Halvårsrapport för mina läsprojekt

Halva året har gått så det är dags för en liten uppdatering när det gäller mina läsprojekt.

Bilden överst till vänster får symbolisera projektet En författare som jag vill läsa mer av. Bilden är från omslaget till Marguerite Duras bok Smärtan. Men författarna är egentligen två, Marguerite Duras och Thomas Bernhard. Jag får väl säga att läsningen av deras böcker tuffar på. I år har jag har läst tre böcker av Marguerite Duras och två av Thomas Bernhard. De var prioriterade författare också förra året så sammanlagt har jag läst mer. Det är värdefullt att läsa flera böcker av en författare och lära känna stilen, tonen och ämnena som just hen arbetar med.

Hyllvärmarprojektet har gått över förväntan. Jag har bara två böcker kvar att läsa och då har bara halva tiden gått. Bilden längst uppe till höger visar Gå, gick gått av Jenny Erpenbeck.

Bilden i vänstra nedre hörnet visar Lärkan av Dezso Kosztolanyi och den ingår i projektet Längst bak i min läslista som ständigt finns med, år efter år. Jag vänder alltså på läslistan och läser böcker som har legat där längst tid. I år har jag hittills läst sex böcker i det projektet. Jag har inte lagt så mycket krut på det i år.

Nej istället har jag ägnat mycket tid åt projektet som Solvej Balles Om uträkning av omfång 3 ingår i – alltså att läsa böcker som har belönats med Nordiska rådets litteraturpris. I det har jag läst nio romaner och fyra diktsamlingar. Där finns så många spännande och intressanta verk så jag kan rekommendera att plocka läsning därifrån för den som inte redan har läst alltihop.

Men i projektet Omläsning har det nästan inte hänt någonting. Den enda bok jag har läst om är Smärtan av Marguerite Duras.

Ja det var det. Nu får vi se hur det går under nästa halvår.

Längst in i skogen av Marie Hermanson

Det är iskall vinter i Göteborg och året är 1926. Barnflickan Maj är på Naturhistoriska museet med barnen hon tar hand om. Plötsligt är den äldsta flickan Alice försvunnen. Personalen letar efter henne, men hon är spårlöst borta och polisen kopplas in. Överkonstapel Nils Gunnarsson vill naturligtvis prata med barnflickan för att ta reda på vad som har hänt. Men fast ett barn är borta har hon fyra barn på sex månader, två år, tre år och sex år att ta hand om. Nils Gunnarsson behöver prata ensam med Maj och därför ber han sin vän Ellen Forsell (tidigare Grönblad) komma och hjälpa till med barnen under tiden.

Längst in i skogen är den tredje boken i Marie Hermansons serie om Ellen och Nils och även denna är en deckare, precis som Pestön, men ganska annorlunda. I Pestön har vi en fruktansvärd brottsling och snabba motorbåtar, en rafflande historia. Den här berättelsen är lite mindre dramatisk, men där finns spänning och en oväntad vändning mot slutet. Marie Hermanson skriver så bra. Jag njuter av att få uppleva miljön på Naturhistoriska museet med alla de uppstoppade djuren och dioramorna. Beskrivningen av Majs situation i en familj där fadern är en supande skojare och modern till barnen är sjuklig och ligger till sängs känns verklig, kärleksfull och helt omöjlig. Maj är bara sjutton år och har arbetat i familjen sedan hon var fjorton. 1920-talets klassskillnader framstår tydligt och också att det var ett männens årtionde, även om det fanns kvinnor som levde ett friare liv.

Längst in i skogen är en underhållande deckare helt i min smak. Samtidigt som där finns allvarliga problem ser författaren på människorna med viss humor. Det känns som om författaren använder vissa deckarkomponenter som vi har stött på i annan spänningslitteratur, men hon är en så gedigen och skicklig författare att hon skapar sin egen levande berättelse. Rekommenderas!

Längst in i skogen av Marie Hermanson, Bonniers 2024.

Hett i hyllan #257 – The Archer Files

Hårdkokta deckare är inte min kopp te, men här har jag hittat hårdkokta noveller i bokhyllan. Boken innehåller alla Ross Macdonalds noveller med privatdetektiven Lew Archer. Jag kommer nog att testa någon av novellerna eftersom noveller är korta. Visserligen har jag läst novellen En hund begraven av Ross Macdonald och den var ingen höjdare, men kanske är det ändå möjligt att novellerna är bättre på originalspråket? Ja, här står den i alla fall i bokhyllan, the Archer Filés.

Ross Macdonald (1915-1983) är en pseudonym för författaren Kenneth Millar. Han var en Kanadensisk-Amerikansk författare som främst är känd för sina romaner med privatdetektiven Lew Archer. Miljön är södra Kalifornien.

The Archer Filés – The Complete Short Stories of Lew Archer, Private Investigator, Vintage Books 2015. Edited by Tom Nolan.
Tom Nolan har också skrivit en biografi över den fiktive privatdetektiven. Den finns i början av boken.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Halv elva en sommarkväll av Marguerite Duras

Ett par, deras lilla dotter och en väninna är på bilresa i Spanien. Det är mycket hett. Under ett stort åskoväder stannar de i en liten stad. Många turister har sökt skydd där. Hotellet är överfullt och och människor får övernatta i korridorerna. Den lilla flickan är bara fyra år. De tre vuxna i hennes resesällskap bryr sig mycket om henne, men modern dras hela tiden till alkoholen. Hon känner att ett kärleksförhållande håller på att växa fram mellan väninnan och hennes man, och hon gör ingenting för att hindra det. Alkoholen dominerar hennes liv.

Åskvädret är våldsamt. I staden har en man mördat sin hustru och hennes älskare och han är fortfarande på fri fot. Mot bakgrund av detta finns attraktionen mellan väninnan och mannen, kärleken till den lilla flickan, alkoholberoendet, hettan och röran på det överfulla hotellet. Berättelsen har stark pregnans och närvaro, stark spänning och dramatik. Den är hjärteknipande på ett helt annat sätt än De små hästarna i Tarquinia som också handlar om människor från Frankrike som är på semester. Men den är loj och stillastående. Där känns det som om människorna skulle kunna ändra sin situation om de ville. Men de vill inte. I halv elva en sommarkväll händer det saker, och där finns desperation. Men samtidigt finns samma känsla av att ingen riktigt kan ändra sakernas gång. Det känns ödesbestämt. Romanen är ett utsnitt av ett liv och jag funderar både på hur det har varit innan och hur det sedan kommer att gå.

Båda romanerna är läsvärda, var och en på sitt sätt, men Halv elva en sommarkväll fungerar bättre för mig.

Halv elva en sommarkväll av Marguerite Duras, Lind & Co 2002. Översättning: Ingmar Forsström.
Romanen publicerades ursprungligen 1960 (Dix heures et demie du soir en été).

Tisdagstrion – Böcker med titlar som börjar på P

Pärlan som sprängde sitt skal av Nadia Hashmi. Rahima är en flicka i Afganisthan. Hon har inga bröder och fadern missbrukar opium. Eftersom flickor inte får uträtta ärenden och också har svårt att gå till skolan utan manlig eskort bestämmer föräldrarna att Rahima får bli en bacha posh, alltså klippas och kläs som en pojke. Då får hon mycket mer frihet. Romanen handlar alltså om kvinnornas situation i Afghanistan. Den är mycket spännande, en riktig bladvändare. Pärlan som sprängde sitt skal publicerades första gången 2014 (The Pearl that Broke Its Shell) och kom 2018 på svenska.

Patria av Fernando Aramburu handlar om vad som kan hända med människor när den politiska verksamheten utförs med våld. I Baskien finns organisationen ETA som vill ha ett fritt, socialistiskt Baskien. Organisationen bildades som en reaktion mot Francoregimen förtryck. ETA genomförde väpnade aktioner och den verksamheten fortsatte även efter Francos fall. Handlingen kretsar kring två familjer i en by. De är vänner, men de hamnar på var sin sida när det gäller synen på ETA:s verksamhet. ETA skaffade medel till verksamheten bland annat genom att hota företagare och pressa dem på pengar, och det råkar mannen i den ena familjen ut för. Patria publicerades på spanska 2016 och kom i svensk översättning 2018.

Piranesi av Susanna Clarke. Piranesi bor i Huset. Det är mycket stort. Där finns trappor och stora salar. De översta våningarna har raserats och längst ner i botten finns tidvattnet som kommer och försvinner. Huset är byggt av sten. Det är en märklig plats han befinner sig på. Kanske är den oändlig. För Piranesi är det hela världen. Han är ensam levande människa där, förutom Den andre som han träffar en gång i veckan. Men i Huset finns många fåglar och Piranesi känner sig inte ensam. Han har alla statyerna och fåglarna och skelett av döda människor som han vördar. Piranesi är en underlig berättelse, en vacker och spännande roman. Den publicerades första gången 2020 och finns inte översatt till svenska.

Vill du ha fler tips på boktitlar som börjar på P kan du gå till Ugglan & Boken.

Ekorren – novell av Tove Jansson

Novellresan har nu kommit till skärgården och en av novellerna som Ugglan & Boken hade hittat på det temat var Ekorren av Tove Jansson (1914-2001). Jamen, så bra, tänkte jag. Ekorren finns ju i boken med noveller av Tove Jansson som jag köpte på bokrean för några år sedan. Så nu läste jag novellen och det visade sig att den handlar om en lite äldre kvinna som befinner sig ensam på en liten ö. Det är långt ut i havsbandet och där växer inga träd. En dag ser kvinnan en ekorre sitta på båtstranden.

Hon tog rocken över nattskjortan och satte sig vid fönstret. Det var kallt, kölden stod stilla i det fyrkantiga rummet med sina fyra fönster. Ekorren rörde sig inte. Hon försökte komma ihåg allt som hon visste om ekorrar. De seglar mellan öarna på brädbitar, i medvind. Och så mojnar det, tänkte hon med en liten grymhet. Vinden dör ut eller vänder, de driver till havs, det blir inte alls som de har tänkt sig. Varför seglar ekorrar? Är de nyfikna eller bara hungriga? Är de modiga? Nej. Bara vanlig enfald.

Kvinnan är kärv. Hon vill inte gärna ha med andra människor att göra, men snart måste hon åka iväg för att proviantera. Det är kall höst och vintern närmar sig. Hon har sina rutiner, bland annat sina glas madeira som hon dricker enligt fastställda regler som hon verkar ha satt upp för att få tillvaron på ön att fungera och för att hålla lusten till drycken i schack. Och så måste hon hugga mycket ved för att hålla sig varm och vid liv över vintern.

Men så är det ju ekorren förstås.

Ja, mer ska jag inte berätta om den här novellen som är högst läsvärd, precis som de andra jag hittills har läst av Tove Jansson.

Ekorren – novell av Tove Jansson ur samlingsboken Noveller, Modernista 2019.
Ekorren fanns ursprungligen i novellsamlingen Lyssnerskan från 1971.

Glad midsommar!

Ja nu är det midsommarafton och jag önskar er en trevlig helg. Om vädret inte blir som man vill kan man alltid äta sill inomhus. Och läsa naturligtvis. Själv hade jag tänkt läsa Middlemarch under helgen. Inte läsa ut den förstås eftersom den är så omfångsrik, men en bit av den. Men så trillade min reserverade Rent hus av Alia Trabucco Zerán in och dessutom Dansösen av Patrick Modiano som min man hade reserverat. Så nu har jag pausat läsningen av Middlemarch efter att ha läst bok ett. (Den publicerades ursprungligen i åtta böcker.) Korta lån är bäst att läsa meddetsamma och eftersom vi nu har Dansösen hemma vill jag läsa den också. Vi får se hur långt jag kommer i helgen. Det finns ju annat än böcker, till exempel blommor och blad.

Trevlig midsommar allihop!

Hett i hyllan #256 – The Man from Berlin

Vad är nu detta som har letat sig in i vår bokhylla? Jo, det är den första boken i en serie där Gregor Reinhardt är huvudperson. Tiden är andra världskriget och Gregor Reinhardt är tysk underrättelseofficer. En ganska ovanlig hjälte, om han nu är det i boken.

Författaren Luke McCallin föddes i England, växte upp i Afrika, fick utbildning på olika håll i världen och har arbetat som biståndsarbetare för FN, läser jag på hans hemsida. I sina böcker undersöker han vad som händer med vanliga människor när de utsätts för onormal press. The Man from Berlin utspelas i Sarajevo 1943.

Citat från bokens baksida:
Reinhardt manoeuvres his way though a minefield of political, military, and personal agendas, as a trail of dead bodies leads him to a secret hidden whithin the ranks of the powerful – a secret they will do anything to keep.

Kommer jag att läsa den här boken? Tveksamt.

The Man from Berlin av Luke McCallin, No Exit Press 2014.
Boken publicerades första gången 2013.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Twist av Klas Östergren

I Twist, som i flera andra av Klas Östergrens romaner, är berättaren en författare. Twist är allvarligare och mindre lekfull än Gentlemen som är den senaste boken av Klas Östergren som jag har läst. Det är inte så konstigt. Klas Östergren var mycket äldre när han skrev Twist och det är också romanens berättare. Han är en man som ser tillbaka på sitt liv. I centrum av berättelsen finns en kvinna vid namn Anne-Marie, eller Ami eller Anna eller Annie. Dessa olika namn har olika personer kallat henne under årens lopp. Berättaren träffade henne första gången när de båda var tonåringar. Efter det har han umgåtts med henne under vissa perioder i sitt liv.

I romanen finns två allvarliga problem, Rysslands gasledning ner till Europa genom Östersjön och Sovjetunionens och sedermera Rysslands värvande och insnärjande av agenter i västländerna. Men där finns också humor och lekfullhet och människogestalter med deras fel och brister. Och kärlek i olika skeden av livet. Klas Östergren leker lite med oss i denna underhållande, mänskliga och spännande roman. Han lurade i alla fall mig med twisten i slutet av boken. Alltså inte dansen Twist som också förekommer i berättelsen utan twist som i oväntad knorr. Fast knorr är egentligen ett alltför skojigt ord. Det döljer sig mycket allvar bakom.

Twist av Klas Östergren, Månpocket 2015.
Romanen publicerades första gången 2014.

Tisdagstrion – Något mjukt i handling, titel eller omslag

De osynliga av Roy Jacobsen handlar om en familj på en karg ö i norra Norge. Familjens liv är inte mjukt, nej det är mycket hårt, men en stor del av deras försörjning kommer från försäljning av ejderdun som de samlar på klipporna. Ejderdun är mjukt. De usynlige publicerades 2013 i Norge och kom i svensk översättning 2015.

Fårdagboken av Axel Lindén. Ja , det säger sig väl självt att fårull är mjuk. Mannen som skriver dagbok kommer från staden men har ärvt en bondgård där han har får, och det är inte så lätt att vara fårfarmare, men han lär sig efter hand. Fårdagboken är Axel Lindéns debutbok och den kom 2017.

På omslaget till Jakobs stege av Ljudmila Ulitskaja ser vi ett spädbarn. Romanen är en familjekrönika som löper från början av 1900-talet och in i 2000-talet. Den börjar i Ukraina där den unge Jakov Odetskij blir förälskad i Marusia Kern. De tillhör båda judiska familjer. Men själva romanen börjar inte med det utan istället med Nora år 1975 när hon får ett meddelande om att hennes farmor Marusia har avlidit. Efter henne ärver hon en korg med brev och dagböcker och på så vis får hon veta mer om sin släkt. Boken kom på ryska 2015 och i svensk översättning 2018.

Dagens ämne till tisdagstrion har vi fått från Ugglan & Boken. Om du går dit kan du få fler boktips.