Rött är en julens färg och som en bok med rött omslag har jag valt Större trygghet aldrig fanns av Klas Östergren. Berättaren i romanen är Hans Haraldsson och han har satt sig före att undersöka ett mord som skedde på Bremens flygplats 1971. Det var doktor John Löwensköld som sköts, en chockartad händelse som påverkade Haraldssons föräldrar djupt. De kände nämligen John Löwensköld och de var ett av många föräldrapar som deltog i Löwenskölds projekt som gick ut på att skapa trygghet genom olika försäkringar. Ett särskilt bostadsområde byggdes där människorna skulle vara trygga och inte behöva oroa sig för någonting. Större trygghet aldrig fanns kom 2022.

Vitt är också en julfärg eftersom vi ofta längtar efter en vit julkortsjul, och för vitt har jag valt Snö av Ellen Mattson. Nu är snön på det här omslaget ganska grå. Den ser mera ut som verklig snö än den som skulle passa vår julfantasi. Men det är en bra bok, en historisk roman som handlar om människor i en liten stad på västkusten år 1718, några dagar vid juletid. Karl den tolfte har blivit skjuten under fälttåget i Norge. Liktåget och alla soldaterna är på väg till den lilla staden. Snö publicerades 2001.

Sedan ville jag ha ett grangrönt bokomslag, men jag kom inte på någon bok som passade. Så då fick det bli Juldagar av Jeanette Winterson istället. Färgen på bokens omslag kan vi väl säga är julblått, och där är stjärnor också. Jag tycker omslaget påminner om en mörk natthimmel med gnistrande stjärnor, så som vi kan önska att himlen ser ut åtminstone någon av julnätterna. Juldagar av Jeanette Winterson är dessutom en fin julbok och den kom 2016 på engelska och i svensk översättning 2017. Förresten ser jag att Jeanette Winterson har kommit med en samling spökhistorier den här hösten, Night Side of the River och spökhistorier kan också passa som jullektyr. Den finns inte utgiven på svenska när jag skriver det här inlägget.

Fler bokomslag i julens färger kan du hitta hos Ugglan & Boken.

I dag ska alltså dessa namn vara med i eller på böckerna eller i författarnamnet och det tyckte jag var lite svårt. Därför har jag med en bok som jag inte har läst, men gärna vill läsa. Det gäller dock inte den första, Den svavelgula himlen av Kjell Westö. I den romanen finns en man som heter Alex. Han tillhör en rik familj och huvudpersonen, som kommer från mindre ekonomiska omständigheter, blir god vän med honom och förälskad i hans lillasyster. Alex är en cynisk person som mer eller mindre kan trampa över lik för att uppnå det han vill. Den svavelgula himlen kom 2017.

Men Malma station av Alex Schulman som kom förra året har jag inte läst. Den finns i min läslista och jag tror att den är bra. Malma station ska vara en drabbande berättelse om familjehemligheter och oförrätter som gått i arv genom generationer, enligt förlaget. Den utspelas på ett tåg där några människor är på resa till Malma station.

Berlin Alexanderplatz är en tysk klassiker av Alfred Döblin. Den publicerades första gången 1929 och den handlar om Franz Biberkopf som bor i de fattiga judiska kvarteren i Berlin och just har blivit utsläppt från fängelset där han har avtjänat ett straff efter att ha dödat sin flickvän. Franz Biberkopf bestämmer sig för att hädanefter leva laglydigt, men det är inte så lätt.

Det skulle inte förvåna mig om det finns massor med böcker på dagens tema fast just jag hade svårt att hitta sådana. Om du vill ha fler boktips kan du gå till Ugglan & Boken.

Sällskapet för ofrivilliga drömmare av José Eduardo Agualusa handlar om drömmar, både sådana som vi drömmer om natten och drömmen om frihet från förtryck och korruption, och berättelsen handlar både om en nutid på 2000-talet och och går tillbaka till befrielsen från det portugisiska kolonialstyret och till det som hände sedan i Angola. Stilen är magisk realism och romanen utspelas mestadels i Angola. Den kom 2020 på svenska och på originalspråket portugisiska 2017.

Drömfakulteten av Sara Stridsberg kommer jag tyvärr inte ihåg mycket av fast jag har läst den. Det är kanske dags för en omläsning? Den handlar om Valerie Solanas (1936-1988), författare och feministisk teoretiker. Hon är mest känd för SCUM-manifestet som är ett hårt angrepp på patriarkatet och män samt att ha försökt döda Andy Warhol. Hur kan man glömma en sådan roman? Drömfakulteten publicerades 2006 och belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2007.

Melancolia av Mircea Cartarescu passar i trion idag eftersom nästan allt i den är som konstiga delvis mardrömslika, hisnande, men också ibland vackra drömmar. Jag vet inte om det ska vara drömmar, men jag upplever det så. Där finns tre drömlika berättelser om en femårig, en åttaårig och en femtonårig pojke och när man lämnar boken har man tittat in i en egendomlig värld. Melancolia kom på svenska i år och på originalspråket rumänska 2019.

Du kanske vill få fler boktips på temat drömmar? Då kan du gå till Ugglan & Boken som har hand om tisdagstrion.

Uppväxtskildringar finns det gott om i litteraturen och här har jag valt tre romaner som jag tycker är intressanta.

Huset vid Flon av Kjell Johansson läste jag för ganska länge sedan. Den kom 1997 och är den första romanen i en släktserie med fyra delar. Det kan vara bra att uppmärksamma böcker man läste för ett tag sedan och kanske inte minns så mycket av mer än att det var svårigheter för pojken i romanen och att man tyckte om den. Nu vill jag också läsa de återstående romanerna i sviten. Huset vid Flon handlar om en pojke som växer upp i Midsommarkransen strax utanför Stockholms södra tullar. Pojken och hans syster är tvungna att lära sig överleva i en värld där de inte kan lita på någon.

Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson har jag däremot läst under min bloggtid. Den handlar om Miira som växer upp på 1980-talet i förorten Gårdsten utanför Göteborg. Hennes föräldrar kommer från Finland och det är mycket som hindrar att hon ska lyckas i livet. Hon är en flicka som protesterar och revolterar men arbetar också hårt och det känns trots allt som om hon ska klara sig. Det finns en hel del svart humor i berättelsen om Miira. Ingenbarnsland kom 2012 och är första delen i en trilogi om Miira. Jag har för avsikt att fortsätta läsa om henne.

Aracoeli av Elsa Morante läste jag i år. Den kom 1982 på italienska och på svenska 1985. Aracoeli är huvudpersonens mor. Han heter Manuele och hans mor kommer från landsbygden i Spanien, men hans far är italiensk sjöofficer. Romanen spänner över den fyrtioårige Manueles hela liv och berättelsen börjar under mellankrigstiden. Det är en stark berättelse om en pojke som växer upp med en okunnig och osäker mor vars bror har slagits mot Franco men som har en släkt på farssidan där många håller på Mussolini.

Nu är jag nyfiken på vilka uppväxtskildringar de andra bokbloggarna tar upp i dagens tisdagstrio. Om du också är nyfiken på det kan du gå till Ugglan & Boken.