Vänd ditt timglas av Niklas Rådström

I Niklas Rådströms roman Vänd ditt timglas utspelas handlingen i Stockholm på 1790-talet. Huvudpersonen Johan är tretton år och bor med sin mor i en liten lägenhet högst upp i ett hus i Gamla stan. Hans mamma arbetar på ett kaffehus och hon får nog räknas som prostituerad. Men hon hör inte till de fattigaste som går på gatan utan är lite finare och umgås med herrar som har åtminstone lite utbildning. Vem som är hans far vet inte Johan.

Berättelsen är en äventyrshistoria, kan man säga. Johan ska egentligen arbeta åt ägaren av kaffehuset och åt husvärden men han smiter ofta iväg med sin gode vän Mathias som är svart och antagligen son till Gustav Badin, slaven som blev kammartjänare hos drottning Lovisa Ulrika och så småningom hennes fosterson. Men det har Mathias ingen nytta av. Han tillhör liksom Johan skaran av barn till ensamstående mödrar i Stockholm, barn som aldrig är erkända av fadern. Men i Mathias hem är förhållandena sämre än hos Johan eftersom Mathias mor är alkoholiserad.

En kväll när det är bal smiter pojkarna in på operan. Det råkar vara just den kvällen när Gustav III blir skjuten och det leder till allehanda förvecklingar. Jag ska inte berätta mer om handlingen för att inte förstöra för den som vill läsa boken. I romanen finns de politiska strömningarna för mer frihet, men de finns som bakgrund till berättelsens huvudtema. Romanen har mycket atmosfär och är också ganska poetiskt. I ett parti skapar Niklas Rådström en sagolik lekfull värld ute på landet i snön och kylan som står mot en bakgrund av alla faror och trasigheten och eländet inne i staden. Behållningen av romanen kommer till huvuddelen från att Niklas Rådström även här, liksom i hans självbiografiska barndomstrilogi, arbetar med temat Den frånvarande, svikande och kanske också bländverkskapande fadern. Hans barndomsböcker är som helhet bättre, men också här kan man känna den oerhörda tomheten och saknaden.

Vänd ditt timglas av Niklas Rådström, Gedins 1995.

Hett i hyllan #242 – Dying Fall

Dying Fall är den femte boken i Elly Griffiths serie med rättsarkeologen Ruth Galloway. Jag har läst de tre första deckarna i serien och fortsätter gärna. Personerna i Elly Griffiths deckare känns som människor och det är mycket på grund av de mänskliga relationerna och miljöbeskrivningen som jag uppskattar de tre första böckerna som jag har läst.

I den här boken har Ruth Galloways gode vän Dan Golding dött. Från baksidestexten:

Ruth´s grief soon turns to suspicion when she receives a desperate letter from Dan, sent the day before he died. He had made a ground-breaking discovery – and was petrified of the consequences.

Ruth is compelled to travel north to investigate further, alongside DCI Harry Nelson who is also drawn into the case. But where Ruth goes, so does her daughter, Kate. This time, the risks are even higher.

Dying Fall av Elly Griffiths, Querqus 2013.

De deckare som jag har skrivit om på bloggen är:

Flickan under jorden (2009) (The Crossing Places)
Janusstenen (2010) (The Janus Stone).
Om dessa två har jag skrivit här.

The House at Sea’s End (2010) Huset vid havets slut (2011)

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Dotterdottern av Susanna Alakoski

Dotterdottern är den tredje delen i en kvinnohistorisk romansvit som börjar i bondesamhället i Finland och som fortsätter i textilindustrin och så småningom både i Finland och Sverige. Romanerna handlar om kvinnors arbete och situation i samhället, om samhällets omvandling, om krig, om emigration, om att ha rötter i två länder.

I Dotterdottern är mormor Hilda kvar i Vasa i Finland. Hennes dotter Greta bor i Skellefteå där hon arbetar på Algots. Huvudperson är hennes äldsta dotter Kathrine som är i trettonårsåldern i romanens början. Tiden är 1970- och 80-tal. Berättelsen handlar både om det personliga och om samhället runt omkring Kathrine, och det som händer där påverkar naturligtvis hennes liv, men det som påverkar minst lika mycket är den stora sorgen och det stora tomrummet efter hennes pappa som har har begått självmord. Hon är tonåring, får mens och famlar sig fram i ungdomsvärlden med raggare och fester och kärlek och svek. Det är inte lätt för en flicka att manövrera i den världen, att undvika faror och att undgå att få dåligt rykte. Manschauvinism och kvinnoförakt råder. Dessutom kommer hennes familj från Finland Och hennes mamma är sömmerska på Algots och det innebär inte hög status. Kathrine hatar sina finländska rötter och hon vill bort från det begränsade och instängda Skellefteå, hon vill ut i världen.

Susanna Alakoski berättar rakt på och hon redogör för och undervisar om mycket i samhället. Dotterdottern är inte en antydningarnas, mellanrummens och undertextens roman. Samtidigt använder hon ibland ett poetiskt lite tillkrånglat sätt att skriva, med ett bildspråk av tallar och trädrötter och natur. Det tillsammans med Kathrines väg ut i vuxenlivet blir en mycket personlig blandning som gör att jag upplever Dotterdottern som betydligt bättre är Londonflickan som är den föregående romanen i serien. Dotterdottern är absolut läsvärd och det är intressant att följa Kathrines växande. Hela sviten hittills har många plus. Bara det att författaren arbetar med detta stora projekt om kvinnorna i textilindustrin och invandrarna från Finland gör att romanerna är värda att läsas.

De föregående romanerna är Bomullsängeln och Londonflickan.

Dotterdottern av Susanna Alakoski, Natur & Kultur 2024.

Tisdagstrion – Trädgård, skog eller park

Här är det tre gånger skog, som ni ser, och den första boken är Vargarna från evighetens skog av Karl Ove Knausgård. Det är den andra romanen i serien Morgonstjärnan. I den första romanen som har givit namn till serien finns plötsligt en märklig stjärna på himlen. En hel del övernaturliga händelser sker. Samtidigt strävar människorna på med sitt vardagsliv och alla sina problem. Liksom Morgonstjärnan är Vargarna från evighetens skog en blandning av realism, intellektuella resonemang och övernaturligheter, men de senare tar mindre plats i den andra romanen. Ändå finns där en underliggande spänning hela tiden i realismen. Serien består av Morgonstjärnan, Vargarna från evighetens skog, Det tredje riket och Nattens skola som kommer 1 mars. De tre första är egendomliga historier om liv och död och kanske om evigt liv som samtidigt innehåller mycket mänskligt liv som man känner igen.

Attentatet i Pålsjö skog är en kontrafaktisk roman av Hans Alfredson (1931-2017), som publicerades första gången 1996. Hans Alfredson har hittat på att en grupp utförde ett sabotage mot Nazitysklands järnvägstransporter genom Sverige till Norge på 1940-talet. Attentatet ledde till att många tyska soldater dödades. Med på tåget var även Eva Braun, Hitlers nära väninna, och hon omkom också. Detta ledde till att Tyskland invaderade Sverige. Berättaren i boken är Holger Andersson som var med i gruppen som utförde attentatet och som bara var sexton år då. Nu berättar han om dådet och om vad som hände sedan i det ockuperade Sverige. Han klarade sig alltså. Det gjorde inte alla som var med.

I en skog av Sumak av Klas Östergren är min tredje bok idag. Kennet Jansson går sista året på högstadiet. Mitt i terminen kommer en ny elev, Dan Schoultze, och han är inte som de andra. Han verkar äldre och har stort självförtroende. De som brukar ge sig på andra elever låter honom vara ifred och genom sin starka närvaro påverkar han många av de andra till att ta efter honom. Det är år 1970. Vänstern är stark bland många ungdomar och och många av dem protesterar mot Vietnamkriget. Kenneth Jansson är inte organiserad någonstans men han har vänner som är politiskt aktiva. Han bor med sin mamma i en liten lägenhet och hon jobbar som hemsömmerska. Han kommer från helt andra förhållanden är Dan Schoultze, men det blir vänner. På sätt och vis. Dan Schoultze är inte en människa som är lätt att komma nära. I en skog av sumak kom 2017.

Om du vill ha fler boktips, kanske på temats andra ord trädgård och park, då kan du gå till Ugglan & Boken.

Betty – novell av Margaret Atwood

I Novellresan har vi nu kommit till Kanada och då fick jag lust att läsa en novell av Margaret Atwood. Jag har läst annat av henne tidigare, men aldrig någon novell. Jag valde att låna novellsamlingen Den berömde poetens grav och andra noveller på biblioteket och ur den läste jag den första novellen Betty. Berättaren är en elvaårig flicka och den handlar om hennes växande och upplevelser av vuxenvärldens mysterier och faror. Hon och hennes familj bor i en hyrd stuga vid Saint Marys River och i stugan intill bor ett yngre par där frun heter Betty och mannen heter Fred.

Fred var precis som en katt, han lyfte inte ett finger för en egentligen, som mor sa senare. Så det var orättvist att alla var förälskade i Fred, men ingen var förälskad i Betty, trots att hon var så snäll. Det var Betty som alltid välkomnade oss vid dörren, bjöd in oss, och pratade med oss medan Fred låg och drog sig i soffan och läste tidningen. Hon matade oss med kakor och milkshake och lät oss slicka skålarna när hon bakade. Betty var så trevlig; det sa alla, men ingen skulle ha kallat Fred just det. Fred skrattade till exempel inte mycket och han log bara när han sa oförskämda saker, för det mesta till min syster. ”Proppar munnen full igen?” kunde han säga. ”Hej säckiga byxan.” Medan Betty aldrig sa sådana saker, och jämt log och skrattade hon.
(Sid 19-20.)

Det finns mycket under ytan i den här novellen och en försåtlig spänning. Jag skulle inte ha något emot att läsa resten av novellerna i boken, men det får vänta till någon gång i framtiden.

Betty, novell av Margaret Atwood ur samlingen Den berömde poetens grav och andra noveller, Prisma 1990. Urval och översättning: Maria Ekman. Förord: Heidi von Born.

Mer om Novellresan kan du läsa hos Ugglan & Boken.

Öster om Eden av John Steinbeck

Öster om Eden handlar om två familjer, familjen Trask och familjen Hamilton. Berättelsen går över flera generationer från det amerikanska inbördeskriget fram till första världskriget. Familjen Hamilton är lite mer i bakgrunden. Det är John Stenbecks egen familj på moderns sida. Hon hette Olive Hamilton och hennes släkt hade irländska rötter. Steinbecks far finns nämnd i romanen och också han själv finns med som barn, men mer som en skugga.

Det är alltså på familjen Trask som fokus ligger. Där finns en lögnaktig anfader, maktfullkomlig i familjen. Han har två söner som är mycket olika. Den känslige och allvarlige Adam Trask och den utåtlevande och egoistiske Charles. Fadern tvingar Adam till att bli soldat. Efter många år i det militära kommer han hem till gården som Charles driver. Då kommer en kvinna dit en mörk kväll. Hon är svårt misshandlad och får stanna. Så småningom gifter sig Adam Trask med henne och ger sig iväg med sin hustru till Californien, de nya möjligheternas land. Tyvärr saknar hon helt samvete. Hon är en ruggig figur.

Öster om Eden är en omfångsrik historisk roman som är lite av ett ödesdrama. Den är dels en gestaltning av hur de vita människorna erövrar områdena i väster och tar dem i besittning och hur samhället utvecklas, dels är den ett starkt drama om hur fädernas och mödrarnas gärningar och arvet från dem inverkar på de efterlevandes liv. Men Öster om Eden är inte ett koncentrerat ödesdrama. Adam Trask bosätter sig i Salinasdalen och John Steinbeck som växte upp i staden Salinas kände miljön väl. Författaren målar med bred pensel upp miljö och handling. Där finns mycket som är vackert, där finns omtänksamhet och humor och många intressanta gestalter. Öster om Eden är en stor episk roman som kan ge läsaren mycket.

Öster om Eden av John Steinbeck, Bonniers 2007. Översättning: Nils Holmberg.

Den första svenska utgåvan kom 1953 och den allra första utgåvan på engelska publicerades 1952. John Steinbeck (1902-1968) tilldelades Nobelpriset i litteratur 1962.

Hett i hyllan #241 – Vatten och sand : dikter genom åren

Nog har jag läst Gunnar Ekelöf (1907-1968), men aldrig i den här boken, och jag räknar med att där finns en och annan dikt som är ny för mig. Boken kommer från min pappas bokhylla liksom många andra av mina diktsamlingar. Jag läste dem aldrig då, när pappa ägde dem, men efter att ha gått i pension och börjat blogga och infört rutinen att läsa en dikt om dagen på morgonen i soffan när jag dricker morgonteet, då blir dikter lästa. Jag är inte en person som då och då får lust att läsa lite dikter. Gör jag inte på detta viset får diktböckerna stå olästa i hyllan, och inte heller skulle jag låna några diktsamlingar på biblioteket. Kanske verkar detta vara ett tvunget sätt att tillägna sig lyrik, men mig passar det utmärkt och jag har läst en hel del fin och intressant poesi genom den rutinen.

I den här boken har man valt ut ett antal dikter från Gunnar Ekelöfs diktsamlingar, alltifrån hans debutbok Sent på jorden (1932) till hans näst sista som var Sagan om Fatumeh (1966). Den här samlingen kommer säkert att bli läst så småningom, men just nu läser jag diktsamlingar som har belönats med Nordiska rådets litteraturpris. Det finns en diktsamling av Gunnar Ekelöf bland dem. Det är Dīwān över fursten av Emgión (1965). Den belönades med Nordiska rådets litteraturpris 1966. Jag skulle tro att de åtta dikter som är utvalda därifrån till den här boken kommer att bli lästa av mig första gången när jag läser Dīwān inom det projektet. Det kommer nog att dröja innan jag tar mig an denna.

Vatten och sand – dikter genom åren av Gunnar Ekelöf, Bonniers 1966.

Hett i hyllan där vi visar upp våra olästa böcker drivs av Bokföring enligt Monika.

En mörderska bland oss av Hannah Kent

Den här boken fanns i min läslista för deckare och thrillers. Det visade sig att den varken är det ena eller det andra utan en roman, men en mycket spännande sådan. Platsen är Island och berättelsen grundas på verkliga händelser. 1828 knivmördades två män på en enslig gård och pigan Agnes Magnúsdóttir anklagades och dömdes till döden för mordet tillsammans med drängen.

På den här tiden tillhörde Island Danmark och Agnes överklagan av domen skulle ta tid eftersom det var den danske kungen som skulle besluta om domen skulle ligga fast. Men de styrande ansåg att fångarna kostade alldeles för mycket att inhysa i fängelse så de beslutade att fångarna skulle bo ute hos bönderna tills domen blev stadfäst. Fjärdingsmannen i området där mordet begicks beslutade att föregå med gott exempel och inhysa Agnes på sin gård. Hans familj ville inte ha henne där och inte heller andra bönder i trakten.

Ja, på den tiden, på Island, var även fjärdingsmannen bonde och familjen bodde i ett torvhus med fönster utan glas, men med tunn fårhud utspänd i gluggen. Och dit kom Agnes i mycket dåligt skick från fångenskapen och där fick hon bo och arbeta medan hon väntade på sin dom.

En mörderska bland oss är alltså mycket spännande och det beror på att författaren lyckas levandegöra Agnes och människorna på gården. Mycket kommer fram efterhand, om Agnes bakgrund som i praktiken föräldralös och inhysesjon, om det hårda livet då på Island och om fattiga människors eländiga situation. Särskilt uppskattar jag författarens ingående kunskap om detaljer som hon använder i texten. Man får lära sig mycket om hur det var på Island på den tiden, ett land som närmast var en dansk koloni, med svårt klimat och där människorna fick arbeta hårt. Något som tar stor plats är kvinnornas situation och kvinnornas arbete. Även en husmor på en gård som fjärdingsmannens får arbeta hårt. Men hårdast är livet för tjänstefolket och en piga är även utsatt för husbönders och andra mäns övergrepp eller förförelse. Och fångar behandlas inte med silkesvantar. En mörderska bland oss är en roman som man inte lämnar oberörd.

En mörderska bland oss av Hannah Kent, Damm förlag 2914. Översättning: Karin Andræ.

Romanen publicerades första gången 2013 med titeln Burial Rites.

Tisdagstrion – Maria, Marie & Mary

Ovanligt nog finns två deckare i min trio idag. Den första är En sax i hjärtat av Marie Bengts som jag läste i somras. Det är sommaren 1957. Hannah Lönn kör sin Folkvagnsbubbla från Stockholm till Eneby i Småland där hennes faster bor. Fastern har skadat sig i foten och Hannah ska hjälpa henne. Till vardags är Hannah Lönn sömmerska med en dröm om att bli designer. Hon sticker ut i den småländska byn med sina kläder, sin bil och sitt rökande. Visst röks det friskt, men det är männen som gör det. Så sker det ett mord i byn och Hannah Lönn kan inte låta bli att försöka lösa det. En sax i hjärtat kom 2017 och uppföljaren är Döden klär i Domino. Det har kommit en tredje deckare i serien, Inferno i snö.

Petite – den nästan sanna historien om tjänsteflickan som blev madame Tussaud av Edward Carey. Romanen handlar om en människa som har funnits och är samtidigt en mycket spännande, makaber, frodig, sorglig och rolig berättelse, nästan sagoaktig fast samtidigt mycket realistisk. Madame Tussaud hette Maria, närmare bestämt Anna Maria Grosholtz som flicka. Hon förlorade tidigt sin far, flyttade till Bern med sin mor som blev hushållerska hos en doktor Curtius som gjorde vaxmodeller av kroppsdelar till sjukhusets undervisning av blivande medicinare. Det var alltså så Marie Tussauds intresse för vaxskulpterande började. Petite publicerades första gången 2018 (Little) och på svenska 2020.

Pestön av Marie Hermanson är min andra deckare. Tiden är 1920-talet och här får vi åter möta polisen Nils Gunnarsson som nu har blivit överkonstapel, och den handlingskraftiga unga kvinnan Ellen Grönblad som båda förekommer i Marie Hermansons roman Den stora utställningen. Platsen är som i den tidigare romanen Göteborg. En man hittas död i Säveån. Det visar sig att han inte har drunknat utan blivit garrotterad. Det är en ovanlig mordmetod och den enda som man känner till i Sverige som har dödat människor på det sättet är den fruktansvärde mördaren Hoffman som är två meter lång och stark som en oxe. Men han sitter i fängelse. Eller hur är det egentligen? Pestön kom 2021.

Hos Ugglan & Boken hittar du fler tips på böcker enligt dagens tema.

Nu läser jag Solen min far av Nils-Aslak Valkeapää

Solen, min far av Nils-Aslak Valkeapää är nästa diktsamling jag läser av de som har belönats med Nordiska rådets litteraturpris. Den är en anpassad version av samlingen Beaivi, áhčážan avsedd för de som inte kan läsa nordsamiska. Beaivi, áhčážan belönades med Nordiska rådets litteraturpris 1991. Den innehöll en mängd fotografier från samernas liv från slutet av 1800-talet och framåt. Solen, min far innehåller inte dessa fotografier. Dikterna är på bokmål, nynorsk och svenska. En dikt är på nordsamiska eftersom den består av många specialiserade samiska ord som inte går att översätta.

Jag trodde att den här boken skulle innehålla dikter på nordsamiska och så översatta till de tre andra språken. Men så är det inte. Dikterna finns om varandra översatta till olika språk och varje dikt har bara en översättning. De går att läsa ändå och ger mig som plus lite övning i att läsa bokmål och nynorsk. Naturligtvis kan jag inte ta del av och uppfatta känslan i versionen med ursprungsspråket. Men att läsa Solen, min far ger också mycket.

Beaivi, áhčážan är också dramatiserad och har spelats som teaterpjäs.

Solen, min far av Nils-Aslak Valkeapää, DAT 1991. Översättning: Harald Gaski, Jon Todal, Kristina Utsi.

Nils-Aslak Valkeapää (1943-2001) var en finsk-samisk författare, konstnär, musiker och kulturpersonlighet. Beaivi, áhčážan Publicerades 1988.

Under Nils-Aslak Valkeapääs diktsamling ligger samlingen Efter att ha tillbringat en natt med hästar av Tua Forsström som belönades med Nordiska rådets litteraturpris 1998.