Författare: Mösstanten

Tisdagstrion – Mansnamn i boktiteln

~ Mösstanten ~ 14 kommentarer

Walters dotter av Lídia Jorge läste jag för ett par år sedan. Den handlar om en flicka i en patriarkal familj på landsbygden i Portugal. Hon är dotter till familjens svarta får, Walter. En flicka han är tillsammans med som ung blir gravid och en bror till Walter tvingas gifta sig med henne för att undvika skandal. Walters dotter är en mycket rörande berättelse om en flicka till en omöjlig far. Walters dotter kom på originalspråket 1998 och på svenska 2011. Det är så vitt jag vet den enda boken av Lidia Jorge som är översatt till svenska. Men ganska många är översatta till engelska.

Det finns en lång novell som heter Tonio Kröger av Thomas Mann. Den har jag länge tänkt läsa. Novellen finns på svenska i flera utgåvor. Den här har jag lånat på biblioteket eftersom jag vill läsa alla fyra novellerna i boken. Tonio Kröger skrevs 1901 och det är en historia om en pojke som blir författare. Den är filmatiserad.

Den tredje boken har jag inte läst. Ännu. Det vill jag så gärna eftersom jag tycker så mycket om det jag hittills har läst av Marilynne Robinson. Titeln är Jack och den handlar om hans kärlekshistoria med prästdottern Della Miles. Jack är den fjärde boken i Marilynne Robinsons romansvit från den lilla staden Gilead och han finns även med i romanen Hemma som är den andra boken i sviten. Jack kom 2020 på originalspråket och på svenska 2021.

Kanske vill du ha fler tips på böcker med mansnamn i titeln? Då kan du gå till Ugglan & Boken.

Nominerade till skönlitterära Augustpriset 2023

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

Nu är jag sent ute, inte bara med inlägget utan också med läsningen. När nomineringarna till Augustpriset offentliggjordes upptäckte jag att jag inte hade läst en enda av böckerna. Lite underligt kan jag tycka eftersom det verkar vara en spännande samling böcker. Sedan dess har jag hunnit läsa Satansviskningar av Sami Said och Moral av Lyra Ekström Lindbäck. Sex böcker är nominerade som vanligt och de tre ovan var lättast att få hem från biblioteket.

Men de här tre böckerna har lång, lång kö. Systrarna bestämde jag mig för att köpa. En bok på mer än 700 sidor vill jag inte ha hemma på tvåveckorslån och om jag skulle vänta tills man kan få den vanliga lånetiden skulle det väl bli av tidigast i vår. Nej Systrarna är på väg hit nu och sedan får den stå på bokvagnen fram till jul, för då tänker jag läsa den. Jävla Karlar har varit här på tvåveckorslån men det var min man som hade lånat den och jag hann inte läsa den då. Han tyckte att den var bra.

Som ni kanske märker vill jag läsa alla sex böckerna, så man kan gott påstå att åtminstone när det gäller mig har Augustpriset ett betydande inflytande på läsintresset. Jag listar böckerna här nedan med länkar till förlagen.

Spindelbjörken av Per Hansson
Moral av Lyra Ekström Lindbäck (f.d. Koli)
Satansviskningar av Sami Said
Systrarna av Jonas Hassen Khemiri
Studie i mänskligt beteende av Lena Andersson
Jävla Karlar av Andrev Walden

Vem som vinner får vi veta 27 november.

Den vita staden av Karolina Ramqvist

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Den vita staden är en fristående uppföljare till Karolina Ramqvists tidigare roman Flickvännen som handlade om en ung kvinna som var helt beroende och dominerad av en kriminell man. Han var framgångsrik inom sitt område och hon kunde leva lyxliv med stor villa, resor och dyra kläder och handväskor. Men helt på hans villkor och när han var ute på jobb måste hon stanna i huset.

Flickvännen läste jag för ganska länge sedan och jag minns inte hur den slutade men i Den vita staden har mannen försvunnit. Det framgår inte riktigt om han sitter i fängelse eller är död eller har rest någonstans långt bort för att komma undan rättvisan. Den unga kvinnan heter Karin och hon är ganska nybliven mamma. Allt har fallit ihop runt henne. Hon tillbringar dagarna i sitt hus tillsammans med det lilla barnet och orkar varken laga mat eller städa.

Hon har förlorat nästan allt. Det finns inga pengar. Hon står skriven på huset, men fastighetsskatten är inte betald och myndigheterna har börjat mäta ut kriminellas tillgångar. Huset ska säljas på exekutiv auktion och snart har hon ingenstans att bo.

Då ger hon sig ut med sitt lilla barn och tar kontakt med andra i den kriminella ”familjen”. Det måste finnas pengar som de andra är skyldiga hennes sambo och dem vill hon hämta in.

Den vita staden är en spännande roman om en kvinna som har funnit sig i att inte ta eget ansvar och som nu måste göra det. I och med att författaren har givit henne ett barn, som måste tas om hand och att hon är nybliven mor – en situation som vi vet kan vara mycket påfrestande även om man lever ett kärleksfullt, tryggt liv och som kan leda till att man blir deprimerad också då – kan jag inte låta bli att känna med henne och framförallt barnet och hoppas att allt ska ordna sig för dem på något sätt. Och hur Karolina Ramqvist får fram hur besvärligt det är att ta sig runt i staden med en paraplyvagn när det är snö och vinter! Alla vardagsgöromålen känns så äkta. Den vita staden är väl värd att läsas.

Den vita staden av Karolina Ramqvist, Norstedts 2015.

Hett i hyllan #228 – Falcon

~ Mösstanten ~ 8 kommentarer

Jamen jag har ju läst H som i Hök, då har jag läst den här boken, tänkte jag. Ganska dumt. Hök och falk är naturligtvis inte samma fågel. H som i hök heter ju H is for Hawk på engelska. Alltså har jag inte läst den här boken och nu får den vara med i Hett i hyllan.

Falcon är en faktabok om falkar, mytologiskt, historiskt och i relation till naturen och vårt moderna samhälle. Från bokens baksida:

Falcons are the fastest animals in the world and one of nature’s most thrilling and beautiful predators. They have fascinated us for millennia. From gods to hunting companions, conservation icons to weapons of war, the meanings we have given them shed new light on the cultures through which they have flown.

Den här boken verkar mycket intressant nu när jag tittar närmare på den. Falcon är inte översatt till svenska, men jag tror faktiskt inte att det är alltför svårt att läsa den på engelska. Den publicerades första gången 2006.

Falcon av Helen Macdonald, Reaktion books 2016.

Hett i hyllan där vi visar våra olästa böcker drivs av Bokföring enligt Monika.

Melancolia av Mircea Cartarescu

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

När jag hade läst ett litet stycke i den här boken var jag ytterst förvånad. Men var hela boken skriven på detta viset? Ja, det var den. Där fanns en realistisk grund någonstans nere i botten som i en brunn, men hela texten var drömlik och symbolisk. Kanske är allt Mircea Cartarescu skriver så? Jag vet inte. Detta är mitt första nosande i den här författarens verk. Han nämns ju då och då i Nobelprisspekulationer så jag ville gärna läsa något av honom.

Boken börjar med en prolog och efter den består den största delen av texten av tre berättelser, om en femårig, en åttaårig och en femtonårig pojke. Kanske är det samma pojke. De tre berättelserna är skrivna ur pojkarnas perspektiv. Där finns det lilla barnets tidsuppfattning som gör att om han är lämnad hemma ensam är tiden oändlig. Där finns barnets skräck. Där finns femtonåringens famlande efter vem han ska bli och undrande över män och kvinnor och det som skiljer dem åt. Det finns väldigt mycket att hämta i den här romanen, om den nu ska kallas roman.

Men för mig blev det lite svårt med allt det här förvridna, drömlika och tunga som finns i romanen. De två första berättelserna om femåringen och åttaåringen var lättare för mig att svälja än den tredje om femtonåringen. Där blev det lite för mycket. Det var nog inte skinnömsandet som blev för mycket, det var ganska genialt, tycker jag, otäckt, groteskt, men genialt. Men en jättelik ekoxe som pojken kan flyga med och poeter i gravar och en staty som demoleras. Näe. Det kändes som någon slags fantasybok, som om författaren tagit loss något ur den och använt utan att det fanns någon spännande intrig att följa. Inte för att jag brukar läsa fantasy, men i alla fall.

Nu kan jag förstås inte undgå att märka att det finns kvalitet i den här boken. Det är inte vem som helst som kan skapa detta. Melancolia är irriterande, vacker, otäck, svart, tung och poetisk. Och lite långtråkig på slutet. Där är mycket natt och månljus och barnen är i stort sett avskilda från de vuxna. Vad kan jag mer säga?

Men denna märkliga läsupplevelse gör inte att jag aldrig mer vill läsa Mircea Cartarescu. Det vill jag. Har någon som läser detta något tips om vad jag borde testa?

Melancolia av Mircea Cartarescu, Bonniers 2023. Översättning: Inger Johansson.

Tisdagstrion – Monopol

~ Mösstanten ~ 15 kommentarer

Temat för dagen är Monopol som i brädspelet. Allt man kan komma på som har anknytning till spelet gäller, och fast det finns mycket att välja på finns här två böcker som jag inte har läst, men som jag vill läsa – naturligtvis.

Gå förknippar jag med Monopolspelet och tack vare Hannele har jag blivit tipsad om en bok av Thomas Bernhard där titeln är just Gå. Thomas Bernhard är en författare som jag vill läsa mer av och när jag har läst alla fem delarna i hans självbiografiska svit vill jag så gärna läsa också denna. Gå publicerades första gången på originalspråket 1971 (Gehen) och på svenska 1991. Det finns en nyare upplaga som kom 2017. Jag länkar till förlaget.

Kungsgatan är en av gatorna i Monopolspelet. Det finns en roman av Ivar Lo Johansson som heter Kungsgatan. Jag har läst en del av Ivar Lo, men inte denna och jag blev nyfiken på den när jag såg den hos Bokologen. Kungsgatan tillhör Ivar Lo Johanssons tidigare romaner och kom redan 1935 och den handlar om statarflickan Marta och lantarbetarsonen Adrian som flyttar till Stockholm.

Hotell kan man köpa när man spelar Monopol och i Olga Tokarczuks novellsamling Spel på många små trummor finns en novell som heter På hotellet och den handlar om en kvinna som städar på hotell och den har jag faktiskt läst.

Det var mina tre. Om du är nyfiken på hur andra bokbloggare har associerat böcker till Monopol kan du gå till Ugglan & Boken.

Nightmare Town – novell av Dashiell Hammett

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Nightmare Town är den första novellen i den här samlingen av Dashiell Hammett (1894-1961), och det må jag säga, det är verkligen en mardrömsstad som Steve Threefall kommer till. Han är onykter och kör upp på trottoaren och rammar nästan en ung kvinna. Bilen hamnar på trottoaren någonstans där han så småningom vaknar upp och blir förd av sheriffen till en cell. Det visar sig att Steve Threefall har slagit vad med ett par festande kompisar att han skulle köra ända till den här staden ute i öknen och den presentationen av novellens huvudperson är ganska så nödvändig. En normal, eftertänksam människa skulle aldrig stanna flera dagar i denna egendomliga, skrämmande stad. Men det gör Threefall och det blir bara värre och värre. Till slut blir det så våldsamt att det blir riktigt komiskt. Jag kan inte ta denna stad och dess invånare på allvar. Men spännande är det.

Novellen är skriven 1924 och det gör att det i viss mån går att acceptera att det kan finnas en ny stad, som bara har funnits där ett par år ute i öknen, och att mycket skumt kan försiggå där med tanke på de dåliga kommunikationer som fanns då.

Ett smakprov från sidan 3:
Steve Threefall awakened without undue surprise at the unfamiliarity of his surroundings as one who has awakened in strange places before. Before his eyes were well open he knew the essentials of his position. The feel of the shelf-bunk on which he lay and the sharp smell of disinfectant in his nostrils told him that he was in jail. His head and his mouth told him that he had been drunk; and the three-day growth of beard on his face told him he had been very drunk.

Nightmare Town – novell av Dashiell Hammett ur samlingen Nightmare Town and other stories, Stonewall Press 2013.

Allt detta kunde du fått av Josefine Klougart

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Sonja och Erik köper en fastighet i närheten av nationalparken Mols Bjerge vid Jyllands östkust. Erik är kiropraktor och Sonja är hemma med deras två flickor. Det är flickorna som står i centrum i den här romanen och främst är det den äldsta systern Barbara. Vi får följa flickornas uppväxt och hur de blir vuxna – på sätt och vis. Det finns en kronologisk utveckling i romanen men den är upplagd i fragment, i bilder av den här familjen, och författaren hoppar fram och tillbaka i tiden. När jag skriver bilder beror det inte på att berättelsen enbart skulle innehålla bilder. Där finns mycket tankar och resonerande hos författaren som skriver romanen. Men hos mig blir det till bilder och känslor. Det är en mycket finstämd roman.

Allt detta kunde du fått handlar alltså om en familj, om varifrån föräldrarna kommer och vilket bagage de har att bära och hur det påverkar barnen. Men det är inte så enkelt. Jag uppfattar att de två flickorna är födda med ganska olika egenskaper och att inte bara deras olika plats i den lilla syskonskaran och arvet från föräldrarna har betydelse för hur deras liv kommer att gestalta sig. Josefine Klougart lämnar mycket till läsaren som får bygga sin egen bild av familjen och kanske fundera över sig själv och sitt eget liv.

Men romanen har också flera lager. Barbara blir författare och skriver om sin familj och det är inte klart och tydligt vad i berättelsen som kommer från romanfiguren och vad som är författarens ord. När författaren skriver om hur Barbara vill att den roman hon skriver ska gestalta livet är det då egentligen, eller likaväl, Josefine Klougart själv som skriver om vad hon försöker skapa? Det finns en stor vaghet och osäkerhet i romanen som ger djup och frågor och mycket känslor.

När jag skriver att Josefin Klougarts roman handlar om en familj är det alltför snävt uttryckt. Den handlar om livet och döden, om att vara människa. Den är inte helt lättillgänglig och läsaren får vara beredd på att närma sig den lite grand som man närmar sig poesi, men det är absolut värt besväret. Allt detta kunde du fått är en fin roman med stor känsla för naturen och landskapet och för barn, ja stor känsla för människor och för vår korta tid här på jorden. Den ger mycket till läsaren.

Allt detta kunde du fått av Josefine Klougart, Bonniers 2023. Översättning: Johanne Lykke Naderehvandi.

Hett i hyllan #227 – Ulysses annotated

~ Mösstanten ~ 8 kommentarer

Den här boken innehåller kommentarer till Ulysses, och då naturligtvis till speciella versioner, med angivande av vilken sida och vilka rader i Ulysses som kommentaren avser.

Från bokens baksida: Annotations are keyed to the reading text of the critical edition of Ulysses, the standard 1961 Random House edition, and the current Modern Library and Vintage texts.

Kommentarerna passar alltså bra om man läser dessa engelskspråkiga utgåvor och förutsättningen är förstås att man vill läsa mer noggrant än vad jag gjorde som halkade över alltihop för att få en uppfattning om vad Ulysses är. Och faktiskt, jag tycker att även genom att läsa på det sättet fick jag stor behållning av boken. Jag tvivlar på att jag någonsin kommer att använda Ulysses Annotated, men man ska väl aldrig säga aldrig och jag är ju inte den enda personen i det här hushållet, så det är nog bra att boken finns i hyllan.

Ulysses Annotated – notes for James Joyce’s Ulysses av Don Gifford med Robert J. Seidman, University of California Press 2008.

Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag av Bodil Malmsten

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag är en av Bodil Malmstens så kallade loggböcker. Den består av inlägg från hennes blogg och den omfattar tiden när hon hade flyttat från huset i Finistère till en lägenhet i en stad vid Atlanten och sedan flyttade till Sverige, alltså maj 2009 – juni 2010. Så inläggen är skrivna både i Frankrike och Sverige och de innehåller såväl bitsk kritik av samhällsföreteelser som svårigheter att sälja lägenheten i Frankrike och att hitta en bostad som känns som ett hem.

Det går lätt att läsa Bodil Malmsten. Hennes språk är klart och koncist. Man känner också en del av människan bakom texten när man läser och det är bitvis tragikomiskt. Vi vet ju också att Bodil Malmsten var sjuk i cancer under den här tiden, fast det skriver hon inget om. Men det lägger en sorglig hinna över texten när jag läser samtidigt som jag beundrar hennes kraft.

Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag av Bodil Malmsten, Finistère och Modernista 2012.