Uppväxtskildringar finns det gott om i litteraturen och här har jag valt tre romaner som jag tycker är intressanta.

Huset vid Flon av Kjell Johansson läste jag för ganska länge sedan. Den kom 1997 och är den första romanen i en släktserie med fyra delar. Det kan vara bra att uppmärksamma böcker man läste för ett tag sedan och kanske inte minns så mycket av mer än att det var svårigheter för pojken i romanen och att man tyckte om den. Nu vill jag också läsa de återstående romanerna i sviten. Huset vid Flon handlar om en pojke som växer upp i Midsommarkransen strax utanför Stockholms södra tullar. Pojken och hans syster är tvungna att lära sig överleva i en värld där de inte kan lita på någon.

Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson har jag däremot läst under min bloggtid. Den handlar om Miira som växer upp på 1980-talet i förorten Gårdsten utanför Göteborg. Hennes föräldrar kommer från Finland och det är mycket som hindrar att hon ska lyckas i livet. Hon är en flicka som protesterar och revolterar men arbetar också hårt och det känns trots allt som om hon ska klara sig. Det finns en hel del svart humor i berättelsen om Miira. Ingenbarnsland kom 2012 och är första delen i en trilogi om Miira. Jag har för avsikt att fortsätta läsa om henne.

Aracoeli av Elsa Morante läste jag i år. Den kom 1982 på italienska och på svenska 1985. Aracoeli är huvudpersonens mor. Han heter Manuele och hans mor kommer från landsbygden i Spanien, men hans far är italiensk sjöofficer. Romanen spänner över den fyrtioårige Manueles hela liv och berättelsen börjar under mellankrigstiden. Det är en stark berättelse om en pojke som växer upp med en okunnig och osäker mor vars bror har slagits mot Franco men som har en släkt på farssidan där många håller på Mussolini.

Nu är jag nyfiken på vilka uppväxtskildringar de andra bokbloggarna tar upp i dagens tisdagstrio. Om du också är nyfiken på det kan du gå till Ugglan & Boken.

Här går man omkring och kallar sig Mösstanten och så finns här inte en enda bok med eller om mössa. Men kanske har någon annan bokbloggare hittat en mössbok. Om du vill ta reda på den saken kan du gå till Ugglan & Boken.

Nej här är det hatt gånger tre och den första boken är Skuggan av en dotter av Elena Ferrante. Kvinnan på bilden har en solhatt på sig och det kan hon behöva för hon är på semester vid kusten och tillbringar en stor del av tiden på en strand. Kvinnan ser en bullrig familj från Neapel på stranden och börjar fundera på sig själv som mor. Romanen publicerades på italienska 2006 (La figlia oscura) och på svenska 2018.

På omslaget till Öar i strömmen av Ernest Hemingway ser vi en man iförd hatt som kanske ska föreställa författaren själv, men den handlar om en bildkonstnär som bor på en ö i golfströmmen, som är skild, som har barn och som äger en båt. Bokens första del utspelas under mellankrigstiden, den andra under andra världskriget, och då utför han uppdrag i kampen mot tyskarna med sin båt. Islands in the Sun utgavs postumt 1970 och kom på svenska 1971.

Den tredje boken är Hattmakaren i La Rochelle av Georges Simenon. Det är en av Simenons böcker utan kommissarie Maigret och det är en psykologisk roman med handlingen förlagd till en liten kuststad vid Biscaya. Sex kvinnor har hittats strypta och skräcken sprider sig i staden. Boken kom på franska 1954 (Les fantômes du chapelier) och 1971 på svenska.

Walters dotter av Lídia Jorge läste jag för ett par år sedan. Den handlar om en flicka i en patriarkal familj på landsbygden i Portugal. Hon är dotter till familjens svarta får, Walter. En flicka han är tillsammans med som ung blir gravid och en bror till Walter tvingas gifta sig med henne för att undvika skandal. Walters dotter är en mycket rörande berättelse om en flicka till en omöjlig far. Walters dotter kom på originalspråket 1998 och på svenska 2011. Det är så vitt jag vet den enda boken av Lidia Jorge som är översatt till svenska. Men ganska många är översatta till engelska.

Det finns en lång novell som heter Tonio Kröger av Thomas Mann. Den har jag länge tänkt läsa. Novellen finns på svenska i flera utgåvor. Den här har jag lånat på biblioteket eftersom jag vill läsa alla fyra novellerna i boken. Tonio Kröger skrevs 1901 och det är en historia om en pojke som blir författare. Den är filmatiserad.

Den tredje boken har jag inte läst. Ännu. Det vill jag så gärna eftersom jag tycker så mycket om det jag hittills har läst av Marilynne Robinson. Titeln är Jack och den handlar om hans kärlekshistoria med prästdottern Della Miles. Jack är den fjärde boken i Marilynne Robinsons romansvit från den lilla staden Gilead och han finns även med i romanen Hemma som är den andra boken i sviten. Jack kom 2020 på originalspråket och på svenska 2021.

Kanske vill du ha fler tips på böcker med mansnamn i titeln? Då kan du gå till Ugglan & Boken.

Temat för dagen är Monopol som i brädspelet. Allt man kan komma på som har anknytning till spelet gäller, och fast det finns mycket att välja på finns här två böcker som jag inte har läst, men som jag vill läsa – naturligtvis.

Gå förknippar jag med Monopolspelet och tack vare Hannele har jag blivit tipsad om en bok av Thomas Bernhard där titeln är just Gå. Thomas Bernhard är en författare som jag vill läsa mer av och när jag har läst alla fem delarna i hans självbiografiska svit vill jag så gärna läsa också denna. Gå publicerades första gången på originalspråket 1971 (Gehen) och på svenska 1991. Det finns en nyare upplaga som kom 2017. Jag länkar till förlaget.

Kungsgatan är en av gatorna i Monopolspelet. Det finns en roman av Ivar Lo Johansson som heter Kungsgatan. Jag har läst en del av Ivar Lo, men inte denna och jag blev nyfiken på den när jag såg den hos Bokologen. Kungsgatan tillhör Ivar Lo Johanssons tidigare romaner och kom redan 1935 och den handlar om statarflickan Marta och lantarbetarsonen Adrian som flyttar till Stockholm.

Hotell kan man köpa när man spelar Monopol och i Olga Tokarczuks novellsamling Spel på många små trummor finns en novell som heter På hotellet och den handlar om en kvinna som städar på hotell och den har jag faktiskt läst.

Det var mina tre. Om du är nyfiken på hur andra bokbloggare har associerat böcker till Monopol kan du gå till Ugglan & Boken.

Favoriter, jag vet inte. Jag brukar ha lite svårt att vaska fram favoriter. Det finns så många böcker som är bra på olika sätt, ur olika vinklar, och som är mycket olika till språk, till innehåll, till ton och författarens sätt att skriva. Och alla har de sitt värde. Detta blev min trio idag.

Mandarinerna av Simone de Beauvoir. (1908-1986). Den handlar om några intellektuella vänsterorienterade människor i Paris just efter andra världskrigets slut. På senare år ses den som en nyckelroman fast författaren inte ville att den skulle läsas så. Det är ganska länge sedan jag läste Mandarinerna men jag länkar till förlaget för mer information. Den kom på franska första gången 1954 och översatt till svenska 1992. Senaste svenska upplagan kom 2013.

Swanns värld (På spaning efter den tid som flytt 1) av Marcel Proust (1871-1922). Den har jag med här därför att jag läser om den i år. Jag läste den för länge sedan och mindes nästan inget sedan dess. Fast det finns nog en del minnen trots allt, märker jag vid läsningen. Boken handlar ju också om minnet, vad Marcel Proust minns från sin barndom och hur han minns det. Den ger en levande bild av ett borgerligt, välbeställt liv och en pojkes erfarenheter i slutet av 1800-talet i Frankrike. Långsamt och detaljrikt går berättelsen fram och vidgar sig och blir mycket mer än pojkens upplevelser. Swanns värld kom på franska första gången 1913 och i översättning av Gunnel Vallquist till svenska 1964. Den senaste svenska utgåvan kom 2021.

Bonjour tristesse av Françoise Sagan (1935-2004) har jag däremot läst under min bloggtid. Romanen handlar om tonårsflickan Cécile och hennes pappa som tillbringar semestern i en villa vid Medelhavet. Flickan och hennes far har ett starkt band och han behandlar henne som vuxen. Men så kommer Anne in i bilden och det visar sig att pappan tänker gifta sig med henne. Françoise Sagan var bara 18 år när boken kom ut 1954 och det var hennes romandebut. Den kom på svenska första gången 1955 och finns utgiven såväl med titeln Ett moln på min himmel som Bonjour tristesse på svenska.

Vill du ha tips på fler franska böcker kan du gå till Ugglan & Boken.

De åtta bergen av Paolo Cognetti har jag haft tidigare i tisdagstrion, men den är värd att nämnas igen. Den handlar om Milanopojken Pietro och den fattige bondpojken Bruno och deras vänskap. De träffas i bergsbyn där Pietro brukar tillbringa semestern med sina föräldrar. Men romanen handlar lika mycket om bergen, om naturen och om väder och vind. Och Pietros förhållande till sin far. De åtta bergen kom på originalspråket 2016 och i svensk översättning 2018.

Dalen Portland av Kjartan Fløgstad handlar om industrialismens genombrott i den västnorska bondekulturen. Det är en myllrande bok som innehåller både skrönor och realism. I romanen finns två bröder. Den ene blir arbetare på smältverket och den andre ger sig ut på sjön och ser sig om i världen. På så vis finns både arbetet i industrin i Norge, socialdemokratin och och förhållandena ute i världen med i romanen. Och skrönor. Så Dalen Portland är inte riktigt sådan som man föreställer sig att arbetarlitteratur ska vara. Den myllrar lika mycket som på omslagsbilden. Dalen Portland kom på norska 1977 och på svenska 1978.

Snön på Kilimanjaro är en novellsamling av Ernest Hemingway. Det är länge sedan jag läste den, och den utgåvan var på engelska, men jag minns att jag tyckte att den var bra. Mycket mer kan jag inte säga om den idag, men jag länkar till förlaget. Samlingen The Snows of Kilimanjaro publicerades 1961. Utgåvan på bilden kom 2015 och det är en nyöversättning till svenska.

Det var mina tre böcker på temat Berg och dal. Om du vill ha fler tips kan du gå till Ugglan & Boken.

Först smäller jag till med en bok som kanske är den mest rosa som jag någonsin har läst. Det är Nuckans hjärtespalt (2022) av Malin Lindroth som 2018 kom med boken Nuckan som grundade sig på egna upplevelser. I Nuckans hjärtespalt är det en fiktiv nucka som talar och den boken är rolig och tragisk, men betydligt lättsammare är Nuckan. I Nuckans hjärtespalt nämner Malin Lindroth också nuckor som har uträttat mycket. En av dem är Emily Dickinson och det för oss vidare till nästa bok i trion.

Gång på gång är skogarna rosa av Emily Dickinson (1830-1886) i översättning av Ann Jäderlund publicerades 2012. Den innehåller nästan hundra dikter, ett förord av Staffan Söderblom samt Ann Jäderlunds efterord och kommentarer till dikterna.

Var är det rosa? kanske ni undrar nu när vi har kommit till den sista boken. Jomen väggen på huset som syns genom porten på omslaget är ju smutsrosa, så Den blygsamme hjälten av Mario Vargas Llosa får vara med i tisdagstrion idag. Den kom 2014 i svensk översättning och året innan på originalspråket (El héroe discreto) och den handlar om tre män – och deras söner. Det är den framgångsrike åkeriägaren Felícito Yanaqué som får utpressningsbrev där han ombeds att betala ”beskydd” av sitt företag. Det är den rike don Ismael Carrera som gifter sig med sin mycket yngre hushållerska vid åttio års ålder och gör sina vuxna söner arvlösa. Och det är Ismaels vän don Rigoberto som blir förföljd av Ismael Carreras söner eftersom han är bröllopsvittne.

Tips på fler rosa böcker finns hos Ugglan & Boken.

Hemligheter finns det gott om i litteraturen och här är mina tre böcker på temat:

Metropol av Eugen Ruge handlar om den tyska kommunisten Charlotte som har flytt från Nazityskland till Sovjetunionen där hon arbetar för Kominterns underrättelsetjänst, och det vet vi alla att lever man i en hård diktatur måste man ofta hålla sina åsikter hemliga. Annars kan både man själv och ens familj råka illa ut. Tyvärr var terrorn så hård och galen i Stalins Ryssland att det många gånger inte hjälpte. Det kunde räcka med att man hade träffat en person som senare hade hamnat i onåd för att man skulle bli misstänkt. Metropol kom 2019 på tyska och i svensk översättning 2021.

I Badort av Tove och Hanna Folkesson finns hemligheten som många som har blivit förälskade i en människa av samma kön har varit tvungna att ha. Och det är fortfarande lika eländigt på många, många håll i världen. Romanen handlar om societetsflickan Ingrid, som kommer till Borgholm med sin familj midsommaren 1938, och den fattiga Måna som har rest dit från sockerbruket i Mörbylånga. De två flickorna träffas och blir förälskade i varandra. Badort publicerades i somras.

Egendom av Hernan Diaz, som jag precis nyligen har läst, är ett slående exempel på en roman där författaren har hemligheter som så småningom avslöjas för läsaren. Naturligtvis kan man hävda att en författare alltid har hemligheter. Hen vet alltid mer om berättelsens personer och förutsättningar. Men just Egendom, med alla dess vändningar och vinklar som förvirrade och förvillade mig innan jag kom till slutet då allt föll på plats och allt kändes så enkelt, är lite unik. Om man inte går till kriminallitteraturen och läser pusseldeckare förstås. Egendom handlar om den framgångsrike finansmannen Benjamin Rask och hans hustru Helen. Trust som romanen heter på engelska publicerades 2022 och i svensk översättning i år.

Det är Ugglan & Boken som ger oss alla de spännande temana till tisdagstrion. Om du vill har fler tips på böcker med hemligheter kan du gå dit.

Det var Yom Kippur igår och på bokmässan i Göteborg som startar på torsdag är judisk kultur ett viktigt tema, så att tisdagstrion idag handlar om judisk kultur och historia passar alldeles utmärkt. Här är mina tre böcker:

Esther Kanske (2015, Villeicht Esther, 2014) av Katja Petrovskaja handlar om författarens sökande efter sin släkthistoria. På grund av allt som har hänt finner hon endast delar av den och många, många av hennes släktingar finns inte längre. Katja Petrovskaja kommer från Ukraina och är av judisk släkt. Esther Kanske var Katja Petrovskajas fars mormor. Anledningen till att författaren kallar henne Esther Kanske är att hennes far var osäker på vad hon hette. Han kallade henne bara babujska. Hon blev kvar i Kiev eftersom hon var alltför handikappad för att evakueras och klarade sig inte undan nazisterna och massakern i Babij Jar.

Läser vi Jakobsböckerna (2015) av Olga Tokarczuk går vi längre tillbaka i historien, till sektledaren Jakob Frank som föddes omkring år 1726 och levde till 1791. Troligen föddes han som Jakob Leibovitj i en polsk-judisk familj i det som då var östra Polen men som nu är Ukraina. På den tiden var judarna inte fullvärdiga medborgare och de som hade makten använde ofta hatet mot den judiska befolkningen för att rikta folkets missnöje bort från sig själva. Jakobsböckerna är en rik, levande och omfattande roman som ger en inblick i en del av Europas historia under 1700-talet. Bland annat finns olika riktningar av judendomen med i berättelsen och Jakob Frank befann sig på många platser under flera olika härskare under sitt liv, och hans framgångar och motgångar växlade. Jakobsböckerna publicerades på polska 2014.

På flykt från ett sorgebud (2011) av David Grossman utspelas i samtidens Israel. Ora glädjer sig åt att hennes son ska komma hem efter att han har avslutat sin värnplikt. Men istället återgår han till militärtjänsten eftersom det är ett spänt läge i landet. Ora står inte ut med att vara hemma och vänta på sorgebudet som hon fruktar ska komma utan ger sig iväg på fotvandring i Galileen tillsammans med sin barndomsvän Avram. Under vandringen berättar hon för Avram om sitt och sin familjs liv. Den här romanen grep mig djupt och nu senare har jag läst att David Grossman själv har upplevt att få bud om att hans son dödades av en missil under en militäroperation. Romanen kom 2008 på originalspråket.

Hos Ugglan & Boken hittar du fler böcker på dagens tema.

Thérèse Raquin av Émile Zola (1840-1902) läste jag som tonåring. Det är länge sedan, men jag minns det som en stark upplevelse. Berättelsen publicerades 1867, först som en följetong i tidskriften L’Artiste och senare under året som bok. Den blev en skandalsuccé och räknas som Zolas debutroman. Thérèse Raquin handlar om begär, passion, otrohet och mord. Den kom första gången på svenska 1884 och har kommit i många upplagor sedan dess.

Carol av Patricia Highsmith (1921-1995) har jag i läslistan, men har inte läst, så nu påminner jag mig själv – och andra- om den boken. Carol handlar om den nittonåriga Therese Belivet som jobbar extra i en leksaksaffär och som blir passionerat förälskad i en kvinnlig kund. Kärleken blir besvarad men kvinnans man fattar misstankar och hyr en privatdetektiv. Patricia Highsmith publicerade Carol 1952 under pseudonymen Claire Morgan. Titeln var The Price of Salt. Romanen publicerades första gången i svensk översättning 2006.

Emily L av Marguerite Duras (1914-1996) har jag däremot läst, men inte hunnit publicera något inlägg om. Berättelsen handlar om ett par som närmar sig slutet på sitt förhållande. De åker ofta till Quillebeuf och när de är i en bar ser de ett engelskt par som sitter där flera timmar och fyllnar till. Det franska paret blir intresserade av vilka de är och deras historia, och de fabulerar fram en sorglig kärlekshistoria. Kanske blir den så sorglig därför att de själva börjar närma sig slutet av sin egen. Emily L Publicerades första gången 1987 och kom i svensk översättning 1989.

Det var mina böcker med kvinnonamn i titeln. Om du är nyfiken på fler boktips kan du gå till Ugglan & Boken.