får en dotter när de kommit en bit upp i åren. Dottern heter Linda. Hon är egensinnig och bryr sig inte riktigt om andra, vilket får tragiska konsekvenser. Romanen har härligt språk och det jag också uppskattade i berättelsen är att stort utrymme ges till kvinnornas arbete.
Som vi kan se på omslaget här ovan publicerades Regnspiran första gången 1958. Den var Sara Lidmans tredje roman.

Obehaget om kvällarna av Marieke Lucas Rijneveld handlar om flickan Jas som är tio år och växer upp i en strikt kristen lantbrukarfamilj i Nederländerna. Hon har tre syskon, men storebrodern Matthies går genom isen och drunknar när han åker skridskor. Det påverkar familjen djupt. Mamman blir deprimerad och hon som har stått för den mesta ömheten i familjen finns inte längre till för barnen. Romanen är obehaglig att läsa på grund av skildringar av övergrepp, men den är bra.
Obehaget om kvällarna publicerades första gången 2018 och kom 2021 på svenska. Den belönades med Internationella Bookerpriset 2020.

Det var mina tre böcker och nu är jag ganska spänd på vilka miljöer de andra bokbloggarna har valt. Om du också är nyfiken på det kan du gå till Ugglan & Boken.

Och så anlände denna

Middlemarch av George Eliot (1819-1880) är en klassiker som jag gärna vill läsa. Den är gräsligt omfångsrik och när den nu har kommit i svensk nyöversättning köpte jag den. Jag länkar till förlagets sida om boken, men tro bara inte på att den endast är på 700 sidor. Nej boken är på 970 sidor, förord inräknat, och så lite noter bakefter. Detta är alltså ingen bok som lämpar sig för den som vill ligga i sängen och läsa om hen inte vill träna hand- och armmuskler lite extra. Men sitta går nog bra. Förr publicerade man alltid så här omfångsrika romaner i flera band. Man kan undra varför det har blivit så här idag?

Men naturligtvis är jag glad över att boken är här. Jag hoppas att jag kan läsa den i sommar.

Middlemarch – En studie i lantligt småstadsliv av George Eliot, Bonniers 2024. Översättning: Hans-Jacob Nilsson.

Romanen publicerades första gången på originalspråket i åtta band med titeln Middlemarch – A Study of Provincial Life (1871-1872).

Lärkan av Dezso Kozstolányi

Lärkan utspelas i slutet av 1800-talet i en ungersk småstad. En mor och far tar farväl av sin vuxna dotter som reser bort med tåget för att besöka släktingar. Hon ska bara vara borta i en vecka, men det är ändå svårt både för föräldrarna och dottern. De är aldrig skilda åt i vanliga fall. De lever tillbakadraget och dottern och modern sköter hushållet. Nu får föräldrarna ingen hemlagad mat i en vecka. De måste äta middag på restaurang och restaurangmat är dålig, det är både dotterns och föräldrarnas åsikt.

Lärkan är en lite satirisk bok med viss humor, där författaren framställer livet i en landsortsstad där det moderna livet ännu inte har slagit igenom. Det är de övre skikten i staden det handlar om, domare, gymnasielärare, doktorer och apotekare. Fadern tillhör detta skikt, han stammar från en gammal adlig släkt och har varit landsarkivarie. Bland dessa människor i staden dricks mycket alkohol och festas hela nätter och när fadern träffar sina gamla vänner och bekanta igen dras både han och hustrun in i sällskapslivet som kanske inte alltid är helt bra för hälsan. Men tonen i romanen är mycket godmodig och författaren är inte överlägsen mot det gamla paret som saknar sin dotter, tvärtom.

Detta är den yttre handlingen, men egentligen handlar romanen om den lilla familjens inre liv. De är hårt knutna till varandra. Dottern är ful och har inte blivit gift. De går i vanliga fall i sin lunk, tätt ihopknutna och umgås inte mycket med andra. Deras åsikter om livet utanför familjen är fastlåsta och snäva och fast jag inte alls lever i samma situation känner jag igen de psykologiska bindningarna, hur man kan begränsa sig själv och sitt liv fast det inte behövs. Jag förstår varför Lärkan är en älskad ungersk klassiker.

Lärkan av Dezso Kosztolányi, Bokförlaget Perenn 2015. Förord Péter Esterházy. Översättning: Maria Ortman.
Romanen publicerades första gången 1924 (Pacsirta).

Dezso Kosztolanyi (1885-1936) var en ungersk författare, journalist och översättare. Enligt Wikipedia skrev han i alla genrer och inspirerades av fransk symbolism, impressionism, expressionism och psykologisk realism. Översatt till svenska finns bara Lärkan och en samling dikter och noveller. Lärkan kom på svenska 2015.

Hett i hyllan #255 – Complete Novels

Eftersom vi nu äger den här boken har flera böcker av Dashiell Hammett (1894-1961) rensats ut ur bokhyllan, för här har vi alltså alla fem romaner som han har skrivit. Inte så dumt. Det blev nog lite mer plats i hyllan på så vis. Hittills har jag bara läst en novell av Hammett, men jag vill läsa åtminstone en av romanerna i den här boken. Han tillhör de hårdkokta deckarförfattarna och det är inte min käraste genre, men novellen Nightmare Town som jag läste, var så sanslös att jag gärna vill läsa mer av honom.

Romanerna i boken är:
Red Harvest (1929)
The Dain Curse (1929)
The Matlese Falcon (1930)
The Glass Key (1931)
The Thin Man ((1934)

Dessutom har Dashiell Hammett skrivit en lång rad noveller.

Dashiell Hammett – Complete Novels, The Library of America 1999. Editor: Steven Marcus.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Hyper av Agri Ismaïl

Som ni ser finns tecken för olika valutor på bokens omslag och den handlar verkligen om pengar. Författaren har skrivit en roman om både privat ekonomi och de stora ekonomiska frågorna genom en historia om en kurdisk familj. Berättelsen handlar om hur pengarna styr våra liv. Och det gör de ju hela tiden. Man kan säga att pengar inte är det viktigaste i livet. Annat såsom kärlek, vänskap, respekt, hälsa och omtanke är det viktiga. Javisst. Men pengar och egendom påverkar hela våra liv, både för den som has massor, för de som frenetiskt jagar pengar och för dem som inga har, eller alldeles för lite. Självklarheter egentligen.

Den kurdiska familjen har flytt från Iran till England men från början bodde de i Irak. Där var fadern en respekterad man, men i London är han arbetslös och lever på understöd. I familjen finns tre syskon. Den äldste sonen Mohammed börjar arbeta i den brutala finansbranschen, systern gifter sig med en arabisk man och flyttar till Bagdad och den yngre brodern lever helt online och livnär sig så småningom på så vis. Trots att bokens omslag skulle kunna tyda på annat är Hyper en mycket levande roman. Där finns många mänskliga problem och relationerna i familjen är fint gestaltade. Kurdernas situation finns också med så att det känns.

Romanen utspelas i många miljöer, finansbranschens London, New York, Irak och Dubai. Där finns utnyttjande av människor för att tjäna pengar, orimliga arbetsdagar i finansbranschen, fördomar om olika folkgrupper, vilja att arbeta för en bättre värld, kärlek och familjeproblem. Samtidigt är berättelsen lite skruvad, fast jag undrar hur mycket. Ofta är ju verkligheten sådan att vi inte tror att den kan vara sann. Romanen är en satir över finansvärlden och hur rikedomen styr. Dubai är ett exempel som är otroligt i sig, fast det finns i verkligheten.

Hyper är både mycket rolig och tragisk. Romanen är mycket spännande att läsa, en underhållande, satirisk och allvarlig berättelse som jag rekommenderar.

Hyper av Agri Ismaïl, Bonniers 2024.

Tisdagstrion – Hjärta och hjärna

Bevingad intelligens av Jennifer Ackerman handlar till stor del om fåglars hjärnor. Jennifer Ackerman berättar om många fåglar med många olika förmågor, och också om vad forskarna har kommit fram till och deras olika teorier. En av fågelarterna är talgoxar. I England kom de på att de kunde hacka hål i kapsylen på mjölkflaskorna som stod utanför dörrarna till husen. På så sätt kunde de komma åt grädden som flöt ovanpå mjölken. The Genius of Birds kom 2016 och översatt till svenska 2018.

Fem hjärtan i en tändsticksask av P C Jersild har jag inte läst, men den har varit med i Hett i hyllan. Det är en roman med självbiografisk grund. Miljön är Norra Ängby där familjen bodde i en stuga med två rum. Där fanns långa rader med likadana småhus, det var en trädgårdsstad för skötsamma arbetare och där växte P C Jersild upp. Romanen publicerades första gången 1989.

En fruktansvärd grönska av Benjamin Labatut handlar om skarpa hjärnor, alltså matematiker och fysiker och hur de så småningom utvecklar kvantteorin som sätter de gamla fysiska lagarna ur spel. De är alla udda personer med stark vilja och det de kommer fram till ställer så mycket på ända att flera av dem blir skräckslagna. Benjamin Labatut både fabulerar och skriver om verkliga händelser. Boken kom 2020 på spanska (Un verdor terrible), på svenska 2021.

Det finns säkert fler spännande böcker om hjärta och hjärna hos Ugglan & Boken som ger oss alla temana till tisdagstrion.